Transporter och slakt av hästar

Att lastas på och stängas in i en djurtransport är en jobbig upplevelse för många hästar. Hästar är anpassade för att leva på stora öppna ytor, och de flesta hästar har en medfödd skräck för att stängas in på små ytor utan sikt.(1) Transporter kan medföra höga ljud, vibrationer, avgaslukt och balansproblem för hästen. Detta gör att transporter kan vara en stressande upplevelse för många hästar, oavsett hur länge transporten varar eller vad den har för syfte. Om slutmålet för transporten är ett slakteri innebär det fortsatt stress i form av blandning med främmande hästar i en främmande miljö, blodlukt, höga ljudnivåer, hårdhänt hantering och fixering innan slakt.

Olika regler för slakt- och livdjurstransport
Det finns olika regler när det gäller transporter av hästar beroende på vad transporten har för syfte. Medan djur, även hästar, som ska till slakt får transporteras högst åtta timmar enligt svensk lag,(2) får övriga hästar transporteras upp till 24 timmar i sträck. De ska ges vatten och, ”om nödvändigt”, foder minst var åttonde timme. För dessa hästar är regelverket betydligt svagare än för slakthästar, både i Sverige och hela EU. Det saknas helt regler för transporttider med mera för hästar som är registrerade med hästpass, vilket alla svenska hästar numera måste vara. Det beror på att man utgår ifrån att dessa hästar kommer behandlas väl, då de i regel ska användas i tävling eller avel. Men så behöver inte alls vara fallet. Hästar som används för tävlingar av olika slag tvingas ofta ut på många och långa transporter, och de riktigt "framgångsrika" individerna tillbringar ofta en stor del av sina liv på transportfordon och i tillfälliga stall i Sverige och andra länder. Hästar som tävlar på internationell nivå skickas dessutom på långa flygresor.

Hästar kan vila och till och med sova korta stunder medan de står. Men på ett skakigt transportfordon har de ingen möjlighet att få den vilan.(3) Enligt EU:s expertråd i djurvälfärdsfrågor ska hästar få en paus minst var åttonde timme i minst sex timmar, då de får foder, vatten och möjlighet att vila. Denna viloperiod ska helst inträffa på natten. Rådet anser även att hästar ska ha ständig tillgång till hö under transport.(3) Inget av detta är krav i vare sig svensk eller europeisk lagstiftning.

Slakttransporter genom Europa
Djur som ska till slakt får enligt svensk lag inte transporteras mer än åtta timmar.(2) Men så fort de svenska gränserna passerats så gäller istället eu:s bestämmelser.(4) Då får hästar som ska till slakt transporteras 24 timmar i sträck, med utfodring och vattning var åttonde timme. Efter en paus på 24 timmar får transporten återupptas, och detta kan upprepas hur många gånger som helst. Lagen och verkligheten stämmer heller inte alltid överens. I praktiken är det svårt att veta hur reglerna efterlevs, eftersom kontrollen av transporter är mycket bristfällig, och de som ska utföra kontrollerna ofta saknar nödvändig kunskap.(5) Det finns få studier på hästars hälsa och välfärd i samband med långväga slakttransporter, en anledning till detta är att det är svårt för forskare att få tillträde till slakterier och transporter.(6) Nyligen gjordes dock en omfattande studie av hästar på långväga slakttransporter inom EU. Studien visade att hälften av hästarna som transporterats var skadade, och 38 procent var i så dåligt skick att de inte borde ha transporterats överhuvudtaget. Studien visade även att det var vanligt att hästarna saknade både mat och vatten. Många av hästarna hade redan transporterats 3–4 dagar innan de nådde EU:s gräns.(7)

Olaglig hästslakt i Sverige
En häst får enligt svensk lag dödas på ett av följande sätt: med injektion av en överdos narkosmedel eller genom att först bedövas genom att skjutas med bultpistol eller kulvapen i huvudet, för att sedan avblodas genom att halspulsådern skärs av.(8) Vid slakt för konsumtion är det senare metoden som används. Alla djur som är avsedda som mat för människor måste dessutom besiktigas av veterinär i samband med slakt.

