"För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar."
I juni 2009 fanns det enligt Jordbruksverket
1 538 300 kor, kalvar och tjurar i Sverige.(1) Av dem var cirka 360 000 kor inom mjölkindustrin.(1) Omkring 430 000 kor, kalvar och tjurar dödades i Sverige år 2008.(2)
Vad händer med kalvarna?
För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Därför insemineras de (utsätts för konstgjord befruktning) ungefär en gång per år.(3) Inom mjölkindustrin tas kalven vanligtvis från kon direkt eller någon dag efter födseln.(4) Både kon och kalven stressas av separationen(5) och att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende.(6) Hälften av kalvarna som föds är hankalvar och eftersom de inte producerar någon mjölk dödas de flesta och blir till kött vid ungefär 18 månaders ålder.(2,7) Det är vanligt att handjuren hålls i boxar på hårt, halt spaltgolv utan strö, och tjurar har ingen rätt att gå på bete på sommaren.(8)
Bedräglig reklambild
På sommaren har alla kor rätt att gå ut under 2-4 månader, minst sex timmar per dygn.(9) Men betesrätten omfattar inte kalvar och tjurar, så de står ofta inne året om. Dessutom är kontrollen av att korna verkligen får komma ut på bete mycket bristfällig.(10) En del mjölkbönder med stora gårdar struntar i att släppa ut korna och organisationen Sveriges Mjölkbönder arbetar aktivt för att avskaffa beteskravet.(11)
De flesta kor står bundna
Omkring 55 procent av korna i mjölkindustrin i Sverige står uppbundna inomhus under större delen av året.(12) För korna innebär detta att de inte kan vända sig om eller klia sig på bakgroppen, och de kan bara stå eller ligga ned. De får heller ingen motion och väldigt begränsade möjligheter till sociala kontakter.(6)
Det mesta köttet kommer från mjölkindustrin
I genomsnitt får en ko i mjölkindustrin leva i fem år innan hon dödas.(3) Man kan inte skilja mjölk- och köttindustrin från varandra eftersom 60-70 procent av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin.(7) Det kött som inte kommer från mjölkindustrin kommer från så kallade köttraser eller köttraskorsningar. På slakteriet bedövas kor, kalvar och tjurar med ett skott i huvudet av en bultpistol innan de får halsen uppskuren och förblöder till döds.(13)
Fördjupning: Livet som mjölkko
Fördjupning: Om hanteringen av mjölkkalvar
Förslag på ytterligare läsning
Källor:
1. Jordbruksverket (2009) Husdjur i juni 2009.
2. Jordbruksverket (2009) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2009:10.
3. Arla. Internet: http://www.arla.se/Default____19233.aspx. Sidan besökt 2010-01-12.
4. Fredriksson M. et al. (2006) Optimal hälsa och välfärd för kalvar. JBT – Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU.
5. Lidfors L. et al. (2004) Ko-kalvseparation: Mindre stress när mjölkkor och kalvar skiljs tidigt. SLU, Fakta Jordbruk 13:2004.
6. Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Natur och Kultur, LT:s förlag. Stockholm.
7. Svensk Köttinformation. Internet: www.svenskkottinformation.se Sidan besökt 2010-01-12.
8. Löfqist I. & Andresen N. (2005) Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning. Hushållningssällskapet i Kristianstad.
9. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. DFS 2007:5. Saknummer L100.
10. ATL (2008). Dålig kontroll av beteskravet. 2008-08-08.
11. Sveriges Radio Ekot (2009). Mjölkbönder kritiska mot beteskrav. 2009-06-09.
12. Svensk Mjölk (2009) Mjölk i siffror 2009.
13. Jordbruksverket (2007) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. SJVFS 2007:77. Saknummer L22.
