Implementeringen av EU-direktiv 98/58/EC - om välfärden för animalieproduktionens djur - har undersökts av EU-kommissionen. Granskningen avser perioden januari 2011 till december 2014 och har gjorts utifrån analysen att det huvudsakliga problemet som påverkade djurens välbefinnande i EU är den bristande efterlevnaden av direktivets bestämmelser.
EU:s medlemsstater har enligt direktivet en skyldighet att lämna årliga rapporter om resultatet av sina djurskyddskontroller, för att göra det möjligt att kartlägga tillämpningen av direktivet, och för att identifiera nya mål för att förbättra efterlevnaden. Denna skyldighet har enligt EU-kommissionens granskning gjort ett djurskyddsfrågorna prioriteras. En jämförelse med tidigare rapporter visar också att medlemsstaterna nu arbetar mer systematiskt för att genomdriva djurskyddskraven och åtgärda eventuella avsteg. De stora skillnaderna i medlemsstaternas rapportering gör dock tolkningen och jämförelsen av data svår.
De två senaste lagändringar inom EU - förbudet mot oinredda burar för värphöns (år 2012) och individuella bås för suggor (2013) - har visat sig vara effektiva enligt EU-kommissionens rapport. Enligt EU-kommissionen använder idag alla medlemsstater antingen inredda burar eller alternativa system för värphöns.
När efterlevnaden av EU-direktivet brister beror det ofta på bristen på kunskap. Det krävs enligt kommissionens granskning en bättre gemensam förståelse hos EU-länderna om befintliga djurskyddsregler och hur de ska tillämpas och verkställas, särskilt när det gäller grisar. Mellan 2013 och 2014 märks hos EU-länderna endast en liten ökning i antalet registrerade brister när det gäller tillgång till material att böka med och antalet överträdelser om svanskupering av svin minskade. Detta står i kontrast till kommissionens granskningsrapporter som visar ett mycket större antal överträdelser för dessa två krav i de flesta av de granskade medlemsstaterna. De lägre siffrorna som rapporterats av medlemsstaterna skulle kunna tyda på ett misslyckande att känna igen överträdelser.
När det gäller bestämmelserna i direktivet om broilerkycklingars välbefinnande, som syftar till att skapa förbättringar för kycklingarna, rapporteras att "endast tre granskade medlemsstater [av nio granskade] använder effektivt dessa data. I de övriga medlemsstaterna konstateras allvarliga skador regelbundet vid slakt, men med svag återkoppling till dem som utför kontroller på gården."
Det noteras också brister hos den behöriga myndigheten för att införa krav på åtgärder, till exempel förändringar av miljöförhållanden. I rapporten betonas att medlemsstaternas tjänstemän ofta saknar kunskap om hur man ska tolka kraven för tillhandahållande av hanterbart material, och för hantering och miljöförändringar som ska göras innan man tillåter t.ex. rutinsvanskupering. Endast fyra medlemsstater hade utfärdat riktlinjer eller vidtagit åtgärder för att minska avvikelser.
EU-kommissionens rapport handlar främst om frågor som omfattas av de artspecifika direktiven och ignorerar nästan helt EU-direktivets (98/58/EC) ambition att ge skydd också för de djur som inte omfattas av de artspecifika direktiven, så som t.ex. mjölkkor, ankor, kalkoner, vaktel, kaniner, pälsdjur och värphöns (under uppfödningsperioden, innan de börjar lägga ägg).
Hela EU-kommissionens rapport går att läsa på
http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2016/EN/1-2016-558-EN-F1-1....