"En stor del av djuren måste tillbringa natten på slakteriet."

Över 85 miljoner djur dödas varje år på svenska slakterier.(1) På slakterierna möts djuren av en främmande och många gånger skrämmande miljö. En stor del av djuren anländer på kvällen och måste tillbringa natten på slakteriet.(2) 

Först medvetslöshet, sedan avblodning
Slakt innebär för alla djurslag att halsen skärs upp och blodet tappas av. Innan det sker måste djuren bedövas, det vill säga göras medvetslösa.(3) Det kan ske till exempel genom kraftigt våld mot huvudet, elstötar eller inandning av gas. Vilka bedövningsmetoder som är tillåtna varierar mellan djurslagen.(4) Fakta om olika bedövningsmetoder finns under rubrikerna för djurslagen i menyn till vänster.

Brutal hantering och fixering
När större djur ska föras från uppstallningen till själva bedövningen utsätts de ofta för brutal hantering för att röra sig framåt. Slag med tillhyggen, slag mot huvudet, använding av elpåfösare och omvridning av djurens svans förekommer i stor utsträckning i Sverige, trots att det är förbjudet.(2) Innan bedövningen blir många djur fixerade, det vill säga fasthållna. Större djur stängs i regel in i en bedövningsbox, och huvudet kan hållas fast med en grimma eller liknande. Mindre djur som kaniner och fåglar hålls fast med händerna. Höns, kycklingar, kalkoner, ankor och gäss hängs upp i fötterna då de är vid fullt medvetande.(2, 4, 5)

Rapporterade brister i djurskyddet
Djurskyddsmyndigheten skriver i en rapport från 2006: "Resultatet av projektet visar tydligt på de svårigheter som finns vid tillsyn av djurhanteringen vid slakt och annan avlivning. Projektet har också visat på ett antal brister när det gäller hantering av djuren vid uppstallning, drivning, bedövning och avlivning. Det finns brister även när det gäller tillgänglig reservutrustning, utbildning av personalen och upprättade nödplaner."(6)
I en rapport från Livsmedelsverket från 2010 står: "Vissa kända djurskyddsproblem vid slakt . . . är redan väl kartlagda /---/. Detta gäller t ex det faktum att koldioxid, som används för bedövning, ger upphov till aversiva reaktioner hos gris, eller att det är förknippat med kraftigt obehag för fjäderfä att bli upphängda i benen, vilket är ofrånkomligt i de system där elbedövning i vattenbad används."(2)

Fördjupning: Slakt utan bedövning
Förslag på ytterligare läsning

Källor
1. Sveriges officiella statistik (2011) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik - 2011:09.
2. Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16-2010.
3. Djurskyddslagen SFS 1988:534. Saknummer L1.
4. Jordbruksverket (2007) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. SJVFS 2007:77. Saknummer L22.
5. Djurskyddsmyndigheten (2006) Djurskydd vid svenska fjäderfäslakterier. Rapport 2006:02.
6. Djurskyddsmyndigheten (2006) Djurskydd vid slakt & avlivning. Nationellt tillsynsprojekt om slakt och annan avlivning. Rapport 2006:01.