Slutklämmen för team öst 2012

Text: Sofia Ulriksson

Solen bryter igenom molnen och lyser upp Djurens Rätt-flaggan.I hagelskur och storm ställde jag och Hanna upp infotältet på torsdagen. Blöta, men galet taggade, lyckades vi dock få det stadigt på anvisad plats. När jag vandrade in på festivalområdet under fredagsmorgonen släppte klumpen i magen: tältet var intakt och solen sken!
 
När alla fantastiska volontärer var samlade dekorerade vi klart tältet med massor av lampor, hängde upp premier och tejpade upp bajamajalappar. Sedan var det bara att köra. En stadig men stilla ström av människor kom in på festivalen. Namn samlades in, entréflygblad delades ut när musiken var för hög och nya medlemmar strömmade in.

Ballonger - otroligt uppskattat på festival!På den senare delen av eftermiddagen kom det mycket peppat folk och trots att vi stod lite avsides från den ”stora strömmen” mellan scenerna lyckades vi få in många namn för att kycklingarna ska få det bra! Det kom såklart fram människor också som undrade vad vi var för ena och självklart såg vi till att de fick all information om oss på Djurens Rätt; om vad vi står för och hur vi jobbar. Många blev Djurfaddrar och man blir alltid lika glad som volontär när man ser stoltheten lysa i en nybliven fadders ögon då man sätter på dem Djurens Rätts festivalarmband. Chocken de får av den stora tången som man behöver för att klämma fast bandet är bara en liten bonus.
 
Tappra volontärer med leenden på läpparna pratade med hundratals människor och nådde verkligen ut. Grymt bra jobbat! Sent på natten (vi ger ju oss inte förrän det nästan är tomt på området) började vi plocka ihop det material vi inte ville förvara i tältet över natten. Det var dags att åka hem och sova ut – lördagen väntade ju!
 

Vad är en bajamajalapp? Jo, en lapp som informerar bajamajabesökare om djurens situation.

På lördagen märkte vi hur mycket intryck vi hade gjort från fredagen. Många verkade ha funderat över natten på det där med att bli Djurfadder, och sedan bestämt sig för att vallfärda till oss. Bajamajalapparna hade även bidragit och många kom upprört fram till vårt tält: ”Är det sant!? 24 kycklingar på en yta lika stor som en bajamaja!?”.

Det är otroligt hur många entréflygblad vi lyckades dela ut under festivalen. Många som först tänkt gå förbi stannade upp för att sedan komma tillbaka och säga ”Ja, jo jag vill gärna bli en superhjälte” tog en lapp och gick vidare. Det bästa av allt var att jag knappt såg några lappar ligga slängda på marken, och efter att ha titta i några papperskorgar inte såg några lappar ligga där i heller. Det betyder att ungefär 766 lappar med information om hur kycklingarna har det verkligen har nått ut. Gillar att tänka tanken på att folk som stoppat ner en lapp i fickan i all hast och sedan hittar den när det är dags att tvätta. Hoppas de får ett leende på läpparna och blir superhjältar, antingen genom att donera något till Djurens Rätt via sms eller bli vego. Det bästa dock är att de fått informationen vi vill nå ut med - djur har rättigheter och de ska tillgodoses!
 
Delar av det fantastiska Popagandateamet!För mig var det min första gång som teamcoach. Otroligt lärorikt och givande! Bland annat har det inneburit att räkna/väga material, packa i/ur premier etc, och köra en automatväxlad bil som jag först inte förstod mig på alls. Jag vill tacka Klas (som jag var stand in for) och Anna för allt stöd, alla gulliga på kansliet som fick mig att känna mig hemmastad trots att jag bara ockuperade ett kontor under några få dagar, och självklart det fina volontärteamet som deltog: Stella, Hanna, Kalle, Mattias och Francesca!

Jag kommer leva gott på sommarturnéminnena 2012 lagom till att sommaren 2013 drar igång, då är det dags att skapa nya. :)
Ha det bra!
// Sofia