"I runda tal visar våra beräkningar att du genom att välja att äta veganskt räddar många hundra djurindivider varje år."
Hur många djur räddas? Tror du att det inte spelar någon roll vad du som enskild person äter? I så fall: tänk om! Som vegan och vegetarian räddar du många individers liv varje år, vilket Djurens Rätts beräkningar visar. En allätare bidrar i genomsnitt till att 14 fåglar och däggdjur dödas årligen.(1-8) Till det kommer uppskattningsvis 2000 fiskar per person.(9) Att det är så många beror på att antalet fiskar inte bara utgörs av dem som äts direkt av människor. Siffran inkluderar också de fiskar som använts som djurfoder, och alltså har ätits av de grisar, höns, kycklingar och odlade fiskar som varje allätare äter kött eller ägg ifrån.
Det totala antalet fiskar är osäkert; mycket osäkrare än siffrorna för andra djurslag. Att tillförlitig statistik saknas för hur många fiskar som egentligen fångas, "odlas", importeras och exporteras är i sig ett tydligt tecken på vilken låg status fiskar har i vårt samhälle idag. Djur som räkor, musslor och kräftor förs det heller ingen antalsstatistik över, och för dessa djur finns det inte ens några uppskattningar att tillgå.
Djurens Rätts beräkningar tar med både de djurslag som föds upp inom lantbruket och vilda djur. Efter fiskarna så är de flesta individerna fåglar (kycklingar, hönor och tuppar) och därefter kommer grisarna. Siffrorna är korrigerade för import och export.
I runda tal visar våra beräkningar att du genom att välja att äta veganskt räddar många hundra djurindivider varje år. Du kan själv tänka dig hur många individer det rör sig om under en människas livstid.
Miljö och rättvisa Ditt val av mat påverkar även andra människor och hela vår jord. Det går åt mycket mark och vatten för att producera kött och andra animalier eftersom stora mängder djurfoder odlas. Detta innebär en rad miljöproblem som vi nu ska titta närmare på.
Mark och vatten är värdefulla resurser som används effektivare vid produktion av vegetabiliska livsmedel vilket gör att maten räcker till fler människor.(10,11) Det har att göra med att djur bara omvandlar en del av energin i sin föda till kroppsvikt, eftersom resten går åt till djurets rörelse och kroppsvärme. Animalisk föda kräver därför att mer grödor odlas än om människan äter grödorna själv istället. Sjuttio procent av åkerytan i Sverige används till att odla djurfoder.(10) Dessutom importeras stora mängder soja till djurfoder vilket medför allvarliga miljöproblem i de länder där sojan odlas.(10)
Tillgång till rent vatten är en av vår tids stora miljö- och överlevnadsfrågor. Ungefär 20 procent av världens befolkning saknar rent dricksvatten.(12) Den stora mängd djurfoder som odlas innebär betydande vattenåtgång. Omvandling av mark till foderodling och betesmark påverkar vattencykeln och därmed den lokala tillgången på vatten.(13) Djurproduktion bidrar också till föroreningar och övergödning vilka är stora miljöproblem.(11, 13) Andra effekter av att det behöver odlas så mycket foder är en betydligt större energianvändning och ökad risk för jorderosion jämfört med vegetarisk kost.(14,15)
Djuruppfödningen bidrar med ungefär 18 procent av den globala uppvärmningen. Det är mer än vad hela transportsektorn bidrar till.(13) Omvandling av skogsmark till betesmark och foderåkrar leder till koldioxidutsläpp. Djur som idisslar ger ifrån sig metan, som är en mycket kraftig växthusgas. Dikväveoxider, som kommer från gödsel, har också en negativ påverkan på klimatet.(13)
Med hjälp av så kallade livscykelanalyser har effekterna av olika kostval kunnat jämföras. Veganmat har visat sig ha minst miljöpåverkan.(16) Allra bäst var den ekologiskt odlade veganmaten, men även konventionellt odlad veganmat var bättre i jämförelse med ekologiskt odlad vegetarisk eller blandad kost.
