Bakgrunden till skrivelserna om användande av nosbrems är att det blivit mycket vanligt att bremsa hästar för att de ska stå still när man t.ex. "rycker manen", dvs. rycker ut strån ur manen för att den ska se mer friserad ut. Man använder det även när man klipper hästarna med rakapparat och vid andra tillfällen när man vill att de ska stå stilla.
Detta lärs ut på ridskolor till småtjejer på 12-13 år, trots att det på inget sätt är en för hästen ofarlig sak att göra. Det är ju dessutom oerhört smärtsamt, vilket är hela poängen med det hela.
Bremsning går genom att man fäster en ögla runt hästens nos (mule) och drar åt samt vrider runt. Tanken traditionellt är/har varit att smärtan i mulen är så stark att hästen inte känner den andra smärta eller obehag som den utsätts för. Man vet nu att, precis som det står i skrivelsen, efter cirka 5-10 minuter frigörs smärtstillande och lugnande substanser, vilket man menar gör att hästen kommer ihåg ingreppet som behagligt. Trots det finns det många hästar som reagerar med stor rädsla då en brems tas fram.
Skrivelse till Svenska travsportens centralförbund, STC, angående enskärpning av straffen för så kallade drivningsförseelser, om stopp för satsningen på att få fler tvååriga hästar att tävla och om STC:s arbete med att identifiera vilka värdegrunder travsporten vilar på.
Älskade hästar - en granskning av hästvärlden
Rapporten är skriven av Sara Asteborg, Eva Carlsson och Lena Lindström. Rapporten kan laddas ner som PDF-fil eller beställas i tryckt format via le Shop.
