Djurens Rätt
Djur i djurfabrikerna

Hönor och tuppar

Djurens Rätt har under många år arbetat aktivt med att förbättra situationen för hönorna, och tillsammans med våra medlemmar har vi lyckats få bort alla burar i Sverige. Arbetet fortsätter för alla hönor, men också tuppkycklingarna som dödas sin första levnadsdag.

Så arbetar Djurens Rätt för hönorna:

  • Informerar allmänheten om situationen för djuren och hur ägg produceras i Sverige.
  • Driver sedan flera år tillbaka ett omfattande företagsarbete för att fler företag ska göra burägg till historia, i Sverige och världen. Arbetet sker strategiskt genom koalitionen Open Wing Alliance.
  • Sätter press på politiker och myndigheter att förändra lagarna som påverkar hönor och tuppkycklingar, som med medborgarinitiativet End the Cage Age.
  • Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort ägg.
Hönor och tuppar

De tre största problemen

Hönor i äggfabrik, frigående inomhus.

Djurindustri

Nästan all produktion av ägg i Sverige sker på storskaliga äggfabriker och hönorna är avlade för att lägga extrema mängder ägg. Det tär på deras kroppar, och risken för sjukdom och skador är hög. 

Trängsel

De flesta hönor hålls "frigående inomhus" i grupper på tusentals eller till och med tiotusentals hönor. De "frigående" hönorna lever upp till nio stycken per kvadratmeter. Ytan per höna är än mindre i de burar som fortfarande är lagliga i Sverige och EU. 

Kycklingar på kläckeri.

Korta liv

Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggfabrikerna är tuppar. De dödas direkt efter att de kläckts bara för att de är olönsamma för industrin. Hönorna i äggfabrikerna dödas när de är cirka 1 ½ år gamla. Då anses de olönsamma i produktionen och har ofta brutna ben i kroppen.

Hönor och tuppar

Problemen med äggfabriker

I Sveriges äggfabriker används ungefär 8,5 miljoner hönor. Genom produktionsinriktad avel och ljusprogram har hönorna påverkats att värpa nästan ett ägg om dagen, under det år de får leva i äggfabriken. De miljontals tuppkycklingar som kläcks varje år, dödas under första levnadsdagen.  

Storskalig industri

Nästan all produktion av ägg i Sverige sker på storskaliga äggfabriker. De flesta hönor hålls "frigående inomhus" i grupper på tusentals eller till och med tiotusentals hönor.1 Detta står i motsats mot att höns i naturligt sammansatta flockar är sällan fler än 20–30 individer.2 De stora gruppstorlekarna i äggfabrikerna innebär att hönorna utsätts för en social situation som de inte är anpassade för. Det leder till onormala beteenden som till exempel fjäderplockning och kannibalism. Det är beteenden som även förekommer i allvarlig grad i burar, på grund av sysslolöshet.3

Hönorna är avlade för att lägga nästan ett ägg om dagen, till skillnad från några ägg under våren som deras vilda anfader. De börjar också lägga ägg innan deras kroppar växt klart och större ägg än vad deras kroppar är gjorda för. Allt det ökar risken för brutna ben i kroppen. Upp till 100 % har brutna bröstben vid blott ett års ålder.4

Det blir dessutom ofta en väldigt hög ammoniakhalt och dålig luftkvalitet i de stora hallarna. Det har gjort att högre nivåer av ammoniak tillåts enligt lagstiftning i vissa frigående system,5 eftersom fabrikerna inte klarar av att nå lägre nivåer.

Trånga burar

Av hönorna i Sverige levde omkring 75 000 hönor i burar år 2024.1 Antalet har minskat varje år tack vare Djurens Rätts arbete, och 2025 blev det sista året då hönor trängdes i burar. Men det finns ännu inget förbud i lagstiftningen, och burägg importeras fortsatt. 

Det får vara upp till 16 hönor i varje bur och ytan per höna ska vara minst 600 kvadratcentimeter.5 Det är mindre yta än ett A4-ark. Det begränsade utrymmet gör att hönorna inte kan sträcka på benen eller vingarna, eller ens burra upp fjädrarna. Hönor behöver betydligt större utrymme än burarna medger för att utföra många viktiga beteenden, som att putsa sig.6, 7 

I EU ska burarna ha inredning, men den fyller inte sin funktion. Forskning har visat att många hönor aldrig besöker det bristfälliga ströbad de får.8 Det kan bero på att hönan knappt får plats att göra sitt sandbadebeteende i ströbadet och att de annars brukar sandbada i grupp. I Sverige är det även tillåtet att endast ge tillgång till ströbadet fem timmar per dygn.5 Det "rede" som erbjuds är ett sluttande gallergolv utan bäddmaterial. Sittpinnarna är nära golvet och uppfattas antagligen inte av hönorna som den upphöjda sovplats de behöver.9

Korta liv och plågsam död

Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggfabrikerna är tuppar. Eftersom tuppkycklingarna inte lägger ägg, eller är tillräckligt snabbväxande för köttproduktion, dödas de direkt efter att de kläckts. Minst 15 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje dag i Sverige genom gasning eller malning/maceration.10 Forskning pågår för att kunna könssortera äggen redan innan de kläcks för att undvika dödandet, och Djurens Rätt driver politiskt arbete för att förbjuda dödandet av tuppkycklingarna.

