Het debatt om medlemsavgifter och djurrätt
Riksstämmans andra dag bjöd på gruppdiskussioner om bland annat höjda medlemsavgifter och djurskydd kontra djurrätt.
- För mig är höjda medlemsavgifter en principsak, djurrätt måste värderas högre, sa förbundsstyrelseledamoten Leo Mille.
Att förslaget om höjda medlemsavgifter kommer just nu beror dock på det ansträngda ekonomiska läget. Förbundet har förlorat pengar på värdepapper och därför är det ett bra tillfälle att justera avgifterna nu, anser förbundsstyrelsen.
Fullbetalande medlemmar betalar idag 180 kronor per år, vilket är betydligt lägre än andra organisationer. Greenpeace tar 250 kr, Amnesty 240 och WWF och Djurskyddet Sverige hela 300 kronor.
- Jag vill att vi diskuterar om det är rimligt att vi har föreningsveriges lägsta medlemsavgift, sa Leo Mille.
Oro för att tappa medlemmar på grund av höjningen fördes fram från flera håll. Birgitta Carlsson påminde om det stora medlemsavhoppen 1993 när avgiften för fullbetalande medlemmar höjdes från 75 till 125.
Carin Holmberg, suppleant i förbundsstyrelsen, ansåg det viktigt att föra fram hur mycket ideellt arbete som faktiskt görs, att medlemmarna får mycket för pengarna. Flera aktiva från sommarturnén vittnade om hur mycket lättare det är att få folk att bli djurfaddrar, eftersom man då betalar 25 kronor per månad, och inte måste ut med en klumpsumma vid årsskiftet. Att skapa ekonomisk balans mellan fullbetalande medlemmar och djurfaddrar, är också ett skäl till höjningen.
Om förslaget går igenom kommer de nya avgifterna se enligt följande: fullbetalande medlemmar 240 kr, ungdomar och pensionärer 100 kr, junior- och familjemedlemmar 50 kr.
Riksstämma vartannat år
Ett annat förslag från förbundsstyrelsen är att hålla riksstämma vartannat år, istället för varje år som nu är fallet. Däremellan ska en rikskonferens hållas de åren då ingen stämma äger rum. Styrelsens ledamöter bör också väljas på fyra år, ordföranden på två år. Fördelen med det här upplägget är att det ger en långsiktighet i arbetet, sa Djurens Rätts ordförande Alexandra Leijonhufvud.
- Men vi i styrelsen är realister och räknar inte med att få gehör för denna stora förändring redan i år, vi ser det här förslaget mer som en uppvärmning inför nästa års riksstämma, sa Alexandra Leijonhufvud.
Tanken är att börja den nya ordningen 2011, året efter riksdagsvalet.
- Då vi vet vi vilket block som kommer att styra och kan förhålla oss till det.
Ett problem har varit de många avhoppen från förbundsstyrelsen. Det hoppas man nu råda bot på. Och skulle det ändå ske, kommer möjlighet till fyllnadsval att finnas under rikskonferenserna.
Djurskydd eller djurrätt?
Det tredje förslaget från förbundsstyrelsen som diskuterades under fredagen handlade om vilket språk och vilka ord vi använder. Mer positiva termer bör användas och en återgång till att kalla Djurens Rätt "Sveriges största djurrätt- och djurskyddsorganisation", och inte som idag "Sveriges största djurrättsorganisation".
Diskussionen delade sig snabbt i två läger. De som aldrig kan acceptera att djurrätt är detsamma som djurskydd, och de som ansåg att målet visserligen alltid ska vara djurrätt, men som ett medel för att nå dit, kan djurskydd vara bra.
- De här frågorna har diskuterats inom Djurens Rätt sedan 80-talet, sa en medlem från Stockholm. Vi måste sluta tjafsa om orden, begreppen skapar bara splittring i organisationen. Allmänheten förstår inte skillnaden, för dem är det bara ordvrängeri. Det är dags att sluta fred.
Text: Louise Cederlöf
