Travsportens utrustning

Utrustning som syftar till att hålla huvudet i en hög position för att försvåra för hästen att galoppera när farten blir hög. Käken består av två delar, en del som fäst vid hästens mun (checkbett) eller under hakan (kindstropp), och ett läderstycke som fästs i selen. Uppkäkningen omöjliggör för hästen att röra huvudet fritt, vilket gör att banveterinären när uppkäken är spänd kan ha svårt att bedöma om hästens rörelsemönster är normalt. Trots detta tillåter en stor del av travbanorna att veterinärbesiktning genomförs med spänt uppkäk. Från travsportens håll brukar man ofta framhålla att käken används för hästens skull, så att hästen ska kunna få stöd när den blir trött eller för att hjälpa hästen att andas genom att hålla luftvägarna fria.

Uppkäkningsrem/Checkrem

Ser ut som en korslagd nosgrimma som ligger ovanpå den vanliga nosgrimman. Den fästs i ett extra bett (uppkäkningsbett) eller genom en rem under hakan (kallad "kindstropp") och löper över hästens nosrygg, mellan öronen och spänns nere på selen.

Kindstropp

Det kallas kindstropp när uppkäkningen fästs med en rem under hakan. Hästen behöver alltså inte ha något käkbett i munnen, däremot förekommer det att man kombinerar kindstropp med käkbett för en kraftigare verkan (se bild).

Olika typer av uppkäkningsbett (checkbett)

"Pinne"

Ett mycket tunt och rakt bett som fästs i uppkäkningen för att tvinga hästens huvud uppåt. Vanligtvis metall, men kan också vara gummiklätt med metallkärna. På grund av bettets tunna och oböjliga egenskaper så blir det ett mycket vasst bett (se bild)

Käkbett med tungplatta/bitplatta

Gummiklätt käkbett med en stor gummiplatta. Används på hästar som biter sig i tungan, som då istället kan tugga på gummiplattan.

Gomtryckarkäk

Som namnet antyder har detta bett funktionen av att trycka mot gommen om hästen hänger för mycket i käken. Smärtan gör att hästen tvingas anstränga sig mer för att själv bära upp sitt huvud.
Konversation från PonnytraviFokus.se där en shettiskusk blir rekommenderad att prova gomtryckare (Obs! ponnytrav!):
"- Jag har en shettis som ligger på fruktansvärt mycket. Just nu har hon "vanligt" check ( alltså en rem under hakan) Och nosrem. Men ligger på ungefär lika mycket! Har ni något förslag på annat check eller annat man kan testa? :)
-  Jag skulle provat pullburk och gomtryckare istället för vanlig rem på checken. [2008-03]"

• Crit Davies-käk
  Gomtryckarkäk med en metalltunga trycks upp i gommen om hästen hänger i käkremmen. Kräver dispens hos Svensk Travsport.

• Huttonkäk
  Gomtryckarkäk med en båge på bettdelen. Bågen är avsedd för att trycka på hästens gom om den blir för "tung" i käkremmen. En travhästägare om Huttonkäk: "Har en sån till min lite heta och galopplysta kallblodvalack. Funkar mkt bra och han galopperar inte så gärna med den heller." (Bukefalos 2007-01-19)

• Burchkäk
  En variant av gomtryckarkäk med en något mindre båge än Hutton-käket, därav också något mildare än denna. Principen är dock den samma; om hästen hänger för mycket i käken så trycks bettet upp i gommen och gör ont. Dessutom kan detta käkbett ibland också ha en metalltunga, likt Crit Davis-käket, och då är det inte särskilt snällt längre...

Lepstarkäk

En konstruktion i läder som har en rem, motsvarande en kindstropp, under hakan men inget särskilt käkbett. Istället är det bettet man kör med som träs in i en kanal, och uppkäkningen fästs sedan i hela läderkonstruktionen. Principen bygger på att kraften från uppkäkningen fördelas mellan "kindstroppen" och det vanliga bettet. Kan vara en mycket skarp variant om körbettet och kuskens hand är skarp, i kombination med en kort uppkäkning, men kan också vara en mildare variant om hästen inte är så kort uppkäkad.

Luftkäkar

En typ av uppkäkning som från början tillkommit för att underlätta för hästar att andas som annars lätt får andningsproblem när de "hänger" i käken. Det har också kommit att användas på hästar som av olika anledningar "går dåligt" med käkbett i munnen. Luftkäk har inget bett i munnen på hästen, utan käken fästs istället under hakan, och sedan vidare till uppkäkningsremmen. Det gör att hästens huvud lyfts upp, och svalget blir friare – vilket underlättar andningen. Det kan antingen vara en läderrem (kindstropp) eller en metallkedja under hakan, men även en fast metallbygel under hakan förekommer. Syftet med att använda metall istället för läder är att motverka att hästen hänger i käken, det gör ont att få metallen pressad mot hakan vilket gör att hästen ogärna hänger i käken.

• Raymondkäk
  Består av en metallbygel som sitter långt nere på nosryggen, och med en kindstropp eller en kedja under hakan som "lyftanordning" (se bild).
  Raymondkäken är tung och med låg tyndpunkt, vilket gör att hästen måste anstränga sig mer för att bära upp sitt huvud än med ett vanligt uppkäk. Ett av syftena, förutom att frigöra andningsvägarna, kan också vara att försvåra för hästarna att ruska på huvudet under loppet.
  "Sen finns det ju dom som istället för att använda kindstropp svetsar på en checkpinne och sätter i munnen och då är den inte så snäll längre." (Bukefalos.com, 2008-02)

• Frank O´Marakäk
  Påminner om raymondkäken, men metallbygeln sitter högre upp på nosryggen och sticker inte heller ut lika mycket. Denna käk är något lättare, och har också en mildare "lyftkraft" vilket gör att detta käk är något snällare än raymondkäket. Ska ha utvecklats av Frank O´mara vars häst fastnade med raymondkäken i vingen på startbilen.
  "Han blev lufttom förut eftersom han pullade så hårt och hans hållning gör att när man drar ihop honom så får han ingen luft. Det har vi nu löst med en o'mara käk och en nackkäk så att när man drar i tömmarna får han fram huvudet mer, istället för ihop." (Bukefalos.com, 2007-07)
  "Jag använder en Frank O'Mara käk på mitt kallblod. Han har en tendens att bula ner huvudet i käken ibland och ett käkbett gav märken i munnen. När han har denna på sig lägger han huvudet i käken utan att trycka ner." (Bukefalos.com, 2006-04)
  "På vår O´Mara är det som raymond fast under hakan är det en "bygel" i järn som ett V... Det gör ONT att trycka ner hakan där kan jag tänka mig..." (Bukefalos.com, 2004-12)

• Italiakäk
  En mycket skarp uppkäkningsvariant som kombinerar principen från raymondkäk och gomtryckarkäk. Alltså har hästen både de tunga byglarna i metall på nosryggen, och ett gomtryckarkäk i munnen. Används på hästar med starka nackar och tunga huvudet för att förhindra dem att "bula" (trycka sig ner) i käken, företrädelsevis på kallblod.
  "När hästen kör ner huvudet vrider checken upp gomtryckaren som sticker upp i gommen och då är det meningen att det buliga kallblodet skall resa huvudet igen... Sitter även en kedja under hakan." (Bukefalos.com, 2004-12)
• Canadakäk/z-guide-käk/govenorkäk
  Snarlika varianter av luftkäkar som inte är lika tunga som raymond, och som dessutom har kortare byglar, placerade högre upp på nosryggen (se bild). Lyftkraften blir därmed lite mindre, vilket gör dessa luftkäkar till de mindre skarpa. Om kedja används under hakan istället för kindstropp så blir det förstås skarpare.

Övriga uppkäkningsvarianter

Stegkäk

En form av käk som består av två parallella metallstänger som ligger i munnen, och med en uppvinklad skänkel i slutet där käkremmen fästs. Det är alltså ett käk som verkar med hävstång i hästens mun, och på så vis tvingar hästens huvud uppåt.

• -Blir lite svårare att bula ner sig i käken allt för mycket. Om den inte kan bula ner sig så mycket får den ju förhoppningsvis ett luftigare framsteg och får svårare att slå ihop. (Bukefalos.com, 2003-11)

Automatkäk

En variant av uppkäk som kusken kan justera under loppet, oftast för att kunna ha en lösare uppkäk i början och sedan spänna upp den allt eftersom under loppet när farten blir högre och hästen blir tröttare. Citat från Ungdomstrav.nu om automatkäk:

• "Det är mycket vanligt på kallblod då det kan vara svårt för skötare att checka upp ett kallblod då de kan vara tunga och starka i nacken vilket gör det svårt att fästa checkremmen på checkkroken."

Nackkäk/nacktöm/tömlyftare

Ses oftare på ponnytravare, inte lika ofta på stora hästar. Ett nackstycke med ringar som tömmarna löper igenom, som därigenom verkar upplyftande på bettet (därav namnet nackkäk).

• Hästägare som kör med nackkäk: "Jag har den för att lättare få upp huvudet på honom när han sätter igång med sina bravader som han kan göra ibland :) slipper ju ha honom uppkäkad hela tiden.. och sen har jag den för att han blir så otroligt het ibland och tack vare den så dras inte huvudet ihop och han kan inte kvävas, slipper ha pullburk eller liknande.. så får alltså två saker i en." (Dayviews.com, 2010-06)

Fransk sidocheck

Påminner om nacktömmen/nackkäket, skillnaden är att det är en checkrem, och inte tömmen, som löper genom nackstycket. En snällare variant av käk jämfört med traditionellt uppkäk som löper mellan öronen. Ska enligt uppgift vara bättre för hästar som har problem med nacken, än vanligt uppkäk (se bild).

Travbett

Kan vara antingen rakt eller delat, och har vanligen (alltid) parerstänger på sidorna för att hålla bettet på plats i munnen. Kan också vara klätt med gummi, men måste enligt travsportens reglemente alltid ha en metallkärna (se bild).

Nya Zeelandbett

Rakt bett med en metallbåge under hakan på hästen. Genom att det gör ont när metallbågen trycker mot underkäken så förhindrar man att hästen gapar och på så sätt kommer undan bettets verkan. När kusken tar i tömmen trycker dessutom metallbågen på underkäken, vilket gör bettets verkan starkare genom hävstångseffekt.

