Hoppa till huvudinnehåll
Clean Up Cruelty

Clean Up Cruelty

Stoppa djurförsök för hushållsprodukter i EU - det är dags för EU att städa bort djurplågeriet!

I mars 2013, efter 20 år av kampanjarbete, låg ECEAE bakom att EU röstade igenom ett förbud mot djurförsök för kosmetika. Nu ligger fokus på användandet av djur i djurförsök för hushållsprodukter, som tvätt- och diskmedel.

Exempel på de plågsamma djurförsök som idag görs för att framställa hushållsprodukter är giftighetsförsök där djur tvångsmatas höga doser av de substanser som testas eller att de utsätts för giftiga kemikalier. Effekterna hos djuren kan vara allt från kräkningar, anfall, inre blödningar till organskador. Även om försöken i sig inte är dödliga så dödas alla djur efter försöket.

I kontrast till detta visar ett växande antal företag, som Ecover och Urtekram, redan idag att det är möjligt att framställa hushållsprodukter utan att utsätta djur för lidande och död.

– Vi lyckades driva igenom ett förbud i EU mot djurförsök för kosmetika, nu är målsättningen att göra också hushållsprodukter fria från djurplågeri. Kaniner, hamstrar, marsvin, råttor och möss lider och dör för de produkter som finns i alla våra hem som tvätt- och diskmedel. Vi uppmanar nu Europa att bli ett föredöme för andra länder genom att förbjuda djurförsök för hushållsprodukter. Nu kan alla skriva under vårt upprop och göra en skillnad för djuren, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Kampanjen Clean Up Cruelty har som målsättning att placera frågan om djurförsök för hushållsprodukter på EU:s dagordning och att skapa ett stöd för ett förbud hos EU-parlamentariker, EU-kommissionen och medlemsländers regeringar. Bakom kampanjen står European Coalition to End Animal Experiments (ECEAE), en koalition av djurrätts- och djurskyddsorganisationer i Europa.

Vad innebär djurtester av hushållsprodukter?

Kaniner, hamstrar, marsvin, råttor, möss och fiskar används i djurtester för hushållsprodukter i EU. Antalet djur som användes för att testa färdiga produkter var ganska lågt 2011 (när EU-statistiken senast sammanställdes) men många tusen fler djur används i tester av kemikalier som kan användas som ingredienser i dessa produkter.

Exempel på djurtester och tillgängliga alternativ

Exempel på de plågsamma djurförsök som idag görs för att framställa hushållsprodukter är giftighetsförsök där djur tvångsmatas med höga doser av de substanser som testas eller att de utsätts för giftiga kemikalier. Effekterna hos djuren kan vara allt från kräkningar, krampanfall, inre blödningar till organskador. Även om försöken i sig inte är dödliga så dödas alla djur efter försöket. Här kommer exempel på de vanligaste djurtesterna som görs för hushållsprodukter.

Hudsensibiliseringstester

Dessa tester mäter sannolikheten för att en hushållsprodukt ska orsaka allergier på huden. Substansen gnids in på ett rakat hudparti på marsvin eller på öronen på möss för att se om de får några allergiska reaktioner, varpå djuren dödas.

Alternativ: Två alternativa metoder har nyligen godkänts för att ersätta dessa plågsamma djurförsök. Båda metoderna efterliknar olika nyckelsteg i utvecklandet av hudallergi. DPRA-testet efterliknar hur hudens proteiner binds till den aktuella substansen, medan KeratinoSensTM-testet är en cellbaserad metod som följer förändringar i hudceller som kommit i kontakt med substansen.

Tester för att se om substansen är irriterande eller frätande för huden

Dessa tester mäter i vilken utsträckning en hushållsprodukt kommer att vara irriterande eller frätande för huden. Substansen gnids in på den rakade ryggen på kaniner och lämnas kvar där i fyra timmar. Kaninerna observeras sedan under två veckor för att se om substansen orsakar irritation eller till och med brännskador på deras hud.

Alternativ: Modeller med rekonstruerad mänsklig hud har validerats och godkänts för att ersätta de plågsamma testerna på kaniner. Substansen appliceras till små bitar av hudceller som odlats från donerad mänsklig hud. Metoden har visat sig vara mer effektiv än de djurtester den ersätter.

Tester för att se om substansen är irriterande eller frätande för ögonen

Dessa tester mäter i vilken utsträckning en hushållsprodukt kommer att vara irriterande för ögonen, om den av misstag hamnar där. Substansen droppas i ögonen på levande kaniner och lämnas kvar där i 24 timmar. Kaninerna observeras sedan under tre veckor för att se om substansen orsakar skador på deras ögon.

Alternativ: Rekonstruerade ögonmodeller som görs med hjälp av donerade mänskliga hornhinnor eller hud har också validerats och godkänts för att ersätta de plågsamma testerna på kaniner.

Reproduktionstoxicitetstester

Dessa tester mäter sannolikheten för att en hushållsprodukt ska orsaka nedsatt fertilitet eller skador under fosterutvecklingen. Dräktiga kaniner eller råttor tvångsmatas med substansen och dödas strax före förlossningen, tillsammans med de ofödda ungarna. Dessa tester använder ett stort antal djur (minst 900 råttor och 580 kaniner).

Alternativ: Jämförelse med strukturlika ämnen kan göras för att undvika dessa tester i framtiden om substansen som ska testas har en struktur som är väldigt lik en substans som redan har testats.

Det behöver avsättas betydligt större summor för att utveckla fler alternativ till djurtesterna, och byråkratin som saktar ner valideringen och godkännandet av nya alternativ måste övervinnas.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem