Kor, kalvar & tjurar

"För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar."

Det finns omkring 1,5 miljoner nötdjur, det vill säga kor, kalvar och tjurar, i Sverige.(1) Av dem är 346 500 kor som hålls för mjölkproduktion, knappt 200 000 är kor som hålls för att föda upp kalvar till slakt, och knappt en miljon är kalvar och ungdjur samt vuxna handjur som föds upp för slakt.(1) 451 150 nötdjur dödades i Sverige år 2010.(2)

Vad händer med kalvarna?
För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Därför insemineras korna (utsätts för konstgjord befruktning) ungefär en gång per år.(3) Inom mjölkindustrin tas kalven vanligtvis från kon direkt eller någon dag efter födseln.(4) Både kon och kalven stressas av separationen,(5) och att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende.(6) Hälften av kalvarna som föds är hankalvar och eftersom de inte producerar någon mjölk dödas de flesta och blir till kött vid ungefär 18 månaders ålder.(2,7) Ett sätt som handjuren hålls på är i boxar på hårt, halt spaltgolv utan strö, och att tjurarna aldrig får komma ut.(8)

Bedräglig reklambild
På sommaren har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt att gå ut under 2-4 månader, minst sex timmar per dygn.(9) Det är mindre än 10 % av djurens liv. Betesrätten omfattar inte kalvar och tjurar, så de står ofta inne året om. Kontrollen av att korna verkligen får komma ut på bete är mycket bristfällig,(10) men visar att många gårdar struntar i att släppa ut djuren.(11) Organisationen Sveriges Mjölkbönder har arbetat aktivt för att avskaffa beteskravet.(12)

De flesta kor står bundna
Knappt 50 procent av korna i mjölkindustrin i Sverige står uppbundna inomhus under större delen av året.(13) För korna innebär detta att de inte kan vända sig om eller klia sig på bakkroppen, och de kan bara stå eller ligga ned. De får heller ingen motion och väldigt begränsade möjligheter till sociala kontakter.(6)

Det mesta köttet kommer från mjölkindustrin
I genomsnitt får en ko i mjölkindustrin leva i fem år innan hon slaktas.(3) Man kan inte skilja mjölk- och köttindustrin från varandra eftersom 65 procent av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin.(7) Det kött som inte kommer från mjölkindustrin kommer från så kallade köttraser eller köttraskorsningar. På slakteriet bedövas kor, kalvar och tjurar med ett skott i huvudet av en bultpistol innan de får halsen uppskuren och förblöder till döds.(14) 

Fördjupning: Livet som mjölkko
Fördjupning: Om hanteringen av mjölkkalvar

Förslag på ytterligare läsning

Källor:
1. Sveriges officiella statistik (2011) Husdjur i juni 2011.
2. Sveriges officiella statistik (2011) Animalieproduktion - 2011:09.
3. Arla (2011) Hemsida: http://arla.se/Default____33475.aspx Sidan besökt 2011-12-16.
4. Fredriksson M. et al. (2006) Optimal hälsa och välfärd för kalvar. JBT – Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU.
5. Lidfors L. et al. (2004) Ko-kalvseparation: Mindre stress när mjölkkor och kalvar skiljs tidigt. SLU, Fakta Jordbruk 13:2004.
6. Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Natur och Kultur, LT:s förlag. Stockholm.
7. Svenskt kött (2011). http://www.svensktkott.se/uppfodning/ Sidan besökt 2011-12-16.
8. Löfqvist I. & Andresen N. (2005) Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning. Hushållningssällskapet i Kristianstad.
9. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2010:15, saknummer L100.
10. Lantbruk och skogsland (2010) Försummad beteskontroll. 2010-08-02.
11. ATL (2010) Beteskontroll upptäcker innekor. 2010-07-27.
12. Sveriges Radio Ekot (2009). Mjölkbönder kritiska mot beteskrav. 2009-06-09.
13. Svensk Mjölk (2011) Mjölk i sifforor 2011.
14. Jordbruksverket (2007) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. SJVFS 2007:77. Saknummer L22.