"De flesta lamm som slaktas i Sverige tas från sina mammor som halvårsgamla för att skickas till slakt."
I juni 2011 fanns det 622 700 får, lamm och baggar i Sverige.(1) De är oerhört sociala och beroende av att vara i en flock – man brukar säga att ett får är inget får. Får omfattas av det svenska beteskravet, vilket ger dem rätt till utevistelse en stund varje dag i mellan två och fyra månader på sommaren.(2) Många får går ute längre perioder än så, men i de större besättningarna är det inte ovanligt att får och lamm står inne på ganska små utrymmen under vinterhalvåret. I vissa besättningar ser man till att lammen föds på hösten eller vintern. Lammen slaktas då till våren utan att någonsin ha fått komma ut. För de får som gått ute och inte hanterats så mycket av människor blir infångandet, transporten och hanteringen på slakteriet desto mer stressande.
Slakt Varje år slaktas omkring 250 000 får, de allra flesta som lamm..(3) Lammen skickas till slakt vid en ålder av ungefär ett halvår, vilket oftast är i augusti-oktober. Den vanligaste bedövningsmetoden då lamm slaktas i Sverige är electricitet, som går via en tång som sätts på huvudet genom fårets hjärna. Därefter hissas fåren upp i benen och strupen skärs upp. Studier på svenska slakterier har visat att för närmare 20 % av fåren är tiden mellan bedövning och avblodning alltför lång, upp till 69 sekunder, vilket innebär en risk för att fåren åter vaknat till medvetande när de slaktas.(4)
Klippning Fårklippning innebär en hel del tvång och våld och är en mycket stressande upplevelse för fåren.(5) Alla nutida får måste klippas minst en gång om året,(2) och det gäller även de raser som själva fäller sin ull, eftersom fällningen i sig orsakar problem.(6) Anledningen till det är att får har avlats för en extrem pälstillväxt. De ursprungliga fåren har samma typ av päls som getter. "Ullen är en fantastisk gåva fåren skänker oss", skriver Lammproducenterna på sin hemsida,(7) men sanningen är alltså att ullen snarare är något som vi har gett fåren och som bara ger dem problem. Ull och hudar från svenska får slängs i allmänhet eftersom den inte kan konkurrera med den speciella och billigare ull som produceras i bland annat Asien och Australien. Läs mer om ullproduktion här.
Vallning Man vet att vallning är mycket stressande för de djur som utsätts. Hjärtfrekvensen hos ett får som ser en man med hund närma sig går upp med 84 slag i minuten. Det kan jämföras med den välkänt stressande upplevelsen av att skiljas från sin flock, som ger fåren en ökad hjärtfrekvens på 20 slag i minuten.(8) Tävlingsvallning har blivit vanligare i Sverige de senaste åren.
Källor 1. Sveriges officiella statistik (2011). Husdjur i juni 2011. 2. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2010:15, saknummer L100. 3. Sveriges officiella statistik (2011) Animalieproduktion - 2011:09. 4. Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Livsmedelsverkets rapportserie nr 16/2010. 5. Hargreaves & Hutson (1990) Changes in heart rate, plasma cortisol and haematocrit of sheep during a shearing procedure. Applied Animal Behaviour Science 26, 1-2, 91-101. 6. Fårhälsovården (2010). Hygienguide för fårklippare. Hemsida: www.svdhv.se, besökt 2010-12-09. 7. Lammproducenterna (2010). Att klippa ett får – både vetenskap och konst. Hemsida: www.lammproducenterna.se, besökt 2010-12-09. 8. Fraser & Broom (1997) Farm animal behaviour and welfare. CABI Publishing.