Entömsbett

Ett bett som används på hästar som är oliksidiga och tar olika mycket kontakt med de båda tömmarna. Bettet har två bettringar på varje sida istället för en (se bild). På den sida där man får starkare kontakt med hästens mun kan man sätta tömmen i den yttre ringen för att med hjälp av hävstång få lika mycket tyngd i båda tömmarna. Trots att oliksidighet kan vara ett tecken på smärta hos hästen, så kan man alltså komma runt symptomen genom att använda detta bett. Många frångår syftet med entömsbettet och använder det på hästar som inte alls är oliksidiga, men som är väldigt heta/starka. Man sätter då bägge tömmarna i de yttre bettringarna och på så sätt får man ett skarpare bett på grund av hävstångseffekten. Finns både som rakt och delat bett, ibland också med bygel under hakan vilket ytterligare förstärker bettets verkan.

Röster om entömsbett:

• "Många, många kallblod har entömsbett tack vare att de sliter väldigt mycket och blir då svårare att reglera farten på i lopp."(Sleipner.org 14/6 2006)
• "Tidigare hade vi dragkamp vilket slutade med hård och okänslig mun, och en ännu tuffare häst. Likaså på banan med en del kuskar, tills vi satte på rakt entöms-läderbett."(Bukefalos.com 24/4 2011)

Läderklädda bett och franskt läderbett

Det är inte helt ovanligt att travbett är klädda i läder för att minska risken för tandskador när man tar hårt i tömmarna. Det franska läderbettet består helt och hållet av läder. Det finns alltså ingen hård kärna inuti och det formar sig därför efter hästens mun.

Röster om det franska läderbettet (dessa kommentarer visar för övrigt att det är vanligt att hästar upplevs "starka" när de får ont i munnen av skarpa bett):

• "Han blir inte mindre het, men jag drar inte sönder munnen på honom heller." (Bukefalos.com, 2011-05)
• "Vass i humöret o ville bara springa fort. Bytte sedan till ett franskt läderbett o det gjorde att hon lugnade ner sig." (Bukefalos.com, 2009-06)
• "Han blir ju pigg men han lugnar sig när han inser att jag inte behöver dra som en idiot." (Bukefalos.com, 2011-07)
• Hästtandtekniker Christian Haglund om läderbett: "När läder blir blött av saliven gnider det mot slemhinnorna och det går hål. Jag kan faktiskt aldrig rekommendera läderklädda bett. Jag ser ofta rejäla skador på lanerna efter användning." (http://www.hastprodukter.se/pages.asp?pageid=11)

Soft touch-bett

Skumgummibeklätt ganska tjockt bett som används på heta hästar för att man inte ska skada dem i munnen när man drar hårt i tömmarna för att få stopp på dem, eller på hästar som anses vara känsliga i munnen.

Hästägare om soft-touch-bettet:

• "Tyvärr rår jag inte på min kuse med det bettet. Har också hört att det passar heta hästar, pratat med fd skötare till min kuse och de körde honom på ett sådant bett (riktigt elak på bett) men på detta var han snäll och trivdes med, han blev snäppet vassare. Tyvärr orkar inte jag hålla honom utan rygg med detta." (Bukefalos.com, 2011-05)

Järvsöfaksbett/Faksenbet

Ett skarpt bett som är som ett felvänt tränsbett med långa parerstänger och en aning hävstångsverkan. Bettringen ser ut som på ett crescendobett, dvs. fyrkantig. Används på hästar som är "hårda i munnen".

• "Hur detta bett fungerar är det många som inte vet, men vet att det funkar ändå. Lugna hästar blir mer på bettet, heta hästar blir lugna och hästar som är entömda springer rakt... ingen jag känner vet hur men det är ett kanon bett!!" (Bukefalos.com, 2007-02)

Crescendobett

Ett mycket skarpt bett med liten anläggningsyta mot lanerna och med fyrkantiga bettringar vilket gör att det dessutom får en liten hävstångseffekt [se bild 6]. Används på hästar som är "starka" eftersom hästarna ogärna stretar emot lika mycket när bettet gör ont mot laner och mungipor. Används också på hästar som lägger tungan över bettet.

• "Alltså kan ni tänka er hur crescendobettet plågar hästen även utan att tömmen drar åt, den kan ju inte stänga överhuvudtaget!" (Bukefalos.com, 2004-08)
• "Ett kallblod som jag hade förut var tidigare körd på crescendo och hade sår på lanerna, gomtaket, kinderna [...] Tyvärr hade det redan satt sig i huvudet på honom, att han förväntade sig att det skulle göra ont i munnen. Han gick aldrig att köra på vanligt bett om man skulle ha någon slags kontroll." (Bukefalos.com, 2010-03)
• "Han var tung i munnen innan han kom till mig och sen hela tiden hos mig. Han är liksom känd för "tunghuvet" och vrångkäften. Hade crescendo och tungband men tog bort spärrgrimman, dock blödde han som f-n efter lopp iaf." (Bukefalos.com, 2008-05)

Kulbett

Ett bett som består av ett antal sammansatta kulor med många brytpunkter. Det är formbart, men anläggningsytan blir förhållandevis liten och kan därför ge tryckskador. Det är inte tillåtet enligt ST:s reglemente, men vi vet att det används på träning, vilket nedanstående citat om inte annat visar:

• "Köpte det till en valack som jag hade för några år sedan som var stor och tung och som verkligen bet fast sig i bettet. Med kulbettet kunde han inte få grepp om det och blev då "bara" het. Inte vråltung. Körde dock aldrig något snabbjobb med det bettet då det ändå inte är tillåtet i tävling." (Bukefalos.com, 2008-05)

Saxbett/Dubbelbett

Två bett som sitter fast i samma bettring, och som också har assymetriska leder i förhållande till varandra vilket gör att de trycker på olika ställen i gommen, och klämmer mot lanerna mycket "effektivt". Inte tillåtet enligt travsportens reglemente, men saluförs i svenska butiker och kan således användas vid träning. (Ett bett som troligen inte är så vanligt, men Hästgruppen har fått bekräftat att det förekommer.)

Gagbett

Ett så kallat hissbett som ger dubbla signaler, genom tryck på nacken ger det hästen signalen att sänka huvudet, medan tryck mot gommen ger signal om att lyfta huvudet. I bettringarna sitter mindre ringar för en genomlöpande läder- eller nylonrem som fästs i nackstycket och sen i tömmen. Inte tillåtet att tävla med, men förekommer under träning och värmning.

Mullen mouth

Ett rakt, svagt böjt bett med fasta ringar, finns både som enkelt bett och som stång. Finns med parerstänger också. Ger en liten tungfrihet och betraktas vanligen som ett av de snällare betten.

Pessoabett

Ett skarpt hissbett som verkar genom den så kallade "nötknäppareffekten", dvs. att bettdelarna viks ihop och trycks upp i gommen på hästen, vilket kan ge skador på munslemhinna och tänder. Ger dessutom ett tryck på nacken, vilket gjorde det populärt inom ridsporten under en period eftersom hästarna kröker på nacken nästan så fort man tar i bettet.

Diskussion om pessoabett: (Bukefalos.com, 2010-07)

• "-Jag har en treåring som ligger så hårt på bettet så jag tycker synd om honom... kan det hjälpa med ett pessoabett tro? Han är egentligen inte het, men väldigt springsugen och ambitiös och ligger väldigt hårt på bettet... Har provat ett illapassat pessoa och det blev ju bättre faktiskt...
  - Du kanske skulle prova med "lasso"/snara? Du slipper draget uppe i nacken du får av ett pessoa. Många hästar som är riktigt starka går att köra på två fingrar och slappnar av med snara. Snaran upplevs nog inte på samma sätt som ett bett, därav att vissa inte hänger sig i bettet på samma sätt med den på.
  - Men är snara godkänt?
  - Nej, men det är inte pessoabett heller! ;)"

Bettlyftare

Ett band/rem läggs från bettring till bettring, tvärs över nosryggen. Kan användas på hästar som lägger tungan över bettet, vilket då blir svårare, eller på hästar som har tandskador och där bettet inte får ligga mot tänderna.

Linda bettet med latex eller wetflex/wetrap

Görs för att göra bettet tjockare för att möta reglementskraven, eller för att minska risken för tandskador.

• "Wetflex/Powerflex skulle jag inte linda med. Har sett flertalet hästar som fått blåsor på lanerna och i kinderna pga att det blir så hög friktion av det." (Bukefalos.com, 2012-03)

Lekkedja

En kedja som används i munnen på hästen tillsammans med det vanliga bettet. Tömmen är inte fäst i kedjan, utan kedjan finns där för hästen att "sysselsätta tungan" med, eller för att stimulera salivutsöndringen för att minska risken för skavsår av bettet.

Pullburk

Ett rör som sätts i halsvinkeln, under ganascherna, på hästar som är heta/starka för att de inte ska dra in huvudet för långt in mot halsen när kusken drar i tömmarna, eftersom de då kan kvävas (se bild).

• "Varför accepterar hon inte pullburk?? Är hon inte lite bortskämd det lilla monstret bara... en smäll i arselet och varsågod att acceptera." (Bukefalos.com, 2004-12)
• "Min erfarenhet av burk som min senaste haft, är att den trycker emot halsen när de krullar ihop sig = ett brölande läte, trots o'mara, X-grimma och tungband. Tog bort burken efter värmning inför jobb och hade bara rem (hade inget annat) och han brölade bra mkt mindre. Skulle hellre ha en platta istället för burk." (Bukefalos.com, 2010-06)

Halsbygel

En svängd platta som sitter under hästens huvud, vid svalget, för att förhindra att hästen viker ihop halsvinkeln för mycket när man drar i tömmarna och därmed får svårt att andas (se bild).

