I Sverige dödas varje år cirka en miljon (1 000 000) minkar inom pälsindustrin. De lever hela sina liv i små gallerburar och de flesta dödas vid ett halvårs ålder. Av de minkar som tillåts bli vuxna utvecklar 70-85 % av djuren beteendestörningar, så kallade stereotypa beteenden.
Minkar i det vilda
Ända sedan de första pälsfarmerna startade på 1920-talet har minkar rymt eller släppts ut från farmer. Det finns därför en väletablerad population av vilda minkar i Sverige.(1) I det vilda lever minkar solitärt, det vill säga de lever ensamma och hävdar egna revir. De umgås bara med andra minkar vid parningen och under ungarnas första tolv veckor, då de stannar hos modern. Ett revir kan vara mellan en och sex kilometer långt och det sträcker sig alltid längs vatten. Inom reviret finns flera lyor. Minkar är rovdjur som lever på gnagare, fiskar, kräftdjur och fåglar. Den största delen av jakten sker i vatten, och minkar är skickliga simmare som kan stanna under ytan länge.(2) De är anpassade för ett liv både på land och i vatten och betecknas därför som semiakvatiska, vilket bland annat visas i att de har lite simhud mellan tårna.(3) Minkar kan bli upp till 11 år gamla.(4)
Livet i fångenskap
Sedan pälsfarmningen kom till Sverige på 1920-talet har minkar hållits i gallerburar. Buranra är uppställda intill varandra i långa rader. Över dem finns ett tak, ett så kallat skugghus, men inga väggar. Burarna är 30 × 90 cm stora och 45 cm höga. Till varje bur finns en liten låda som fungerar som lya. Minkarna får mat en till två gånger per dag. Maten är en gröt av spannmål och biprodukter från kött- och fiskindustrin, som läggs på taket till buren så minkarna får slicka i sig den. I maj föds minkvalparna, i snitt fem valpar per hona. De får stanna i sin mammas bur tills de är runt åtta veckor gamla. Då placeras de parvis, oftast en hona och en hane, i egna burar. Under november-december dödas alla minkar utom de som ska användas i avel. De dödas genom att placeras i en låda som fylls med koldioxid. Inandning av koldioxid är plågsamt (5) och metoden kan ta lång tid. (6) De minkar som ska användas i avel placeras i burar var för sig, eftersom de annars skulle slåss med varandra om reviret.(4)
Följer inte djurskyddslagen
Redan 1990 slog Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap fast att pälsindustrin inte lever upp till djurskyddslagens krav då det gäller hållning av minkar. Man ansåg att minkarna inte gavs möjlighet att bete sig naturligt och att det leder till att minkarna utvecklar beteendestörningar i hög grad. Beteendestörningarna uttrar sig framför allt som så kallade stereotypier, upprepade beteenden som exempelvis att springa i en åtta eller vagga fram och tillbaks. Man konstaterade även att minkarna inte hade tillgång till större mängder av vatten att vistas i eller sysselsätta sig med i burarna.(7) SVS efterlyser i en uppföljande rapport initiativ för att komma tillrätta med beteendestörningarna. Man konstaterar också att strävan måste vara att minkarna ska kunna utöva så mycket som möjligt av sina naturliga beteenden.(8)
År 1999 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att se över hållningen av minkar. I sin rapport konstaterade Jordbruksverket att minkarna uppvisade hög grad av beteendestörningar och att det indikerade att djurskyddslagen inte är uppfylld. Jordbruksverkets mening var att de traditionella bursystemen måste avvecklas.(9)
En statlig utredning från 2003 kom även den fram till att den nuvarande hållningen av minkar måste förändras om den ska kunna leva upp till djurskyddslagen, som säger att djur som hålls i fångenskap ska ges möjlighet att bete sig naturligt och att de ska hållas på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa (4 §). Utredningen ansåg att minkindustrin senast 2010 måste ha visat att man utvecklat sin djurhållning så att beteendestörningarna minskat till en acceptabel nivå. Om så inte sker, ansåg utredningen att hållningen kan förbjudas helt eller delvis.(4)
Även inom EU har man undersökt hur pälsindustrin håller minkar. I en expertrapport har man konstaterat att hållningen leder till att djuren utvecklar beteendestörningar. Expertgruppen konstaterar att minkarna inte ges möjlighet att klättra, gå in i tunnlar, simma eller dra sig undan från andra minkar.(10)
År 2010 besökte länsstyrelserna en stor del av landets minkfarmer. De kunde då konstatera att 85 % av farmerna inte följde lagstiftningen vad gäller inredning i burarna. Omkring en tredjedel av farmerna hade inte heller tillstånd för sin verksamhet. (11)
Simvatten betyder mycket för minkar