Hälsa Din egen hälsa kan också påverkas positivt om du väljer att bli vegetarian eller vegan.(17) Med en varierad vegetarisk kost får du i dig alla näringsämnen du behöver.(18) Djurprodukter innehåller mycket av det vi bör undvika: kolesterol och mättade fetter. Forskning visar att veganer och vegetarianer är mindre drabbade av övervikt/fetma, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2 (19,20). En kost rik på vegetabilier har visat sig skydda mot flera cancerformer samtidigt som rött kött ökar risken för tjocktarmscancer (21). Vegetarianernas livslängd är dessutom några år längre än den genomsnittlige blandkostarens (22).
Den nya maten Att ersätta kött, fisk och mejeriprodukter blir bara lättare och lättare med dagens stora utbud av olika livsmedel. Tzay, tofu, sojakött, bönor, linser, tempeh och seitan är bra produkter och kan användas istället för kött och fisk i många olika rätter. Soja- och havrebaserade "mejeri"produkter blir allt vanligare i livsmedelsbutikerna. I de flesta butiker finns idag flera veganska produkter som kan ersätta mjölk, grädde, margarin, yoghurt, glass och mjukost. I välsorterade hälsokostaffärer och ekologiska butiker kan du också hitta en hel del andra spännande produkter. Där finns t ex ris- och mandelmjölk! Titta gärna på vår Vegolista där vi listar de flesta vegoprodukter som säljs i Sverige, och låt dig inspireras!
Källor 1. Jordbruksverket (2007) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik - 2007:11. 2. Jordbruksverket. Värphönsregistret. Personligt meddelande 2007-02-12. 3. Sametinget (2007) Statistik över renslakt för slaktåret 2006/2007 (1/7 2006 – 30/6 2007). Dnr 2007-1800. 4. Jordbruksverket. Personligt meddelande 2006-11-07. 5. Jordbruksverket (2007) Års- och månadsstatistik – 2007:9. 6. Djurens Rätt (2005) Ur den jagades synvinkel – En rapport om djur som utsätts för lidande och död. 7. Svenska Jägareförbundets viltövervakning. Avskjutningsstatistik för svenska viltarter. Hemsida: http://www.jagareforbundet.se/Viltet/Viltovervakningen. Sidan besökt 2011-12-15. 8. LRF (2007) Kött 2006. LRFs Sammanställning av Svensk och Utländsk Marknadsstatistik för Kött. Hemsida: http://www.swedishmeats.com/web/1.0.1.0/109/K%C3%B6tt.pdf. Sidan besökt 2011-12-15. 9. Fiskeriverket. Personligt meddelande 2010-12-07. 10. Naturskyddsföreningen (2009) Kött är mer än klimat – köttproduktionens miljöpåverkan i ett helhetsperspektiv. 11. Naturskyddsföreningen (2009) Kött – övergödning och klimat. 12. Global Environment Facility (2002) The Challenge of Sustainability. Washington, D.C. 13. Food and Agriculture Organization (2006) Livestock’s Long Shadow – Environmental Issues and Options. 14. Horrigan, L. et al. (2002) How Sustainable Agriculture Can Address the Environmental and Human Health Harms of Industrial Agriculture. Environmental Health Perspectives 110(5): 445–456. 15. Pimentel, D. & Pimentel, M. (2003) Sustainability of meat-based and plant-based diets and the environment. American Journal of Clinical Nutrition 78(suppl):660S–3S. 16. Baroni, L. et al. (2007) Evaluating the environmental impact of various dietary patterns combined with different food production systems. European Journal of Clinical Nutrition 61: 279–286. 17. Sabaté, J. (2003) The contribution of vegetarian diets to health and disease: a paradigm shift? American Journal of Clinical Nutrition 78: 502S–507S Suppl. S. 18. Pettersson, B. (2000) Vegansk näringslära. HÄLSAböcker/Energica förlag AB, Orsa. 19. Tonstad, S. et al. Diabetes Care. 2009;32:791-6. 20. Key, T.J. et al. (2006) Proceedings of the Nutrition Society 65:35-41. 21. World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research (2007) Food nutrition, physical activity, and the prevention of cancer: a global perspective. Washington DC. 22. Singh, P.N. et al. (2003) Does low meat consumption increase life expectancy in humans? American Journal of Clinical Nutrition 78: 526S–532S Suppl. S.