• "Kollad i halsen, blir ett litet lock vid rörelse men inget som behöver opereras, utan på med luftkäk och halsbygel." (Bukefalos.com, 2010-03)
• "Det blev så att hästskrället travade sämre och sämre och jag blev mer och mer bekymrad, men lika sjutton så googlade jag på halsbyglar och hittade en begagnad på Hästnet. Första försöket resulterade i betydligt bättre aktion, snabbare intervaller och en del luftfärder av hästen då han tryckte in halsbygeln mot halsen. (den gången hade jag inte med slaggjorden) Andra försöket i kväll (slaggjord på) - han hade lärt sig hur halsbygeln funkade och har aldrig varit så trevlig att köra." (Bukefalos.com, 2010-08)

Chokeplate/strupskydd

En mer avancerad form av halsbygel. En anordning som fästs under hästens huvud, mot strupe/svalg för att förhindra att hästen viker ihop halsen då kusken drar i tömmarna, då den annars kan kväva sig.

• Citat från återförsäljare: "Kvävningsskydd som förhindrar att hästen kvävs. Ny smidig design som låter hästen andas fritt och få möjlighet att göra sitt bästa."
• Diskussion på Bukefalos.com om chokeplate (2010-06):
  "- Protectos nya är helt klart mycket bättre än de små fjantiga vi använde innan. Inte en chans att de trycker ner eller knäcker den! Tränade ett stycke hyperhet Brodway Hallare med snake cord och protectos chokeplate utan käk. Nemas problemas trots idiotskalle.
  - Smart... men säkert inte godkänt i Sverige...
  - Du skojar!? Finns det någonting som är godkänt i Sverige??"

Cornellgrimma

Utvecklad för att hästar med "slapp gom" lättare ska få luft under träning. En del av grimman trycker på svalget underifrån mellan ganascherna (http://www.vet-aire.com/instructions.TSD1.html). Inte tillåten i Sverige, dock vet vi att den används vid träning då man diskuterar den öppet i olika forum på Internet.

•  Konversation på Bukefalos (2009-04) angående att ST anser cornellgrimman vara "inhuman":
  "- Fast det är väl inte människor som ska bära den" ;)
  - Min tanke exakt. Så himla löjligt.
  - Undra tro vilken/vilka veterinärer STC har varit i kontakt med ang inhumaniteten. Kan det vara såna som har operationer som levebröd..."
• "Använde det på en gammal märr vi hade i vintras. Hon hade opererats men på fel sätt. De hade tagit snett och för mycket vilket innebar att från att ha haft dålig kontroll på struplocket inte ha någon alls. Collarn fick henne att rejsa på ett ypperligt sätt. Dock mycket viktigt att det satts på rätt sätt. Annars är den inte bara värdelos utan kan faktiskt strypa hästen." (Bukefalos.com, 2008-03)

Snarbett/lasso/pullstropp

Här råder en viss begreppsförvirring, och eftersom utrustingen är förbjuden i Sverige så är det inte lätt att få ett enhetligt namn på den. Det finns två varianter, den ena består av en wire eller ett rep som läggs som en snara runt hästens tunga, och fästs sedan i tömmen. Den andra varianten läggs som en snara, över tungan och runt hästens underkäke, och sedan till tömmen. I båda fallen verkar utrustningen mycket smärtsamt på hästen, vilket gör att heta hästar inte kan stå emot utan att göra illa sig. Trots att utrustningen är förbjuden i Sverige så vet vi att den används, vilket också nedanstående citat bevisar:

• "Har själv en häst som blir tokhet på banan då och då, och då menar jag tokhet, klarar man inte av att få i handlovarna i stropparna en sån gång, ja då är det farligt för en själv och framförallt andra! De gånger han inte blir TOK-het så pullar han ändå alldeles för mycket, spränger ytliga blodkärl i hals och lungor och är på gränsen till kvävning, det känns olustigt att köra på banan och hästen mår inte bra av det! Valde för ett tag sedan att prova snarbett (kedja som läggs runt underkäken och sätts fast i tömmarna tillsammans med ordinarie bett, snacka om revolution!!! Lugn (nåja) men lagom pigg, säker och reglerbar häst, blöder inte från luftvägarna, sänkte pulsen med 15-20 slag efter banjobb!" (Bukefalos.com, 2007-10)
• "Jag tycker att det är bättre med ett snarbett (förutsatt att hästen inte pullar på det) än att hästen efter varje fortkörning eller lopp kommer in med blod i munnen för kusken fått dragit så hårt i dess mun. Det är inte heller speciellt trevligt." (Bukefalos.com, 2007-04)
• "Det kändes lite vanskligt eftersom man måste vara så försiktig i tömlaget för att inte skada hästen. Jag har för mig att den (hästen) jag körde blev väldigt timid, milt uttryckt med en snara. [...] Hästarna törs inte direkt ligga på med tungan fastsatt på det här viset." (Bukefalos.com, 2007-02)

Tandköttssnara

En tunn snara (ex. gummiklädd wire) läggs under överläppen, dras bakom bettet och spänns runt underkäken. På så vis stramar snaran mot tandköttet när kusken tar i tömmarna, och det gör ont. Inte tillåten i Sverige, men forumdiskussioner på Internet visar att eventuellt fortfarande förekommer på träning "bakom kulisserna".

Pullnät

Ett nät som sätts över hästens känsliga mule. Syftet är att få bättre stopp på starka hästar, samt att försvåra för hästen att gapa och på så sätt undkomma bettet. Det finns de som hänvisar till en liknande effekt som vid bremsning vid användning av pullnät eftersom det trycker på de känsliga nerverna i mulen. Kan i vissa fall hämma hästens andning.

