Hoppa till huvudinnehåll

Skinn

Skinn är inte bara en "biprodukt" från köttindustrin. Många djur dödas för sitt skinn och utöver det bidrar skinnindustrin en hel del till lönsamheten för kött- och mjölkindustrin.

Skor, väskor, skärp, plånböcker, skinnsoffor, skinnjackor och skinnbyxor – allt detta görs av djurs skinn. Kor, grisar, getter, får och hästar används oftast till skinnprodukter, men även skinn från krokodiler, strutsar och kängurur används

Läderindustrin är en omfattande bransch, det produceras nästan två miljarder kubikmeter läder varje år. Världshandeln av läder har ökat stadigt sedan 2002, med i genomsnitt 10,6 procent varje år. De största producenterna är Kina, Italien, Indien, Brasilien, Korea.(4) En vanlig uppfattning är att skinnet bara är en biprodukt vid slakten, och att det därför inte spelar någon roll om en köper skinnprodukter. I själva verket bidrar skinnindustrin en hel del till lönsamheten för kött- och mjölkindustrin(1) eftersom skinnet är den mest värdefulla delen av djuret efter köttet och organen. Värdet av skinn från nötkreatur, får och getter uppskattas till ca 5-11% av marknadsvärdet på ett djur.(10) 

Indien är en av de fem största producenterna i världen av djurhudar med en produktion av 400 000 ton under 2009. Trots ambitiös lagstiftning är djurskydd ett begrepp som skinnindustrin har svårt att ta till sig. Bara i Kerala, som är en liten delstat i Indien, finns ungefär 4 900 slakterier. Det är med andra ord oerhört svårt att spåra skinn tillbaka till varje slakteri. Djur transporteras tätt packade till slakterierna på lastbilsflak. Transportörerna pressar av ekonomiska skäl in fler djur än vad som är lagligt, ibland vet de inte ens var gränsen går för hur många djur som är lagligt att transportera. Det är inte ovanligt att djur kollapsar och/eller inte får mat och vatten under transporterna. En del förare kör djuren på natten då inga poliser eller djurskyddsorganisationer finns ute och bevakar dem.(1)

Det kan vara intressant att veta att skinnindustrin inte bara drabbar djuren. Europa är världens största importör av skinnskor och mycket av skinnet kommer från Amazonas i Brasilien.  Mato Grosso är det största boskapsuppfödningsområdet i Amazonas och där förekommer slavliknande förhållanden för människor som arbetar med att skövla regnskogen för att ge plats åt de betande djuren. Det finns exempel på människor som får arbeta långt ifrån bebyggelse, får sova i egenhändigt ihopsnickrade skjul utan toaletter och inte får någon lön. Många arbetare vågar inte berätta om sina upplevelser med risk för att bli slagna. Mato Grosso har inte bara en växande boskapsuppfödning utan också ett utbrett nätverk av storskaliga slakterier. Slakteriarbetarna lever många gånger under hemska och oerhört stressade förhållanden.(2) Naturligtvis påverkar detta hur djuren behandlas.

Skinn från exotiska djur

När det gäller de exotiska djuren så föds krokodiler upp på särskilda farmer både för sitt kött och skinn i bland annat Australien, Sydafrika och USA. Krokodiler utsätts för stress och skaderisk när de fångas, hanteras och transporteras. De jagas också ute i det vilda, och i exempelvis Australien är det tillåtet att använda fällor och harpun för att fånga krokodiler.(5) Känguruskinn är mycket vanligt i t ex fotbollsskor.(11) Den brittiska organisationen Viva! har dokumenterat jakten på kängurur och anser att slakten av dessa djur är en av dem mest omfattande på vilda djur.(7) Djuren lever i det fria och den vanligaste metoden är att de skjuts. Varje år dödas ca 3 miljoner fullvuxna kängurur i Australien för kommersiella syften. Detta är dock en underskattad siffra då den inte tar hänsyn till de miljoner ungar som dödas när mammorna dödas.(6) Från Australien exporteras det kängurukött -och skinn till över 55 olika länder.(8) Skinnprodukter är mycket sällan märkta, därför är det svårt att veta från vilket djur och varifrån skinnet kommer.

