I menyn till höger finner du länkar till omplaceringsregistret, omplaceringsorganisationer, viltrehabiliterare samt till Chickas minnesfond.
Djurens Rätt arbetar inte med omplacering av djur men får en mängd förfrågningar från människor som vill ha hjälp med att hitta ett nytt hem till sitt djur av en eller annan anledning.
Därför har vi en förteckning över verksamheter och/eller privatpersoner som jobbar med omhändertagande och omplacering av sällskapsdjur på vår hemsida. Djurens Rätt har ingen direktinsyn i de olika verksamheterna och tar därför inget ansvar för respektive verksamhet. Vi har heller ingen möjlighet att påverka verksamheternas innehåll.
Djurens Rätt har en fond, Chickas minnesfond, för stöd till djurskyddsinsatser. Det kan vara för att rädda enskilda djurindivider eller grupper av djur, vård och rehabilitering av vilda djur samt direkta insatser vid t.ex. oljeutsläpp.
Fokus för vårt arbete ligger på att hitta långsiktiga lösningar, som bygger på att djurs status höjs. När det gäller hemlösa djur anser vi att samhället bör ta ett större ansvar. Vi anser också att ett djur inte ska berövas sitt liv för att det saknar ett hem. Vi vill ha en lagstiftning som inte tillåter att djur avlivas, annat än då det är befogat utifrån veterinärmedicinska skäl, då det sker för djurindividens skull.
Att släppa ut tamdjur och förvänta sig att de skall klara sig själva är inte förenligt med gott djurskydd. Som djurägare har man ett ansvar för det djur man har skaffat och tagit in i sin familj. Ett djur som släpps ut att klara sig själv kan ha svårt att skaffa föda, särskilt om det rör sig om mycket unga, äldre eller sjuka djur. Vidare löper de stor risk att skadas i trafiken eller på annat sätt komma till skada. De saknar också vård och omsorg om de skadas eller blir sjuka.
Djur som familjemedlemmar – viktiga frågor enligt Djurens Rätt
Hemlösa katter och deras situation – vi avvaktar djurskyddslagsutredningens betänkande som kommer den 30 november 2011. Vi vill ha en obligatorisk ID-märkning och registrering av katter.
Skydd för tamkaniner som släpps ut i stadsbebyggelse.
Vi vill att det ska ställas krav på berikning av miljöer för innekatter. Idag lider många innekatter av understimulering, och det förekommer att katter ges psykofarmaka för de ska kunna leva inomhus.
Ett centralt djurskyddskonto måste upprättas som polisens kostnader för omhändertagande av djur ska belasta.
Ett centralt register måste upprättas över omhändertagna djur och över djur som anmäls som bortsprungna.
Momsen på djursjukvård är 25 % och vi anser att djursjukvård ska befrias från skatt. En skattebefrielse på djursjukvård alternativ en lägre momssats kan göra att djur inte behöver avlivas av ekonomiska skäl.
Förbud mot stryphalsband på hundar. El på hundar och stackel är idag förbjudna men stryphalsband är fortfarande tillåtna, trots att de kan orsaka skador på struphuvudet.
Djurpoliser i alla län i landet enligt den modell som införts i Stockholm.
Utöver ovanstående vill vi även ha en utvärdering av TNR-metoden (Trap-Neuter-Return = fånga-kastrera-återplacera) för katter, och ett förslag på hur den skulle kunna införas brett i Sverige. TNR-metoden innebär att man fångar in katter, låter dem genomgå en hälsokontroll, kastrerar och vaccinerar dem och sedan släpper ut dem så att de kan leva i sina revir. Med hjälp av volontärer ska katterna sedan få tillsyn, omsorg, mat och möjlighet till boende i vinterbonade och vindskyddade katthus. Metoden används i många andra länder, bl.a. .Norge, hela USA, Canada, Italien och England.