Springrem

En rem som går från bukgjorden, upp mellan frambenen och fram till hästens huvud där den fästs i spärrgrimman. Påminner om en martingal (som används vid ridning), men springremmen är i viss mån elastisk (se bild). Den syftar huvudsakligen till att hindra hästen från att slå upp med huvudet, att studsa och/eller att stegra sig, men vissa använder den också för att låsa fast hästens huvud i en position mellan uppkäkningen och springremmen, för att begränsa hästens möjlighet att slå över i galopp.

• Konversation på Bukefalos.com (2011-04):
  "- Möjligen en springrem... så att hästen inte kan få upp huvet och resa sig, eller annars en rejäl klapp i rumpan före den reser sig så den inte får chansen!
  - Reser gör hon som sagt oavsett, rakt upp på bakbenen och faller åt sidan eller bakåt i backen. Går om kull med andra ord. Får prova att spänna springremmen kortare då."
• "Just när man har käkat upp så ska den vara spänd och sen när hästen lägger sej i käken så blir den "slapp" så hästen kan röra på huvudet, men inte slå upp det till galopp." (Bukefalos.com, 2010-09)

Huvudstång

En stång som fästs i huvudlaget på ena sidan om hästens huvud och bak till selen (se bild och bild). Används för att få hästen att springa rakt med huvudet i de fall man har en häst som springer snett med huvud/hals. I Sverige är det endast tillåtet med en huvudstång medan man i andra länder får köra med dubbla huvudstänger.

• Inlägg på Bukefalos då en hästägare ber om råd ang. häst som springer "knackigt" med bakbenen: "Man kan om det är panik även lösa problemet genom att ändra hovvinklarna, sätta på bättre greppskor, lägga på en huvudstång på höger sida så den tvingas springa rakare, murphybländare på vänster sida eller enbart köra med sidostång på vänster sida. Tricksen e många å lösningarna otaliga." (Bukefalos.com, 2009-08)

Slagrem

Används på hästar som sparkar när de är spända framför vagnen. Det är en läderrem som sätts över länden, och ner till vagnsskalmarna på bägge sidor. På så vis hålls hästens bakdel nere av vagnen och det blir svårare för den att sparka.

Svansgaffel

En styv läderstång som fästs under hästens svans. I övre änden finns en "klyka" som fästs i bakstycket på selen, och svansen binds fast i stången. När svansen fixerats kan hästen inte längre piska med svansen (och på så sätt visa obehag), och inte heller dra in svansen mot rumpan för att sparka bakut.

Fastbunden svans

Om man inte använder svansgaffel men ändå vill förhindra att hästen viftar med svansen så är det tillåtet att binda fast svansen i sulkyn.

Martingal

Ett läderstycke som fästs runt hästens hals och bringa. Två remmar med en ring i varje ände går fram till tömmarna, som löper genom ringarna. Martingalens syfte är att förhindra hästen att kasta upp huvudet för högt. Används den tillsammans med uppkäk så låses hästens huvud fast mellan käken och martingalen, då den varken kan lyfta eller sänka huvudet som den vill.

Helstängt huvudlag/halvstängt huvudlag

Avser huvudlag med skygglappar/blinkers med olika grad av synfält. Helstängda huvudlag tillåter endast hästen att titta rakt fram, och anses ofta vara det bästa för att få hästen att "fokusera och göra sitt bästa". Man kan ofta läsa i spelinformationen om de olika ekipagen inför loppen att man gärna framhåller när hästen springer med helstängt huvudlag eftersom spelvärdet ökar.

Skygglappar/blinkers/bländare

Fästs på huvudlaget för att begränsa hästens synfält (se bild). Kan vara helstängda (möjliggör endast sikt rakt framåt) eller halvstängda (endast sikt framåt och viss sikt åt sidorna). Det finns också huvor som sitter under huvudlaget, och som man kan fästa löstagbara blinkers på (se bild).

Norskt huvudlag

Huvudlag som blivit väldigt populärt på sistone. Det har skygglappar som är reglerbara, med ett snöre som går bak till kusken som kan bestämma om skygglapparna ska vara upp- eller nedfällda under loppet (se bild).

Oftast är skygglapparna uppfällda i starten, för att sedan fällas ner på upploppet för att få hästen att "skärpa sig" i slutstriden. Finns även som "bakvänd norsk" där man har nedfällda skygglappar i starten för att sedan dra upp dem längre fram i loppet. Kan ha både helstängda eller halvstängda skygglappar.

• "Fick tag på ett norskt huvudlag som jag ska prova i loppet, spännande värre. Hoppas på denna norska gas på upploppet." Citat från bloggen Gurkans travarliv (9/9 2011)
• "Han har fungerat bättre med helstängt huvudlag på slutet men i gengäld blivit lite trög och i måndags testade vi honom med omvänt norskt huvudlag hemma i jobb. Han hade alltså helstängt i starten som sedan drogs och det blev hiskelig fart på hästen." citat från Expressen (18/2 2010) "Hiskelig fart med nytt huvudlag".