Miljöpåverkan

Förutom den etiska aspekten på skinn finns även en miljöaspekt. Skinnindustrin medför utsläpp av många giftiga ämnen, t ex arsenik, krom, kvicksilver, bly, zink, formaldehyd, färgmedel och cyanidbaserade kemikalier. I Sverige finns det fortfarande allvarliga föroreningar av krom, kvicksilver och hydrokarboner på platser där det tidigare har funnits garverier.(9)

Istället för läder och mocka

Som vi har visat här är skinn ingen obetydlig biprodukt, utan bidrar avsevärt till djurindustrins lönsamhet. Det finns djurvänliga (och miljövänliga) produkter gjorda av konstskinn och andra syntetiska material även på det här området. Alternativet är inte längre "plastskor" som många kanske tror. Det finns idag olika typer av konstläder som både ser ut och fungerar som läder. De formar sig efter fötterna och "andas", d.v.s. tar upp fuktighet. Syntetiska skor kan man hitta i vanliga skobutiker. Väskor och plånböcker går också att hitta, liksom jackor. Det finns även syntetiska alternativ till skinnställ för motorcyklister. Det finns många butiker på nätet där du kan köpa både skor, bälten och jackor i konstskinn. För tips på inköpsställen, kolla vår lista.

Källor

  1. Peter Bengtsen, Cruelty and animal suffering blight India´s booming leather industry, The Ecologist. http://www.theecologist.org. Sida besökt 2015-11-04
  2. Annika Berge, Slavarbete gör ko till sko, Råd och Rön 2012-02-22. Sida besökt 2015-11-04 http://www.radron.se/granskningar/fran-ko-till-sko/
  3. Engvall M 2009, Svenska skor ger spår I miljön, Swedwatch & naturskyddsföreningen.
  4. Food and Agriculture Organization of the United Nations 2013, World Statistical Compendium for raw hides and skins, leather and leather footwear 1993-2012.
  5. Code Of Practice on the humane treatment of wild and farmed Australian Crocodiles, Natural Resource Management, Ministerial Council 2009
  6. Ben-Ami, D., Boom, K., Boronyak, L., Croft, D., Ramp, D., Townend, C. (2011). Welfare implications of commercial kangaroo harvesting: Do the ends justify the means? THINKK, the kangaroo Think Tank, University of Technology, Sydney
  7. Juliet Gellatley, Report on the Killing of Kangaroos for Meat and Skin. Publicerad 2006, reviderad och uppdaterad 2009. http://www.savethekangaroo.com/under-fire-report. Sidan besökt2015-11-16
  8. Australian government 2012, Commercial kangaroo harvesting fact sheet.  
  9. Förorenade områden Inventering av textilindustrier och garverier i Stockholms län
  10. Deng-Cheng Liu. (2002) Better Utilization of By-Products from the Meat Industry. Food & Fertilizer Technology Center.
  11. Sean Poulter, Kangaroo Leather Gets the Boot From Adidas, Daily Mail 2012-09-03

Vanliga frågor

Jag vill bli vegetarian/vegan men hur kommer jag igång?

Det finns massor av goda saker att äta istället för kött och animaliska produkter. Här kommer några av våra bästa komma igång-tips!

1. Spana in vår vegoblogg vegokoll.se. Här finns en massa recept, produkttips och inspiration. www.vegokoll.se

2. Beställ hem ett kostnadsfritt inspirationsmagasin genom att messa VEGO till 72120 (det kostar som ett vanligt sms) eller beställ ett här!

3. Ladda hem appen Djurvänligt. Där hittar du bland annat vår vegolista som är fullproppad med tips på vad en kan äta.

4. Börja prenumerera på Vegobrevet, i brevet får du recept, inspiration och nyheter om vad som händer i vego-Sverige, varje månad. 

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem