Världens bästa djurskydd - Myten om Sverige granskas Cecilia Mille och Eva Frejadotter Diesen , Djurens Rätt 2009 Rapporten som PDF-fil
Har du någonsin hört sägas att Sverige har världens bästa djurskyddslag? I så fall är du inte ensam, för det är ett flitigt använt påstående. Men hur står sig Sverige egentligen i en internationell jämförelse? Den här rapporten är skriven för var och en som vill veta sanningen om det svenska djurskyddet. Regeringen har tagit initiativ till en översyn av djurskyddslagstiftningen, med särskilt fokus på vissa problemområden. Djurens Rätt passar på tillfället att syna djurskyddet i sömmarna, och föreslå förbättringar. Vi lever i ett land där det är tillåtet att föda upp och döda djur för deras pälsars skull. Lagen säger också att vissa djur kan kastreras helt utan bedövning, och att de flesta djur får visas upp på cirkus. Men är det så överallt? Följ med Djurens Rätt på en resa i världen, där inspiration till en ny och bättre lagstiftning hämtas i ibland annat Bolivia, Kroatien och Schweiz. I slutet av resan faller domen. s
Älskade hästar - en granskning av hästvärlden Sara Asteborg, Djurens Rätt 2009 Rapporten som PDF-fil
Hästar är inte människor. Trots detta verkar många tro att hästar fungerar på samma sätt som människor. Att hästar äter frukost, lunch och middag, sover hela natten, vill vara inne när det är kallt och ha en egen box att vara i. Inget kan dock vara mer fel. Hästar är kanske ett av de mest missförstådda djuren – vi vill dem så väl, men behandlar dem så fel. Djurens Rätt har granskat hästvärlden och har hittat en värld full av motsägelser. Hästar betraktas som älskade familjemedlemmar men behandlas samtidigt som verktyg för att nå framgångar på tävlingsbanan. Det är en i många delar sluten värld som döljer brutala träningsmetoder, en föråldrad djursyn och hästar med beteendestörningar. Den här rapporten visar på hästarnas verkliga behov och kan konstatera att det inte räcker med att vara älskad för att ha ett bra liv. s
Hönan eller ägget - En genomlysning av äggindustrin Lena Lindstrom, Djurens Rätt 2009 Rapporten som PDF-fil
I det vilda lever hönor i den sydostasiatiska djungeln. Djungelhönorna lägger en kull ägg på våren för att ruva fram kycklingar som de sedan tar hand om. För de hönor som lever i fångenskap hos människor ser verkligheten annorlunda ut. Den moderna äggindustrin har påverkat hönornas biologi, genom avel och ljusprogram, så att de värper året om. Det här är helt onaturligt och sliter hårt på hönan. Hon får kalkbrist av att producera så många äggskal, vilket leder till benskörhet. Många hönor bryter ben och vingar, både under livstiden och vid infångning och transport till slakteri. Hönorna i den svenska äggindustrin lever i en helt onaturlig miljö som inte låter dem få utlopp för många av sina naturliga beteenden och som gör dem stressade och sjuka. Djurhållningen bryter på flera sätt mot intentionerna med den svenska djurskyddslagen. Djurens Rätt anser att alla hönor och tuppar har rätt att leva sina liv med god livskvalitet utan att dödas i förtid.
i Etisk prövning – nästan alla djurförsök godkänns Staffan Persson , Djurens Rätt 2009 Rapporten som PDF-fil
Enligt djurskyddslagen ska djur skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Detta gäller inte då djur används i djurförsök. 1979 infördes djurförsöksetiska nämnder i Sverige för att etiskt pröva planerade djurförsök. Nämnderna får godkänna djurförsök bara om användningen kan anses angelägen från allmän synpunkt och under vissa förutsättningar. Myndighetsorganisationen för prövningen är densamma som då de djurförsöksetiska nämnderna infördes. Det innebär att de inte har handläggare till hjälp och inte heller tillgång till den kompetens som behövs för prövningen. Besluten kan överklagas enbart av försöksledaren. De djurförsöksetiska nämnderna godkänner nästan alla djurförsök. Nittionio procent godkänns, även sådana som att utsätta djur för tobaksrök för att se om det är skadligt för gravida och försök för att kartlägga träningens hälsobefrämjande effekter. Många djur utsätts för lidande i djurförsök, som då råttor görs törstiga och därefter utsätts för elektriska stötar när de försöker dricka eller då hundar tvångsmatas med substanser tills de drabbas av kramper eller andra kraftiga sjukdomssymptom. Djurens Rätt kräver att djur som används i djurförsök inte ska få utsättas för obegränsat lidande, att djurförsöksetiska nämnders beslut som innebär godkännande ska kunna överklagas och att djurskydds- och djurrättsorganisationer ges talerätt.
Äldre rapporter och årsredovisningar
Välkommen till världen - En beskrivning av unga djurs livsvilkor i Sverige Lena Lindström och Sara Asteborg, Djurens Rätt 2008 Rapporten som PDF-fil
Den här rapporten beskriver de förhållanden som unga djur möter när de kommer till världen. De djur som föds upp av människor hålls för olika syften, vilket ger dem helt olika förutsättningar. Många gånger är verkligheten grym. Kalvar till mjölkkor tas från sin mamma direkt efter födseln, tuppkycklingar mals ner i en köttkvarn när de är ett dygn gamla och griskultingar får sina testiklar bortskurna helt utan bedövning. Livsvillkoren för unga djur i livsmedelsindustrin, inom jakten, på djurparker och för vissa sällskaps- och tävlingsdjur beskrivs. Avslutningsvis föreslås en barnkonvention som gäller djurens ungar och Djurens Rätts krav på lagändringar presenteras. s
Under ytan - En rapport om fiskar och fiskindustrin Lena Lindström, Djurens Rätt 2008 Rapporten som PDF-fil
Fiskar är känsliga varelser som inte skiljer sig så mycket från andra ryggradsdjur som man kanske kan tro. Men de behandlas ofta som om de vore känslolösa ting. Viltfångade fiskar lämnas att kvävas i luften, och de omfattas inte av djurskyddslagen. Fiskar i odlingar utsätts för trängsel, stressande hantering och plågsamma avlivningsmetoder. Inom akvariehobbyn fraktas viltfångade fiskar över hela jorden för att hållas som prydnader i någons hem. Fiskar är också det djur som används i störst antal för djurförsök. Fiskar är inte mat, underhållning eller försöksobjekt. De är individer med ett egenvärde och en förmåga att uppleva, känna smärta och lust som de delar med andra djur. Djurens Rätt vill att allt utnyttjande av fiskar som strider mot deras intressen upphör. s
För att hästar ger allt - Sanningen om travsporten Sara Asteborg, Djurens Rätt 2008 Rapporten som PDF-fil
Trav- och galoppsporten omsatte år 2007 nära 12 miljarder kronor. Den stora drivkraften inom travsporten är spelet på hästarna. Men spelet har ett högt pris och det är hästarna som får betala det. Det handlar bland annat om skador, förslitningar och att hästarna ofta skickas till slakt som unga. Inom travets värld finns det människor som är beredda att betala mycket pengar för en häst, men i samma stund den inte presterar längre finns det inte längre någon som vill betala. Då är det istället dags att investera i en ny potentiell stjärna, och jakten på framgång fortsätter. Men vad händer med hästen? s
Djur används i djurförsök i undervisning. Blivande läkare, tandläkare, veterinärer, biologer, biomedicinare, apotekare, agronomer, civil- och kemiingenjörer, naturvetare, grundskolelärare och biomedicinska analytiker är några av dem som kan utföra djurförsök i undervisningen. Studenter har rätt att ansöka om dispens från att utföra djurförsök i undervisning men det innebär inte att de får dispens, det avgörs av universitetet/högskolan eller vid överklagan av Överklagandenämnden för högskolan. Det finns inte någon lagstiftning som ger studenter rätt att av etiska skäl slippa delta i djurförsök i undervisning. Det finns heller inte något krav i lagstiftningen om att universitet/högskolor ska erbjuda alternativ till djurförsök i undervisning. Djurens Rätt kräver att en garanti ska införas om att alla studenter ska få information om möjligheten att söka dispens från att delta i djurförsök i undervisning och att djurfria alternativ ska erbjudas till djurförsöken. Som ett första steg krävs att djurförsök förbjuds på utbildningar som inte leder till arbete med djur och där djurförsöksmomentet inte kan anses vara absolut nödvändigt. I grundskolor och gymnasieskolor utförs dissektioner av djur och djurdelar. Elever kontaktar Djurens Rätt om det eftersom det strider mot deras uppfattning att använda djur på det sättet. Djurens Rätt kräver att elever i grundskolor och gymnasieskolor ska ha rätt att slippa delta i sådana dissektioner och att de ska ges möjlighet att genomföra undervisningen med andra metoder. s