Jordbländare

En kam av borst eller ett tjockt ludd som sitter på huvudlaget för att hästen inte ska kunna se marken precis framför sig [se bild 11]. Används på hästar som är "tittiga" och som är svårreglerade för att de ska fokusera framåt och inte titta på marken.

• "Går med stänkhuva, nosfladder, helstängt och jordbländare. Hon liknar en julgran men det fungerar."(Bukefalos.com, 2009-09)

Murphybländare

En skygglapp som används på hästar som springer snett med huvudet. Den sätts vid hästens ena öga, för att på så sätt tvinga hästen att vrida på huvudet för att kunna se var den springer (se bild).

• "Tanken är att den ska räta upp sitt huvud för att se framåt igen. Det gör den om den inte har så ont någonstans i kroppen att den väljer att ändå ha huvudet snett för att avbelasta det onda stället." (Bukefalos.com, 2011-01)
• "Whisky (Örjan Kihlström) sprang som en ostbåge senast. Funderade på allt annat än att springa framåt. Vi lägger på en Murphybländare nu." (Trav365, Aftonbladet.se, 2008-09-23)

Stolpbländare/Can't see back/"MacLobell-ludd"

Ett tjockt ludd som sätts på sidostycket på huvudlaget för att begränsa hästens synfält bakåt.

• Aftonbladet 2011-10-20, "Ägarna om stjärnan: Är som en ny häst":
  "En revansch efter starten i Derbyt då hästen blev påkörd och var nära att gå omkull i loppet.
  - Tamla har varit varit som en ny häst vid de två senaste starterna - sååå grymt läckert, skriver han. En av anledningarna kan vara utrustningsändring. I de senaste två starterna har tränaren Roger Walmann testat ett "can 't see back"-huvudlag på hästen. Enligt tränaren har han märkt skillnad. Även delägaren Magnus Rundgren från Stall Courant menar att det nya huvudlaget har gjort skillnad.
  – Vi sa det allihopa. Det var verkligen så att hon har svarat bra på utrustningen. Det var ytterligare en pusselbit. [...] Med det här huvudlaget kan hon inte se bakåt. Det var ett bra drag av Roger att testa det här."

Öronproppar/örontussar

Vanligen bomull, skumgummi eller dylikt som stoppas ner i hästens hörselgång för att döva ljudet på banan (se bild). Används på hästar som blir stressade i tävlingsmiljö, inte sällan i kombination med en fast luva också. Det finns också varianter där man drar ur örontussarna under loppet (se nedan).

Ryckhuva/rycktussar

Luva eller skumgummitussar som sätts över hästens öron respektive inuti öronen för att dämpa ljud, och som kusken kan rycka loss på upploppet för att hästen ska "tända till" (se bild och bild).

• "A: Har ni några förslag på hur man kan träna/visa en bantrött ponny att det är OK att ta i på banan?
  B: Jag hade nog testat rycktussar eller ryckhuva." (Bukefalos.com, 2010-01)
• "Att kusken Bo Eklöf inte fick av huvan (extraväxeln) på upploppet gjorde inte Sanitys prestation sämre.
  - Helt otroligt, en helt ny ryckhuva och så går snöret av när Bosse ska dra i det. Han svor en hel del han också...
  På lördag kommer snöret i ryckhuvan att fungera."
  Expressen Trav, 2010-05-27 "Malins stjärna Sanity är het på V75"

Tungband

En rem som snurras ett eller flera varv runt hästens tunga och fästs under underkäken för att på så sätt hålla tungan i ett fixerat läge [se bild]. Hästen kan inte lägga tungan över bettet, och det minskar risken för att tungan åker bakåt och täpper till svalget så att hästen kvävs (vilket är en konsekvens av att hästen vill svälja när salivutsöndringen ökar av trycket från bettet). Endast tungband av läder, nylon eller gummi är tillåtna enligt ST:s reglemente, men på Internet kan man läsa på forum att man på träning använder allt från nylonstrumpor och gasbinda till balsnören. Vi har också fått rapporter om att det förekommer att tungband glöms kvar, med vävnadsskador på tungan som följd.

• "Första gångerna jag satte tungband på BR var vi 3 man... Idag är det nästan så att han räcker ut tungan själv...." (Bukefalos.com, 2004-12)
• Bukefalos.com, 2012-01:
  "A: Har en häst som börjat lägga tungan över bettet, och funderar nu på att sätta tungband på henne. Har sett att det är vissa som gjort ett "eget" tungband som de använder i träning, av gasbinda. Min fråga är då, till er som använder gasbinde-tungbandet, hur ni knyter fast det runt tunga?
  B: Snurra gasbindan ett varv runt tungan och dra ena sidan av gasbindan runt den andra för att låsa och dra sedan ute dem och knyt under hakan. Se upp så du inte drar åt för hårt runt tungan bara i och med att dessa är smalare och får då högre tryck på tungan.
• Björn Goop om hästen Omega Boko: "Han kändes inte alls lika fin som i värmningen och jag märkte att något var fel. Vi hade satt på honom ett tungband till loppet och han blev fruktansvärt irriterad av det. Men så fort skötaren tog bort det blev han som vanligt."

Spärrgrimma

En extra nosgrimma som läggs till huvudlaget för att stänga igen munnen på hästen och på så sätt säkra att hästen inte kan undkomma bettets verkan. Används också för att fästa annan utrustning i, till exempel springremmen.

