"Subventioner som stimulerar handel med levande djur har lett till längre transporter för uppfödning och slakt."
Denna text handlar om djur i livsmedelsindustrin i ett internationellt perspektiv. För fakta om situationen i Sverige, läs här.
Animaliska produkter är ofta importerade En betydande del av alla de animaliska produkter som konsumeras i Sverige är importerade. Av det kött från kor, kalvar och tjurar som såldes i Sverige år 2010 var 50 procent importerat.(1) Motsvarande siffror för kött från andra djur var: får och lamm 63 procent importerat, grisar 35 procent, fåglar 37 procent.(1, 2) När det gäller ägg var den importerade andelen 38 procent.(3) Siffran innefattar både så kallade "skalägg" och ägg som ingrediens i andra produkter.
För statistik om transporter av levande djur till och från Sverige, läs här.
EU:s jordbrukspolitik Nästan hälften av EU:s budget rör jordbrukspolitiken, CAP (Common Agricultural Policy), vilket innebär att bönderna får subventioner av olika slag. Jordbrukspolitikens mål sätts för sex år i taget. Vissa subventioner kan vara tillfälliga beroende på marknadsläget. Subventioner som stimulerar handel med levande djur har lett till längre transporter för uppfödning och slakt.
År 2003 infördes för första gången vissa djurskyddskrav i jordbrukspolitiken. Tanken var att subventioner endast skulle betalas ut om så kallade tvärvillkor uppfylldes, och bland dessa skulle det finns djurskyddsregler. Men EU ändrade sina krav i ett beslut 2005, vilket gör det frivilligt för medlemsländerna att införliva djurskydd i tvärvillkoren.
Efter kampanjer har genombrott nåtts i flera frågor i och med att EU fattat beslut om förändring. Ett exempel är att oinredda burar för hönor är förbjudet i EU från 1 januari 2012. (År 1988 fattade Sverige samma beslut som trädde i kraft 1999.) Märkning av ägg enligt produktionssätt infördes i EU 1999, vilket ger konsumenterna information om ifall äggen kommer från hönor i bur eller någon typ av frigående system.
Djurtransporterna har varit den mest debatterade frågan, som fortfarande är aktuell, eftersom EU misslyckats med att begränsa tillåten transporttid till en rimlig nivå, och se till att förhållandena under transporter blir drägliga för djuren. EU-parlamentet har tagit ställning att transporttiden ska vara högst 8 timmar, men parlamentet är endast rådgivande i frågan, och medlemsländerna har inte kunnat enas om en ny maxtid. Det är därför fortfarande tillåtet att transportera djur under mycket lång tid inom EU, förutsatt att regler för raster och lastutrymmen uppfylls.
