Skor, väskor, skärp, plånböcker, skinnsoffor, skinnjackor och skinnbyxor – allt detta görs av djurs skinn. Kor, grisar, getter, får och hästar används oftast till skinnprodukter, men även skinn från krokodiler, strutsar och kängurur används.

En vanlig uppfattning är att skinnet bara är en biprodukt vid slakten, och att det därför inte spelar någon roll om man köper skinnprodukter. I själva verket bidrar skinnindustrin avsevärt till lönsamheten för kött- och mjölkindustrin, eftersom skinnet är den mest värdefulla delen av djuret efter köttet.(1) Den svenska produktionen av hudar, skinn och läder från kor, kalvar och tjurar samt hästdjur uppgick till ett värde av 1,06 miljarder kronor år 2006.(2) Som en jämförelse var köttet samma djurslag värt 6,09 miljarder kronor samma år.(2) Skinnets värde uppgick alltså till hela 17% av köttets värde.

Sverige importerar mest skinnprodukter från Kina, följt av Hongkong och Tyskland och Indien.(3) Den amerikanska organisationen PETA har under de senaste åren avslöjat många hemskheter när det gäller uppfödning och slakt av djur, mestadels kor, till skinnproduktion i Indien och Kina. I dessa länder existerar knappt några djurskyddslagar och djuren riskerar att behandlas oerhört dåligt.(4)

När det gäller de exotiska djuren så föds krokodiler upp på särskilda farmer både för sitt kött och skinn bl a i Australien, Sydafrika och USA. Krokodiler utsätts för stress och skaderisk när de fångas, hanteras och transporteras.(5) De jagas också ute i det vilda, och i exempelvis Australien är det tillåtet att använda fällor och snaror för att fånga krokodiler.(5) Känguruskinn är mycket vanligt i t ex fotbollsskor. Djuren lever i det fria och den vanligaste metoden är att de skjuts. Under 2009 dödades 4.1 miljoner kängurur i Australien för kommersiella syften.(6) Detta är dock en underskattad siffra då den inte tar hänsyn till de miljoner ungar som dödas när mammorna dödas. Den brittiska organisationen Viva! har dokumenterat jakten på kängurur och anser att slakten av dessa djur är en av de mest omfattande på vilda djur.(7)

Skinnprodukter är mycket sällan märkta, därför är det svårt att veta från vilket djur och varifrån skinnet kommer.

Förutom den etiska aspekten på skinn finns även en miljöaspekt. Skinnindustrin medför utsläpp av många giftiga ämnen, t ex krom, bly, zink, formaldehyd, färgmedel och cyanidbaserade kemikalier. I Sverige finns det fortfarande allvarliga föroreningar av krom, kvicksilver och arsenik på platser där det tidigare har funnits garverier.(8,9)

Istället för läder och mocka
Som vi har visat här är skinn ingen obetydlig biprodukt, utan bidrar avsevärt till djurindustrins lönsamhet.

Det finns djurvänliga produkter gjorda av konstskinn och andra syntetiska material även på det här området. Alternativet är inte längre "plastskor" som många kanske tror. Det finns idag olika typer av konstläder som både ser ut och fungerar som läder. De formar sig efter fötterna och ”andas”, d.v.s. tar upp fuktighet. Syntetiska skor kan man hitta i vanliga skobutiker. Väskor och plånböcker går också att hitta, liksom jackor. Det finns även syntetiska alternativ till skinnställ för motorcyklister. Det finns många butiker på nätet där du kan köpa både skor, bälten och jackor i konstskinn. För tips på inköpsställen, läs mer här.

Källor
1. Stanley, D. (1998) Tanning Research Update. Agricultural Research Magazine 46(11): 12-13.
2. SCB (2006) Industrins produktion efter varugrupp enligt KN.
3. SCB (2007) Varuimport från samtliga länder efter varugrupp KN 2-siffernivå och handelspartner. År 2004-2006.
4. Peta. Hemsida: www.cowsarecool.com/cows.asp. Sidan besökt 2009-11-05.
5. Department of the Environment and Heritage (2003) Draft Code of practice on the humane treatment of captive and wild Australian Crocodiles. The Australian Government Department of Environment, Water, Heritage and the Arts.
6. The Australian Government Department of Environment, Water, Heritage and the Arts. Commercial kangaroo harvest in 2009. Hemsida: www.environment.gov.au. Sidan besökt 2009-11-05.
7. Viva! (2009) Under fire – A Viva! Report on the Killing of Kangaroos for Meat and Skin. Publicerad 2006, reviderad och uppdaterad 2009.
8. Eriksson, H. & Elander, P. (2006) Projekt Valdemarsviken – Sammanfattande huvudstudierapport. Envipro Miljöteknik AB.
9. Länsstyrelsen i Skåne Län (2007) Inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län.