Djurens Rätts skrivelser till STC, Svenska travsportens centralförbund, rör en skärpning av straffen för så kallade drivningsförseelser, om stopp för satsningen på att få fler tvååriga hästar att tävla och om STC:s arbete med att identifiera vilka värdegrunder travsporten vilar på.
Så gott som alla trav- och galopphästar börjar tränas vid ett års ålder. Nästan tre fjärdedelar av alla travhästar springer sitt första lopp vid två års ålder, i det så kallade premieloppet. Detta är ett mycket viktigt lopp eftersom det är här man ser vilka hästar som blir bra tävlingshästar. För en häst som redan vid träningen visat att den inte kommer att springa in några pengar kan premieloppet vara en möjlighet för ägaren att få tillbaka en del av den summa man lagt ner, eftersom alla hästar som springer loppet under en viss tid erhåller 12.000 kronor plus 8.000 om den varit träning för en professionell tränare. Det händer att dessa unga ofärdiga hästar under detta lopp pressas utöver sin förmåga.
En del hästar får fortsätta tävla genast efter premieloppet i de så kallade tvåårsloppen, medan övriga som visat sig vara tävlingsdugliga, tränas för att startas på tävlingar vid 3-4 års ålder. De hästar som inte "duger" och springer tillräckligt fort, skickas ofta till slakt. Mer information om travsport går att läsa i Djurens Rätts rapport "För att hästar ger allt".
Galopphästar börjar tävlas vid två års ålder. I Sverige är inte galoppsporten någon stor sport varför vi valt att fokusera på travsporten, som är den största hästsporten här. Det omvända förhållandet gäller i Storbritannien där galoppsporten är en omfattande industri, med alla de problem för hästarna som det medför. Mer information finns på Animal Aids hemsida.
Trenden inom uppfödning av galopphästar idag är att avla på fart – och mer fart – på bekostnad av hållbarhet. Studier har visat att fullbloden blir mer och mer sköra för varje generation.(1) Modet inom galoppsporten idag är hästar med osannolikt tunna, långa ben – ben som kan springa fort men som bryts lätt. Då en häst galopperar i tävlingsfart blir den kraft som läggs på det framförvarande frambenet då det når marken, över en och en halv gånger hästens totala kroppstyngd. Forskningsresultat har visat att hästarnas ben i själva verket blir svagare under en tävling, ibland med över 40 %.(2)
Dessutom tillbringar en galopphäst, då de inte tävlar, upp till 23 timmar om dagen i stallet, fråntagna kontakt med en flock och frihet att röra sig som de vill, vilket skulle ha befrämjat fysisk och mental hälsa. Den längsta tid de tillbringar utanför stallet är då de ska tävla, och eftersom tävlingar idag sker över hela landet och även utomlands, betyder det långa resor även med flygplan och båt.
Den bild av trav- och galopphästen som industrin vill föra fram, är den av ett väl omhändertaget, närmast bortskämt djur. Vad som inte framkommer så tydligt för allmänheten är att livet för dessa hästar består av en serie oupphörliga utmaningar.
Det börjar på unghästauktionen, följs av kraven på ett strikt träningsprogram redan vid ett års ålder då hästen ännu inte är färdigutvecklad, varken fysiskt eller mentalt. Därefter en tävlingsdebut med kravet att prestera på en viss nivå under många år, för att efter avslutad karriär på banorna mötas av ett osäkert öde – i bästa fall som avels- eller ridhäst, i andra fall slakt eller avlivning och då kanske efter att först ha fraktats lång väg på en slakttransport till Sydeuropa.
Trav- och galoppindustrin är inte speciellt villig att redogöra för omständigheterna kring de dödsfall som inträffar under eller strax efter lopp, och redovisar överhuvudtaget inga siffror på dödsfall som inträffar under eller strax efter träning.
Vanliga orsaker till att hästar förstörs inom trav- och galoppindustrin är:
brutna ben från bogen till kronan
sen- och ligamentskador
djupa vävnadsskador efter att ha blivit påkörda/påsprungna av en annan häst
skador orsakade av att bakhovarna slår mot frambenen (gäller galopphästar)
brutna nackar
brutna ryggar
brutet pelvis
dödliga ryggradsskador
utmattning
hjärtattacker
interna skador – till exempel brustna blodkärl i lungorna
Källor 1. Cook, R., (1998) Death in the Afternoon: Breakdowns, Bleeding and Bits. Letter to the Editor, Thoroughbred Times, Kentucky, USA, 25 augusti 2. Hemsida Animal Aid http://www.animalaid.org.uk/h/n/CAMPAIGNS/horse/ALL///
