"Plockningen är plågsam för gässen, då den innebär både stress och smärta."
Dun är det mjuka lagret av fjädrar närmast huden på en fågel och finns huvudsakligen på bröstkorgen. De här fjädrarna anses mest värdefulla då de är extra mjuka. De flesta produkter märkta ”dun” är en kombination av dessa underfjädrar och andra fjädrar. Ju mer dun i en produkt, desto värdefullare anses den. Ett vanligt duntäcke innehåller dun från 75 fåglar.(1) I Sverige produceras nästan inget dun alls, vi är helt beroende av importerat dun.(1)
Dun och fjädrar kan tas av fåglar på två sätt; dels tas om hand vid slakt av djur, dels genom plockning av levande fåglar. Det största dunproducerande landet är Kina, följt av Ungern och Polen. Nästan 90 procent av de tillfrågade företagen i Ungern, Polen och Kina i Kalla Faktas kartläggning uppgav att de säljer dun som plockats från levande fåglar.(1)
Dun från levande fåglar Plockningen av levande fåglar uppmärksammades i TV4:s program Kalla Fakta i februari 2009. En av anledningarna till att levande fåglar plockas är att dunet från slaktade fåglar inte räcker för att motsvara efterfrågan. Eftersom varje fågel plockas flera gånger får man ut mer dun per fågel jämfört med slaktdunet. I programmet uppskattades att 50-80% av dunet på dunmarknaden kommer från fåglar som plockats levande.(1)
När fåglar plockas binds deras fötter ihop för att de inte ska sparkas och bitas och läggs sedan på rygg i plockarens knä. Fågelns nacke pressas ner medan dunet rycks av. Man plockar från hela fågeln, även hela halsen. Plockningen är plågsam för gässen, då den innebär både stress och smärta.(2) Ofta går plockningen på ackord och det innebär ett oerhört stressmoment för fåglarna. "Jag skulle tro att det säkert är ett antal av dem som dör av det här, för det är ett väldigt stressande moment. I en sån här hantering kan djuren dö av ren skräck." sa Johan Beck-Friis, informationschef vid Sveriges Veterinärförbund, i programmet.
Det är också väldigt vanligt att de får sår. I Kalla Faktas program kunde man se fåglar med sår som var en decimeter långa och flera centimeter breda, och som syddes ihop på plats av plockarna helt utan bedövning. Fåglarna plockas upp till fem gånger under sin livstid. Eftersom dunet inte hinner växa så mycket förrän det plockas igen innebär det att dunet blir väldigt fint, därav attraktivt. Sår som uppstår i samband med plockningen kan infekteras av fluglarver, och orsaka mycket plågsamma tillstånd hos gässen.(4) Det är också vanligt att gässen används i gåsleverproduktion innan slakt.
Plockning av levande fåglar strider mot både EU’s direktiv(5) och Europarådets konvention(6) för djur i livsmedelsproduktion (dit gässen räknas eftersom köttet tas tillvara efter slakt). Enligt EU-direktivets tredje artikel är medlemsländerna skyldiga att se till att djurägare vidtar alla rimliga åtgärder för att se till att djuren inte utsätts för något onödigt lidande, smärta eller skada.
Europarådets konvention innehåller väldigt allmänt skrivna rekommendationer, samt mer detaljerade regler framtagna av en expertgrupp. Av dessa regler framgår att varken fjädrar eller dun ska plockas från levande fåglar. Ungern och Polen (som är de länder i Europa där man vet att plockning av levande fåglar förekommer) har skrivit under konventionen.
Dun från döda fåglar Det är dock inte bara plockningen av levande djur som innebär djurplågeri. Förhållandena för ankor och gäss som inte plockas levande är långt ifrån goda. Tvångsmatning, vattenbrist, benproblem, fjäderplockning, kannibalism och fågelinfluensa är problem som drabbar dessa fåglar hårt. Läs mer om förhållandena här. Djurens Rätt rekommenderar att helt avstå från dun om man bryr sig om djurens välfärd.
Ejder Dun kommer också från ejder, som är en skyddad art. Deras dun är eftertraktade till täcken och kläder. Ejderhonorna lägger ägg och skyddar äggen med dun från sin egen kropp som hon ryckt av sig. Dunen kan alltså plockas från fåglarnas bon utan att djuren dödas men detta innebär en stor risk för att äggen skadas och blir oskyddade. Äggen behöver värme för att kunna kläckas. Det behövs dun från minst 80 bon för att fylla ett täcke.(3)
Istället för dun Köp kuddar, täcken och jackor utan dun. Titta ordentligt på varans materialetikett för att se vad produkten innehåller. Qualofill, Fiberfill, Polarguard och Thinsulate heter några av de syntetmaterial som kan användas istället för dun. Syntetmaterial förlorar inte, till skillnad från dun, sin isolerande egenskap när det tvättas och blir blött. Genom syntet undviker man också allergirisken som är stor vid användandet av dun och fjäderprodukter.
Källor
1. Hermanrud, P. "Dun till varje pris", Kalla Fakta, TV4, 2009-02-01. 2. Peta Factsheet. Down and Silk: Birds and Insects Exploited for Fabric. Hemsida: www.peta.org/mc/factsheet_display.asp?ID=121. Sidan besökt 2010-11-15 3. Rosinski, A. (1999) Goose Production in Poland and Eastern Europe. I: Goose Production. FAO Animal Production and Health Paper 154: 123-137. 4. Farkas, R. et al. (2001) Traumatic myiasis of geese in Hungary. Veterinary Parasitology 95: 45–52. 5. Council Directive 98/58/EC of 20 July 1998 concerning the protection of animals kept for farming purposes. Hemsida: http://eur-lex.europa.eu/smartapi/cgi/sga_doc?smartapi!celexapi!prod!CELEXnumdoc&lg=EN&numdoc=31998L0058&model=guichett. Sidan besökt 2010-11-15 6. European Convention for the Protection of Animals kept for Farming Purposes (CETS 087). Hemsida: http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Html/087.htm. Sidan besökt 2010-11-15.
