"För att alternativa metoder ska kunna ersätta djurförsök i större omfattning än idag krävs det forskning."

Vissa djurförsök kan redan idag ersättas av alternativa metoder där djur inte används. Sådana metoder bygger på:

• cellkulturer,
• gener och cellfragment,
• lägre stående organismer (som bakterier, jäst, alger, svampar och växter),
• analysmetoder,
• dator- och andra modeller,
• försök på människor och dockor.

Stiftelsen Forska Utan Djurförsök har sedan 1971 delat ut pengar för utveckling av alternativ till djurförsök. Forska Utan Djurförsök ger anslag enbart till alternativa metoder som innebär att varken djur eller vävnader från djur används. Deras verksamhet finansieras med gåvor.(1)

För att alternativa metoder ska kunna ersätta djurförsök i större omfattning än idag krävs det forskning. Då det kostar mycket att utveckla, utvärdera och sprida nya metoder krävs det att det satsas särskilt på det. För år 2006 gav Djurskyddsmyndigheten 16,5 miljoner kronor i stöd för utveckling av alternativa metoder till djurförsök och två miljoner till projekt för att förbättra försöksdjurens förhållanden. Detta är långt ifrån tillräckligt, men trots det minskade regeringen summan så att enbart 8 miljoner kunde fördelas år 2008.(2-3) Efter protester mot minskningen beslöt regeringen höja summan så att 13 miljoner kronor fördelas årligen från och med år 2009.(4) Från och med år 2010 är summan att fördela 14 miljoner kronor eftersom AstraZeneca bidrar med en miljon kronor per år i tre år. AstraZeneca har lämnat sådana bidrag även tidigare år. Vetenskapsrådet har ansvaret att fördela dessa pengar.

Regeringens/AstraZenecas 14 miljoner kronor och anslag från Forska Utan Djurförsök är de enda pengar som i Sverige är särskilt avsatta för utveckling av alternativa metoder till djurförsök.

Vid utdelning år 2011 av det statliga anslaget om 13 miljoner kronor och AstraZenecas 1 miljon kronor räckte pengarna till att bevilja bidrag till fem forskningsprojekt. Totalt inkom det 70 ansökningar.(5)

I Sverige satsas det många miljarder på forskning och utveckling. För år 2010 beräknas de statliga medlen till forskning och utveckling inom statsbudgeten till 29,5 miljarder kronor. Utöver statsbudgetens medel beräknas de övriga offentliga investeringarna i forskning och utveckling år 2010 till 5,75 miljarder kronor. År 2008 var det svenska näringslivets budget för forskning och utveckling 87,7 miljarder kronor.(6) Privata fonder, stiftelser och insamlingsorganisationer delar ut 2,3 miljarder kronor till forskning och utveckling.(7) Det finns inte någon uppgift om hur mycket av dessa miljarder som används till djurförsök, men det handlar om mycket stora summor. Det är inte brist på pengar som är anledningen till att regeringen satsar så lite på utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Det är viljan att göra det som saknas.

Källor:
1. Forska Utan Djurförsök. Internet: www.forskautandjurforsok.se. Sidan besökt 2011-12-15.
2. Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Statens jordbruksverk, regeringsbeslut 2007-12-20.
3. Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende anslagen 26:1 och 26:2, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, regeringsbeslut 2007-12-19.
4. Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Vetenskapsrådet, regeringsbeslut 2008-12-18.
5. Vetenskapsrådet, bidragsbeslut för projektbidrag inom alternativa metoder till djurförsök enligt 3R-principen. Internet: www.vr.se. Sidan besökt 2011-12-15.
6. Regeringens proposition 2010/11:1 om förslag till statsbudget för 2011.
7. Vetenskapsrådet, Svensk forskning - större forskningsfinansiärer. Internet: www.vr.se. Sidan besökt 2011-12-15.