Forskning har visat att tillgång till simvatten är viktigt för minkarna. Man har bland annat sett att minkar är beredda att arbeta hårt för att få tillgång till simvatten, och berövas de detta höjs deras stressnivå lika mycket som när de berövas mat.(12) Tillgång till simvatten under uppväxtperioden leder också till att minkvalparna utvecklar ett rikare lekbeteende, och bidrar till att de som vuxna uppvisar färre beteendestörningar.(13, 14)
En annan svensk forskningsstudie har visat att dagens burhållningssystem inte ger minkarna möjlighet att bete sig naturligt och att det leder till att minkarna utvecklar beteendestörningar. Hela 85 procent av de minkar som ingick i studien uppvisade stereotypa beteenden. Om minkarna gavs möjligheter att sysselsätta sig minskade beteendestörningarna markant. Minkarna föredrog att sysselsätta sig med simvatten.(15)
Beteendestörningarna fortsätter
Studier på svenska farmer visar att 70-85 % av de vuxna djuren på farmerna utför stereotypa beteenden.(15, 16) Små förändringar av burarna, som att sätta in leksaker eller hyllor, gör inte att beteendestörningarna minskar.(16) Däremot försvinner stereotypierna nästan helt om minkarna får betydligt större plats och tillgång till simvatten.(15)
Politiska turer runt minknäringen
Den socialdemokratiska regeringen 2002-2006 föreslog att skärpta krav skulle ställas på minkindustrin. Förslaget innebar att minkar endast skulle få hållas så att deras behov av att simma, röra sig, klättra, utöva sitt jaktbeteende och ägna sig åt annan sysselsättning samt av att periodvis vara ensamma kan tillgodoses.(17) Förslaget röstades ner i riksdagen av de borgerliga partierna efter valet. De ansåg att kraven var för långtgående och att det inte fanns stöd vare sig i forskningen eller i den beprövade erfarenheten för att de skulle motsvara minkarnas behov.(18) Förslaget från de rödgröna kom åter upp i riksdagen i maj 2011 men röstades ner ännu en gång. Istället har regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att utforma nya regler för minkar som inte ställer så långtgående krav att näringen blir olönsam. Jordbruksverkets förslag, som ännu inte har trätt i kraft, innebär en rad små förändringar av burar och skötsel, men ställer inget krav på simvatten.(19)
Läs mer om minkfarmningen i vår minirapport Pälsfarmning på övertid
Källor:
1.Naturskyddsföreningen (2010) Fria men döende. Sveriges natur, 5 2010. http://sn.snf.se/artikel.cfm?id=1590
2. Gerell, Rune (1972) Mink - en artmonografi. Bonniers, Stockholm.
3. Williams T (1982) Locomotion in the North American mink, a semi-aquatic mammal. Journal of Experimental Biology 103, 155-168.
4. Djurens välfärd och pälsdjursnäringsutredningen, SOU 2003:86.
5. EFSA (2004) Opinion of the Scientific Panel on Animal Health and Welfare (AHAW) on a request from the Commission related to the aspects of the biology and welfare of animals used for experimental and other scientific purposes.
6. Hallandsekot, 2011-12-06. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=4841068
7. Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap (1990) SVS pälsdjursutredning: för bättre välfärd hos farmad mink och räv.
8. Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap (1996) Uppföljning av SVS’ pälsdjursutredning från 1990.
9. Jordbruksverket (2002) Hållande av mink för pälsproduktion. Rapport. Dnr 34-6941/99.
10. EU-kommissionen (2001) The Welfare of Animals Kept for Fur Production – Report of the Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare.
11. Jordbruksverket (2010) Delredovisning av uppdrag: Jordbruksverkets åtgärdsplan avseende pälsdjursnäringen – en lägesbild.
12. Mason, G. J., Cooper, J. & Clarebrough, C. (2001) Frustration of fur-farmed mink. Nature 420: 35–36.
13. Vinke, C. (2004) Cage Enrichment and welfare of farmed mink. Universal Press.
14.Ahola et al (2011) Effects of access to extra cage constructions including a swimming opportunity on the development of stereotypic behaviour in singly housed juvenile farmed mink (Neovison vison). Applied Animal Behaviour Science, 134:3–4, 201–208.
15. Lindberg H (2004) Beteenderesponser hos farmuppfödda minkar (Mustela vison) hållna i stora och berikade burar. Studentarbete 28 institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara.
16. Axelsson H m fl (2009) Behaviour in female mink housed in enriched standard cages during winter. Applied Animal Behaviour Science 121, 222–229.
17. Jordbruksdepartementet (2005) Skärpta djurskyddskrav för minkuppfödningen. Proposition 2005/06:197.
18. Skärpta djurskyddskrav för minkuppfödningen. Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2006/07:MJU3.
19. Jordbruksverket (2011) Etageburar med rikare miljöer ska förbättra djurvälfärden. Pressmeddelande 2011-05-10.
