• Hur mår våra hästar?
    Bild 1 av 1

Inlärd hjälplöshet hos hästar

Har du någonsin funderat på inlärningsprinciperna och mekanismerna bakom den lugna och snälla ridskolehästen? Forskare menar att vissa av de mest fogliga hästarna mår riktigt dåligt då de lider av så kallad inlärd hjälplöshet. Inlärd hjälplöshet är ett tillstånd då en individ ger upp och inser att de inte har makten att förändra de obehagliga betingelser som de lever under och kort och gott bara uthärdar sin tillvaro. Hästar i detta stadium låter sig ridas även om ryggen ömmar, hoppar över hinder även om knäna smärtar, låter sig tränsas även om bettet nyper och sliter i munnen, låter sig sporras/spöas utan att reagera nämnvärt. De slutar svara på något och kommunicerar väldigt lite med omgivningen. Varför skulle de, när de ändå inte kan påverka något?

En allvarlig psykisk åkomma 
Inlärd hjälplöshet är en psykisk åkomma som fascinerat forskare alltsedan det uppdagades i mitten på 1960-talet. Inom psykologin beskrivs termen inlärd hjälplöshet som ett tillstånd av apati, passivitet och nedstämdhet. Inom etologin (läran om djurs beteenden) förklaras inlärd hjälplöshet som ett tillstånd som uppkommer när ett djur utsätts för stress eller obehag som det inte kan kontrollera. Tillståndet har likheter med depression och posttraumatiskt stressyndrom hos människor och det finns mycket forskning om det på andra djurslag än häst. År 1967 fann de amerikanska psykologerna Seligman och Maier att hundar som i en första träningsfas utsattes för elchocker, som inte gick att undvika eller fly från, senare i en annan situation inte klarade av att undkomma elström trots att möjligheter fanns. Det är effekten av inlärd hjälplöshet. I den första fasen kan inte obehaget undvikas oavsett vilka beteenden som används och individen inser därmed att situationen är opåverkbar. I den andra fasen, då situationen går att påverka, är individen långsam att upptäcka detta faktum och har svårt att lära sig det nya förhållandet. Den viktigaste faktorn tycks vara hur kontrollerbart obehaget är, dvs. hur mycket djuret kan påverka om obehaget kommer eller inte. Inlärd hjälplöshet utvecklas inte i samma utsträckning om djur innan de utsätts för opåverkbara elstötar först tränas i en situation där de kan undkomma obehag. I förenklade termer kan man säga att djur som tidigare lyckats lista ut hur de slipper undan obehag, skaffar sig ett ”gott självförtroende” i framtida liknande situationer. Djur som får behålla sin kontroll i potentiellt obehagliga situationer tycks resultera i lägre grad av fysiologisk stress och grad av hjälplöshet.

Aversiva metoder inom hästvärlden 
Inlärd hjälplöshet är en beteendevetenskaplig term som medicinskt anses vara ett sjukdomstillstånd, men i andra sammanhang snarare en träningsstrategi. Hästvärlden kan allmänt tyckas vara präglad av aversiva metoder där fokus ligger på att kontrollera hästen för att uppnå ett önskvärt resultat inom en viss disciplin. Aversiv syftar på händelser, saker och situationer som framkallar olust, obehag eller fara och som människor eller djur vill undvika. Hästar är fragila flyktdjur med en stor förmåga att dölja både rädsla och smärta. En häst som är stressad eller starkt fokuserad på någonting, till exempel på tävlingsbanan, har ofta ett adrenalinpåslag vilket gör att smärttröskeln höjs. Faktum är att en hel del inlärningsmetoder på ”marknaden” har som syfte att få hästen att stå ut med allt obehag som vi kan tänkas ge dem. Rollkur/hyperflexion är en kontroversiell metod som anses kunna orsaka inlärd hjälplöshet hos hästar. Hästen ”stänger av” och försöker inte längre göra någonting åt obehaget. Hästen ger upp och slutar att göra motstånd eftersom den inte kan undkomma obehaget och blir sedan enligt människan "lätthanterlig". Hästar visar sannolikt mer signaler på exempelvis missnöje och obehag än vad vi människor faktiskt ser, förstår eller respekterar. Ofta har hästen inte mycket att säga till om och står ofta utan möjlighet att hävda sin olust inför exempelvis en arbetsuppgift. Utrustning, träningsmetoder, hjälpverktyg och specifika situationer är enligt forskarna saker som kan försätta hästar i inlärd hjälplöshet. Några exempel är bremsning, vissa hjälptyglar, skarpa bett, hårt spänd nosgrimma, isolering från andra hästar samt drivning och förhållning samtidigt. Våld kan beskrivas som en handling som genom att den skrämmer, smärtar och skadar får en individ att göra något mot sin vilja. Våld kan te sig både fysiskt (spörapp, hälar/sporrar i sidorna, kraftiga tygeltag etc) och psykiskt (isolering, hot, kontroll av olika slag etc) och är något som i långa loppet kan generera inlärd hjälplöshet hos en individ.