• Från bloggen Tagliabue (10/11 2009): "Tryckte igen truten på honom med en vanlig spärrgrimma med, dock hjälper inte den så jättemycket... egentligen skulle han behöva ha en krysspärrgrimma men han kanske ger med sig om man låter honom ha en vanlig spärris."
• "Tänk på att ha ett bett som passar i fall du tänker på att använda spärrgrimma. Det bildar stora sår inne i hästens mun annars."(Bukefalos.com, 2004-01)

Krysspärrgrimma

En annan variant av spärrgrimma som har en extra rem som går i kors över nosryggen och som spänns längre fram under hakan än den vanliga spärrgrimman [se bild och bild]. På så sätt blir den ännu mer effektiv då det gäller att stänga igen munnen på hästen.

Från bloggen Tagliabue (26/10 2009):

• "Han är jättesnäll att köra i rygg om man dragit åt krysspärrgrimman, dragit åt tungband och har en halsbygel på han, då är han rätt lugn och kväver sig inte heller."

Stänkläder/"nosfladder"

Ett läderstycke med fransar som fladdrar mot hästens mule (se bild). Skall fungera distraherande på hästar som är rädda för grusstänk, så att de inte märker lika mycket av stänket.

Stänkhuva/stänknät

Huva med nät för ögonen (se bild). Sätts på hästar som tycker att det är otäckt när det stänker grus i ansiktet på dem, och som därför inte vill ligga för nära ekipaget framför.

• "Har även testat en stänkhuva eftersom han är lite tråkig bakom hästar och det verkar som om han försöker värja sig mot stänket. Huvan fick jag låna av min gamle hovslagare vars bror sydde den till en häst som var stänkrädd utav bara den och endast gick i ledningen." Björnes blogg (bjornperssontrav.se, 2009-09-07)

Xylofoniagrimma

En sorts körgrimma, där tryck på nosryggen kombineras med bettverkan. Tömmen fästs i en ögla som i sin tur sitter i både bettringen och nosgrimman.

• "Har haft en passhäst som gått med Xylofoniagrimma, körde henne bara hemma själv med den. Hon var en "hetsporre" med känslig mun och den fungerade jättebra på henne. Styrbarheten tyckte inte jag blev sämre (en gapande häst som försöker ruska av sig bettet är ju svårare att styra...)." (Bukefalos.com, 2004-10)

Skitlapp

Som namnet antyder är det en lapp/flärp som sätts bakom rumpan på hästen för att förhindra att kusken får gödsel på sig under loppet. Många hästar reagerar med stor stress på tävlingsmomentet och blir därför lösa i magen.

Suspensoar (hingst/sto)

På vissa hingstar används det för att skydda testiklarna mot att bli hopklämda mellan låren och därmed orsaka smärta när hingsten springer, eftersom detta gör att hästen blir mindre villig att springa. På ston används det för att förhindra att de suger in luft i slidan när de springer, vilket också gör dem ovilliga att springa. Uppfinningsrikedomen för att förhindra detta är för övrigt stor. Dels syr man igen slidöppningen på ston som suger luft (sk. calsickoperationer), och förutom stosuspensoar så används även svampar, tennisbollar, blöta handdukar och gummislangar av olika slag – ofta i kombination med en svansgaffel – för att "täppa till" slidöppningen.

• Bukefalos.com, 2008-04:
  "A: Har problem med att mitt sto suger luft när hon springer snabbare än 30-tempo. Är det någon som har något tips på vad man kan göra för att få henne att inte dra luft eller någon utrustning som kan hjälpa? Hon är redan sydd så mycket som går och det hjälper inte. Har testa både sämskskinn och stosuspensoar, var för sig och ihop. Inget hjälper.
  B: Såg en gång en märr som hade en slang till skottkärredäck i "hönan". Ja inte i då, men tätt sluten mot.
  A: Har prövat det med. Satte fast den i svansgaffeln. Funkade en liten stund till märren kom på att man kan försöka vifta på svansen och allt hamnade på sniskan."

Boots

Används dels som skydd, och dels som motvikt på hovarna när hästen är "rullig", dvs. travar i otakt, vanligen på grund av att frambenen går lite fortare än bakbenen.

Skalpers

Ett skydd av gummi eller läder som sätts på framsidan av bakhoven för att bakhovarna inte ska slås sönder när de slår ihop med framhovarna. Moderna travhästar har avlats för så överdrivna travsteg att de ofta "slår på sig" och skadar sig själva om de inte utrustas med skydd.

Gamascher/speedcops

Skydd som sätts insidan av på benet för att skydda mot slag från de andra benen. Påminner om strykkappor (som vanligen används inom ridsporten), men gamascher har också skydd på insidan av kotan [se bild 15]. Det är mycket vanligt att gamascherna ger skavsår då det är svårt att få dem att sitta bra när hästen rör sig och dessutom svettas. Därför är det vanligt att man lindar med vetflex eller benlindor under gamascherna, medan vissa struntar helt i skydden och använder bara lindor.

Knäkappor

Skydd som sätts på insidan av framknäet (karpus) för att skydda mot slag (se bild).