”För varje kilo silke dödas ungefär 6000 larver.”
Silke är det körtelsekret som vissa fjärilslarver spinner runt sig själva till en kokong när de ska förpuppas. De fjärilsfamiljer som producerar silke är Bombycidae, dit den ”odlade” mullbärssilkesfjärilen hör, och Saturniidae eller Tussah, dit vildsilkesfjärilarna hör. Aveln av mullbärssilkesfjärilen har pågått så länge att fjärilen inte längre skulle överleva i naturen. Kina står för merparten av världsproduktionen av silke idag. Andra viktiga producenter är Indien, Thailand, Sydkorea och Brasilien.(1)
För att larven ska kunna bli fjäril måste den först bli puppa. När det är dags att förpuppas spinner larven in sig i en kokong av silkestråd. Naturligt sker förpuppningen på våren, men genom att behandla äggen med svag saltsyrelösning kan man få dem att kläckas under hela året. Eftersom tråden lätt går sönder när fjärilen ska bryta sig ur kokongen, dödas silkesfjärilen redan i puppstadiet. Kokongerna upphettas så att larverna dör. När man sedan kokar silket avlägsnas proteinet som klistrar samman trådarna och silkestråden är färdig att användas. Varje kokong kan ge upp till 800 meter sammanhängande tråd. För varje kilo silke dödas ungefär 6000 larver.(2) Kokongresterna tillsammans med utgallrade kokonger kardas och kammas innan de spinns till grövre garner eller används som stoppning. Trådarna från vildsilke är grövre och ojämnare än mullbärssilket.(1)
Av silke görs framförallt siden, men också silkesammet. Silket kan användas som garn eller blandas med andra texilmaterial. När det gäller insekters förmåga att känna smärta och lidande förespråkar Djurens Rätt försiktighetsprincipen, och rekommenderar därför att konsumenter väljer bort silke. Oavsett hur mycket dessa djur förmår känna och uppleva kan man också fråga sig om det är rimligt att ta livet av så många varelser för att få fram ett lyxmaterial som silke.
Istället för silke
Alternativ till silke är konstfibrer som nylon, viskos och rayon. Naturmaterial som kan användas är bomull och rami (textilfiber som görs av nässla).
Källor
1. Naturskyddsföreningen (2007) Tyg eller otyg? Faktaunderlag Miljövänliga Veckan.
2. Peta Factsheet. Down and Silk: Birds and Insects Exploited for Fabric. Hemsida: http://www.peta.org/mc/factsheet_display.asp?ID=121.