Bieffekter av inlärd hjälplöshet
Inlärd hjälplöshet hos hästar definieras främst som att hästarna är apatiska och saknar motivation, ofta som resultat efter hantering och negativa träningsupplevelser. Hästar som används vid terapeutisk ridning och ridskoleverksamhet väljs ofta ut på grund av att de är lätthanterliga och passiva, vilket kan maskera dessa hästars stress. Ett stressat djur kan vara passiv likväl som aktiv. Förutom att inlärd hjälplöshet primärt genererar en passivitet som kan liknas vid depression finns även andra följder. Vid inlärd hjälplöshet minskar mängderna serotonin, noradrenalin och dopamin i hjärnan. Det kan innebära ökad aggression, minskad koncentration, motivation, glädje och lust i allmänhet samt ökad risk för magsår och ångest. Det kan även leda till överdriven vakenhet och reaktivitet. Den allmänna nyfikenheten brukar avta och lusten att utforska nya saker minskar. Bieffekterna av inlärd hjälplöshet är många och åtskilliga hästar faller offer för åkomman.

Vissa hästar drabbas lättare än andra
Precis som oss människor är hästar individer och reagerar därmed olika på viss typ av träning. De individer av hästar som lättare accepterar situationer och blir passiva tycks lättare drabbas av inlärd hjälplöshet. Forskare spekulerar i om några av de ”trygga, säkra och stabila” hästar som vi träffar på egentligen lider av detta fenomen. Det är viktigt att vara uppmärksam på de lågmälda och tillbakadragna individernas hälsotillstånd och välbefinnande, likaväl på de som trotsar och gör motstånd. Det finns exempel på hästar som presterat hårt trots exempelvis magsår, nedsatt immunförsvar samt benbrott(!). Förutom att man inom hästaveln, beroende på ras och användningsområde, vill främja det exteriöra och andra ändamålsenliga egenskaper, avlar vi bland annat på hästar som lättare accepterar situationer och är samarbetsvilliga. Därmed är risken stor att vi avlar på just de hästar som antingen redan lider av inlärd hjälplöshet eller som lättast kan drabbas av tillståndet. Hästar som inte accepterar saker och ting och som följd blir oridbara pga. oregerlighet anses inte vara lämpligt hästmaterial och avlivas vanligen. Hästaveln som sådan är oerhört selektiv i sitt urval med hästens psykiska välfärd som något bortglömt kan tyckas. Funderar vi någonsin på hälsan hos hästar som bara ”tackar och tar emot”? Är det inte ett tecken på sundhet att även djur säger ifrån när något inte känns bra, är obehagligt eller gör ont? 

Forskning bistår hästarnas välfärd 
I mitten på 1900-talet när studierna på området tog fart var det inte ovanligt att djuren så småningom avled i de fysiska sviterna av inlärd hjälplöshet. Det har framkommit att om hästar ges möjlighet att kontrollera åtminstone vissa faktorer i sitt liv minskar risken för att de ska må psykiskt dåligt. Det kan handla om att hästen får en chans att själv bestämma när den ska äta, vilka hästar den ska umgås med eller när den ska gå ut i hagen. Psykiskt välmående gör det även lättare att träna och att lära sig nya saker. Att exakt mäta hästarnas välfärd i specifika situationer är inte helt enkelt. Mer studier behövs för att förstå hur och när inlärd hjälplöshet uppkommer och på så vis hitta objektiva mått. Viktigt att poängtera är att alla hästar givetvis inte lider av inlärd hjälplöshet, men det är ett mycket viktigt område att fundera över. Alla individer kommer inte heller drabbas av inlärd hjälplöshet, men om sådant är faktum kan det vara bra att veta att det går att rehabilitera. Mer forskning skapar debatt i hästvärlden och förhoppningsvis leder det till att vi lär oss mer om hur hästar reagerar på träning och hur vi kan förbättra våra träningsmetoder. Än en gång bör vikten påpekas av att låta djuren bestämma över vissa faktorer i sin tillvaro och hur viktig kontroll är för djuren i fråga. För våra hästars välfärds skull.

Källhänvisning:
http://forskning.equinfo.se/#post187
http://stud.epsilon.slu.se/4697/11/eriksson_m_120821.pdf
http://stud.epsilon.slu.se/5724/2/maleki_k_130624.pdf
http://www.hastsverige.se/sida253.html
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18569222
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10888700802101130#.UeaTv41gd34
http://horsesforlife.com/LearnedHelplessness/

Sidansvarig: Adina Hargeby
Uppdaterad: 18 september 2015
Läs mer om: För att hästar ger allt