"Av hönorna hålls 37 procent i burar."
Hönor och tuppar
Omkring 6,3 miljoner hönor hålls i den industriella äggproduktionen i Sverige.(1) Av dem lever 37 procent i burar.(1) De burar som är tillåtna i Sverige innehåller sandbad, rede och sittpinnar.(2) Burarna kallas bland annat för modifierade eller inredda burar. Det får vara högst 16 hönor i en sådan bur och ytan per höna är 600 kvadratcentimeter, vilket är mindre än ett A4-ark.(3) Det begränsade utrymmet gör att de inte kan flyga, och det är för trångt för att fåglarna ska kunna sträcka på benen och vingarna ordentligt.(4) Det är välkänt att hönor använder större utrymme än 600 kvadratcentimeter för att utföra många för dem viktiga beteenden.(5)
Grupper på tusentals hönor
Av de hönor som inte hålls i burar hålls de flesta inomhus i grupper på tusentals hönor.(6) I en naturlig flock är det sällan fler än 20-30 individer.(7) De stora gruppstorlekarna innebär att hönorna utsätts för en social situation som de inte är anpassade för.(2) Ett allvarligt problem i stora grupper är onormala beteenden som till exempel fjäderplockning och hackning.(8) Om fjäderplockning, hackning eller kannibalism utbryter sprider sig beteendet snabbt och många individer påverkas negativt.(2)
Ekologisk äggproduktion
Ungefär 10 procent av hönorna i Sverige finns inom den ekologiska äggindustrin.(1) "KRAV-hönor" får vara utomhus under sommarhalvåret men många av dem hålls också i stora grupper på upp till 3000 djur.
Korta liv och utdragen död
Hälften av alla kycklingar som kläcks inom äggindustrin är tuppar. Eftersom de inte lägger ägg dödas de direkt efter att de kläckts.(7) Hönorna dödas när de är cirka 1,5 år gamla. Då anses de inte längre lönsamma i produktionen. De flesta hönor dödas på slakteri, ofta efter en lång transport, genom att hängas upp i benen vid fullt medvetande och sedan få huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad. Efter det skärs halsen upp.(9) Det blir dock allt vanligare att hönor dödas genom att gasas ihjäl på gården. Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet, men de slipper åtminstone transporteras.(10, 11)
Läs mer i rapporten Hönan eller ägget
Läs mer på kampanjsidan www.djurensratt.se/agg
Förslag på ytterligare läsning
Källor
1. Jordbruksverket. Värphönsregistret. Personligt meddelade 2011-11-02.
2. Djurskyddsmyndigheten & Jordbruksverket (2007) Rapport över Sveriges genomförande av förbudet mot icke inredda burar.
3. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2010:15, saknummer L100.
4. Albentosa M. J. & Cooper J. J. (2004) Effects of cage height and stocking density on the frequency of comfort behaviours performed by laying hens housed in furnished cages. Animal Welfare 13: 419-424.
5. Dawkins M. S. & Hardie S. (1989) Space Needs of Laying Hens. British Poultry Science 30: 413–416.
6. Wichman A. (2007) Influence of Rearing Environment on Development of Perching and Dustbathing Behaviour in Laying Hens. Doctoral theses No 2007:71, SLU.
7. Neuschütz K. & Odén K. (2005) Höns - raser, skötsel, uppfödning. Natur och Kultur.
8. Keeling L. (2003) Försämras djurskyddet i stora besättningar och stora djurgrupper? Avsnitt i: Smittskydd och djurskydd i stora besättningar. Rapport MAT 21 nr 4/2003.
9. Djurskyddsmyndigheten (2006) Djurskydd vid svenska fjäderfäslakterier. Rapport 2006:02.
10. The European Food Safety Authority (2004) Scientific Report of the Scientific Panel for Animal Health and Welfare on a request from the Commission related to welfare aspects of animal stunning and killing methods.
11. SLU/Jordbruksverket (2007) Koldioxidavlivning av värphöns i inhysningsstallar. Dnr 31-12917/07.
