Debatt i Almedalen om Sveriges största djurskyddsproblem
Varje svensk äter 12 kycklingar per år, vilket gör kycklingen till det landlevande djur som slaktas i en omfattning som inget annat djur kommer i närheten av. Under Almedalsveckan i Visby arrangerade Djurens Rätt ett seminarium om svensk kycklinguppfödning. En inspelning från seminariet kommer att läggas ut under sommaren.
Deltog i diskussionen om kycklingarna gjorde Ylva Esping, som tillsammans med sin man skrivit boken Monsterbiff till middag?. Enligt Ylva Esping är uppfödningen av kycklingar det till omfattningen största djurskyddsproblem som vi har i Sverige. Mot påståendet att Sverige ändå har den bästa kycklinguppfödningen i världen framhöll hon Frankrike som ett land som har kommit längre, där 20 procent av kycklingarna som föds upp hålls utomhus och är av en mer långsamt växande ras.
Staffan Danielsson, riksdagsledamot för Centerpartiet, menade att man trots allt måste se Sverige i ett större sammanhang och att vi faktiskt har världens bästa kycklinguppfödning (vilket fick Ylva Esping att infoga kommentaren ovan). Om det blev så som Djurens Rätt önskade, menade Danielsson, med en minskad uppfödning av kycklingar, skulle vi istället bara öka importen från länder där kycklingarna har det sämre.
Sara Karlsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, framhåll att det finns en lösning på denna problematik – nämligen att dra ner på sin konsumtion av kycklingar, eller att välja annat. Helena Leander från Miljöpartiet fyllde i att det är ett märkligt resonemang att inte försöka förändra de problem som finns med kycklinguppfödning i Sverige, även om det ser annorlunda ut i andra länder.
Den sista riksdagsledamoten i debatten, Åsa Coenraads från Moderaterna, menade att fokus bör läggas på de djurhållare som inte sköter sig, och att se till beställningarna kontrolleras regelbundet. Hon menade att det inte var politikens uppgift att bestämma vilka ras av kycklingar som en konsument skulle välja.
Helena Leander lade fram ett förslag om en obligatorisk djurskyddsmärkning av kött som serveras i restauranger. Den traditionella konsumenten tenderar att, om någonstans, göra medvetna val i mataffären. När man istället äter ute tenderar man att inte ställa några krav eller frågor.
Louise Ekström, kommunikationsansvarig på Sveriges Konsumenter, lyfte fram att det är svårt för den medvetna konsumenten att göra medvetna val, och att handeln och branschen har ett stort ansvar att gemensamt komma till rätta med de problem som finns.
Både Danielsson och Coenraads återkom till att det inte är en lösning att minska produktionen om efterfrågan och konsumtionen kvarstår. Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom håller med.
- Det är tillåtet att hålla 24 kycklingar på en yta som motsvarar golvet på en bajamaja, och var 15 procent av kycklingarna har benproblem. Fler kycklingar dör i transporter varje år än vad som föds upp ekologiskt. Naturligtvis har branschen och handeln ett ansvar för detta, men som konsument finns det ett enkelt sätt att säga nej till det vi utsätter kycklingar för – att välja vegetariskt eller veganskt, sa Camilla Björkbom.