Den svenska slakten av hästar har halverats sedan år 2000. Samtidigt har antalet avlivningar dubblerats.(9) Men mellan 2007 och 2008 ökade slakten igen med 13 procent, från 3 000 till 3 440 djur.(10) Denna ökning beror till största delen på att ett slakteri fördubblat sin verksamhet under 2008. Detta är Sveriges största hästslakteri, Knorrevångens Slakt AB i skånska Glimåkra. Under 2009 har flera missförhållanden uppdagats på detta slakteri. Slakteriets ägare har tagit över gamla och skadade hästar och sagt till de tidigare ägarna att djuren ska tas väl om hand under resten av deras liv. Istället har de gått direkt till slakt. På slakteriet har också omärkta och obesiktade hästar och andra djur dödats för att säljas som livsmedel i Sverige och utomlands, i strid mot djurskydds- och livsmedelslagstiftningen. Slakteriets ägare har anmälts flera gånger för att han haft vanvårdade djur i olagliga stall.(11)

Även på andra håll har olaglig hästslakt avslöjats. Vid en oanmäld inspektion på styckningsanläggningen Ore kött i Rättvik den 5 mars 2009 uppdagades att hästar slaktades på platsen, trots att anläggningen inte är godkänd för slakt utan bara för styckning. Hästkött har också sålts trots att djuren inte besiktigats av veterinär vare sig före eller efter slakt.(12) Bara ett par månader senare polisanmäldes även ett mindre slakteri i Ångermanland för att ha slaktat obesiktigade hästar.(13)

Tio tusen hästar försvinner varje år
I Sverige äter vi lite hästkött jämfört med kött från andra djurslag, samtidigt som vi är ett land med många hästar. Det leder till ett överskott av hästar som det ofta är lönsamt att skicka utomlands för slakt. En häst kan inbringa omkring 7 000 kr om den säljs till länder som Italien och Belgien, medan den i Sverige kan ge runt 2 000 kr på slakteri och kostar 3–4 000 kr att avliva och skicka till destruktion.(9, 14, 15) Man räknar med att svenska hästar i genomsnitt får leva i 15 år. I så fall innebär det att omkring 20 000 hästar slaktas eller avlivas varje år.(16) De hästar som redovisas i svensk slakt, destruktion och laglig nergrävning uppgår tillsammans till ca 10 000. Ingen vet egentligen vart de andra 10 000 hästarna tar vägen, men mycket tyder på att många hästar skickas utomlands för slakt. Den svenska statliga djurtransportutredningen från 2003 skriver: "Från Danmark sänds hästar till slakterier till såväl Belgien som Italien. Det finns ett etablerat samarbete mellan danska och svenska hästhandlare och det är väl känt att danska hästhandlare köper slakthästar för slakt i Sverige."(16) Jordbruksverket har inte fått in en enda färdjournal för utlandstransport av slakthästar sedan 2007, men det betyder knappast att inga hästar skickas utomlands för slakt.(17)

Källor:
1. Waran N. et al. (2002). The effects of transportation on the welfare of horses. I: The Welfare of Horses, red. Waran N. Kluwer Academic Press, Amsterdam: 125–150.
2. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur. DFS 2004:10, saknummer L5.
3. Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare (2002). The welfare of animals during transport (details for horses, pigs, sheep and cattle).
4. Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97. Europeiska unionens officiella tidning, 5.1.2005.
5. European commission, Food and Veterinary Office 34119 (2007). Report of a mission carried out in Italy from 26 to 30 November 2007 in order to evaluate the implementation of animal welfare requirements for equidae intended for slaughter, both during transport and at slaughter.
6. David Marlin, Hartpury College, UK. Personligt meddelande 2008-08-01.
7. Marlin D. et al. (2008). An investigation of the health and welfare of horses transported long distances for slaughter in the European Union. Proceedings of the Fourth International Conference, Dublin, Ireland, pp. 56. Ed: Murphy J. et al.
8. Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. SJVFS 2007:77, saknummer L22.
9. ATL, Lantbrukets Affärstidning (2009). Lägre pris trots att hästslakten minskar. 2009-02-02.
10. Jordbruksverket (2009). Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2009:2.
11. Sveriges Television (2009). Uppdrag granskning – Hästskojarna. 2009-03-11.
12. Livsmedelsverket (2009). Ore kött åtalsanmäls för olaglig hästslakt. 2009-03-10.
13. Livsmedelsverket (2009). Livsmedelsverket åtalsanmäler slakteri i Västernorrland.
14. ATL, Lantbrukets Affärstidning (2009). Dåligt betalt för hästkött. 2009-04-29.
15. Svensk Lantbrukstjänst (2009) Prislista. www.svensklantbrukstjanst.se, 2009-05-14.
16. Djurtransportutredningen (2003). Kännande varelser eller okänsliga varor? Betänkande från Djurtransportutredningen. SOU 2003:6.
17. Göran Åkerström, handläggare på Jordbruksverket. Personligt meddelande 2009-06-05.