Djurens Rätts historia
Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet bildades den 7 oktober 1882 på Stockholms slott av dåvarande kommersrådet, sedermera statsrådet, Johan Christopher Lembcke på inbjudan av prinsessan Eugénie. Några dagar senare, den 11 oktober, hölls den nybildade organisationens konstituerande sammanträde på det anrika Hotell Rydberg vid Gustav Adolfs torg i Stockholm.
Prinsessan Eugénie var organisations första medlem, och Adolf Leonard Nordwall från Strängnäs var organisationens första ordförande. Nordwall avled 1892 och Nordiska samfundet levde på sparlåga till år 1900.
Nordiska samfundet fick en då ny ledning - det gifta paret Elna och Christian L. Tenow, som till skillnad från Nordwall förespråkade vegetarisk kost för djurens skull – och även hälsans.
Elna Tenow startade 1902 "Medlemsbladet", som 1909 bytte namn till "Djurens Rätt", den tidskrift som fortfarande är föreningens organ. Nordiska samfundet ökade snabbt i medlemsantal och hade 1904 uppemot 10 000 medlemmar!
I Nordiska samfundet tog ingen ny generation vid efter Tenow, utan samma personer som var aktiva i början på 1900-talet, satt kvar i styrelsen fram till på 1940-talet.
På nytt skulle ett gift par ta över ledningen av Nordiska samfundet. Det var Johan och Ellen Börtz. Johan valdes till ordförande 1951 och avgick först 1976, när han var 77 år gammal. Ellen var sekreterare i styrelsen, skötte administrationen, var redaktör för tidningen och flitig insändarskribent.
Broschyrer blev vägen att nå ut till folk för att berätta om de plågsamma djurförsöken. Det resulterade i att medlemsantalet började öka från att ha legat på rekordlåga knappt 700 medlemmar i början på 1950-talet. 1959 kom den första lokala avknoppningen, en krets i Motala, och då hade medlemsantalet passerat 3000-strecket.
När Nordiska samfundet 1970 för andra gången förkortade sitt namn, till Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, randades en genombrottstid. Medlemsantalet hade ökat till över 7 000 personer. En ny generation engagerade sig inte bara mot djurförsöken utan ifrågasatte djurförtrycket i sig.
1980-talet blev ett framgångsrikt decennium för föreningen. 1985 fick Djurens Rätt fler nya medlemmar än någonsin tidigare, över 15 000 personer. 1990 hade Nordiska samfundet flest medlemmar: 64 817 stycken. Under hela detta framgångsrika decennium var Birgitta Carlsson (1977-1993) ordförande för organisationen.
1990-talet innebar att Djurens Rätt engagerade sig allt mer i andra frågor än djurförsök. Djurrättsbegreppet slog igenom efter att Lisa Gålmark, som var anställd av Djurens Rätt, lanserat det. En ny generation tog direkt ställning för djuren genom att bli vegetarianer eller veganer.
På riksstämman - organisationens högsta beslutande organ - 1999 beslutades att Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök skulle byta namn till Förbundet djurens rätt.