Hönorna i äggfabrikerna dödas när de är cirka 1 ½ år gamla. Då anses de inte längre lönsamma i produktionen, även fast de kunnat leva i många år till om de fått vård. Ungefär hälften av de svaga och uttjänta hönorna transporteras till ett slakteri för att dödas.10, 11 Årligen dör upp emot 5 000 svenska hönor i samband med sådana transporter på grund av till exempel skador, transportolyckor eller bristfällig ventilation.12 Vissa utdragna transportresor sker också till slakterier i andra länder, som Polen, eftersom hönskött säljer bättre där än i Sverige. Rapporter om hur hönorna mår efter sådana transporter finns inte.

På slakterier, som skandalomsusade Håkantorp Slakteri, behöver hönorna genomlida elbadsbedövning. Då hängs hönorna upp i sina bensköra ben vid fullt medvetande, och får sedan huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad. Efter det skärs halsen upp.13

De hönor som inte dödas på slakteri dödas genom att gasas ihjäl i stallet de tillbringat större delen av sitt liv. Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet.13, 14

Stoppa dödandet av tuppkycklingar
  1. Personligt meddelande Svenska Ägg, januari 2025.
  2. Neuschütz K. & Odén K. (2005) Höns – raser, skötsel, uppfödning. Natur & Kultur.
  3. Lay D. C. m.fl. (2011) Hen welfare in different housing systems. Poultry Science 90(1): 278–294.
  4. Thøfner I.C.N. m.fl. (2021) Keel bone fractures in Danish laying hens: Prevalence and risk factors. PLOS ONE 16(8): e0256105.
  5. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om fjäderfähållning inom lantbruket m.m., SJVFS 2024:8, saknr L 111.
  6. Albentosa M.J. & Cooper J.J. (2004) Effects of cage height and stocking density on the frequency of comfort behaviours performed by laying hens housed in furnished cages. Animal Welfare 13: 419–424.
  7. Riddle E.R. m.fl. (2018) Space use by 4 strains of laying hens to perch, wing flap, dust bathe, stand and lie down. PLoS ONE 13(1): e0190532.
  8. Wall H. (2003) Laying Hens in Furnished Cages – Use of Facilities, Exterior Egg Quality and Bird Health. Doktorsavhandling, SLU Uppsala.
  9. EFSA (2015) Scientific Opinion on welfare aspects of the use of perches for laying hens. EFSA Panel on Animal Health and Animal Welfare (AHAW).
  10. Jordbruksverket (2016) Matsvinn inom ägg- och matfågelproduktion.
  11. Jordbruksverket (2026) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2025:12.
  12. Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2024-02-14.
  13. EFSA (2004) Scientific Report of the Scientific Panel for Animal Health and Welfare on a request from the Commission related to welfare aspects of animal stunning and killing methods.
  14. Nimmermark S. m.fl. (2010) Koldioxidavlivning av värphöns i inhysningsstallar. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa.
Stöd oss

Hjälp oss i arbetet för hönorna!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi förändra hönornas och tuppkycklingarnas situation i djurfabrikerna.

Bli medlem
Hönor och tuppar

Vanliga frågor & svar

Hönor som fått vistas utomhus under sommaren är av liknande högproducerande raser, dödas med samma slaktmetoder och kläcks på liknande kläckerier, där tuppkycklingarna dödas. Det är bättre att välja bort äggen från måltiderna för att vara säker på att undvika lidande.

Hönorna som lever ekologiskt eller “frigående utomhus” lever alla i liknande anläggningar som hönorna som lägger ägg under märkningen "frigående inomhus", men de har tillgång till utevistelse under sommaren. Ägg som produceras under vintern kommer därmed alltid från hönor som trängts inomhus. Skillnaden för de ekologiska hönorna med KRAV-märkning är att de hålls i något mindre grupper, men fortfarande tusentals, och det får vara högst sex hönor per kvadratmeter istället för upp till nio stycken. Annars är fodret den stora skillnaden där ekologiskt foder tyvärr kan innehålla produkter från fiskar, och därmed inte är vegetabiliskt. De äggen är inte förenliga med en vegetarisk kosthållning.