Pälshandel - En rapport om när djur blir till kläder Lea Honorine och Roger Pettersson, Djurens Rätt 2007 Rapporten som PDF-fil
Djur är inte kläder! Det slår Djurens Rätt fast i en av sina paroller. Enligt Djurens Rätt ska djur kunna leva på ett sätt som ger dem utlopp för sina naturliga beteenden. Strävan ska dessutom vara att djur inte ska få utnyttjas av människan på ett sådant sätt och för sådana syften som är oförenliga med deras egna intressen som individer. Pälsindustrin innebär att djur föds upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. Den hellånga pälsen ser man inte så ofta som förr, och det är naturligtvis ett steg framåt. Tyvärr vägs denna minskning upp av en ökad försäljning av pälsdetaljer på jackor, mössor, stövlar, leksaker och andra produkter. För djuren rör det sig inte om några detaljer, utan det handlar om deras liv. I den här rapporten redovisas pälshandeln i kronor och i andra siffror. Rapporten avslutas med de krav som Djurens Rätt arbetar för att få genomförda i samhället. De bygger kort och gott på att djur inte ska ses som kläder eller som varor. Ett problem som vi har stött på i arbetet med den här rapporten är att det inte finns näringsoberoende statistikuppgifter i tillräcklig utsträckning. Vi har varit hänvisade till de uppgifter som finns, vilka ofta har sammanställts av pälsbranschen eller av organ som står pälsbranschen nära. Samma problem stötte pälsdjursnäringsutredningen på (SOU 2003:86), och tvingades att redovisa siffror från pälsbranschen över antal farmer etc. s
Djurfilosofi - En rapport om djurrätt Roger Pettersson, Djurens Rätt 2007 Rapporten som PDF-fil
Inom djurfilosofin hanteras frågor om hur människor bör behandla djur. För vi människor har en särställning gentemot djuren. Den utgår inte från att djuren är till för oss, utan från att vi människor har förmåga att göra gott eller ont: Vi kan göra moraliska val. I rapporten presenteras teorier om hur man bör handla i olika sammanhang. Den innehåller även en presentation av rättighetsbegreppet och en diskussion om djur som bärare av rättigheter. Djurens Rätt bedriver ett programmatiskt arbete inom djurfilosofin. Organisationen har ett idé- och handlingsprogram och det finns även grundläggande texter för alla arbetsområden. Dessa presenteras i denna rapport. Rapporten ger också tips på djurfilosofisk litteratur och mycket mer. En sista sak; Det heter givetvis "människor och andra djur". Biologiskt sett är människan ett djur bland andra. I den här rapporten har vi dock genomgående valt att skriva ”människor och djur”. Läs rapporten, låt den bli din introduktion till djurfilosofin. s
Djurens Rätt 125 år - En framgångsrik agitator för djuren Birgitta Carlsson, Djurens Rätt 2007 Rapporten som PDF-fil
Djurens Rätt bildades 1882 och är idag Sveriges största djurrättsorganisation med omkring 36 000 medlemmar. Vi är partipolitiskt fristående och arbetar med opinionsbildning för ett samhälle som inte förtrycker djur. Djurens Rätt anser att djur ska respekteras som individer med egna intressen. Djur är levande, kännande varelser – inte saker som människan kan utnyttja. Det är oacceptabelt att människan kränker djurs rätt till ett naturligt liv. Huvudområdena för vårt arbete är djurförsök, livsmedelsindustrin, pälsindustrin och konsumentfrågor/veganism.Djurens Rätt är helt beroende av frivilliga bidrag. Därför är vi mycket tacksamma om du stödjer oss. Varje ny medlem ochvarje ny gåva för oss ett steg närmare ett djurrättssamhälle. s
Plågsamma djurförsök - En rapport om djurförsök i Sverige Staffan Persson, Roger Pettersson och Birgitta Carlsson, Djurens Rätt 2007 Rapporten som PDF-fil
Djurförsök innebär att djur utsätts för lidande. Djur som utnyttjas i djurförsök får enligt den svenska lagstiftningen utsättas för svår fysisk smärta och annat svårt lidande. Lagstiftningen tillåter att djur utsätts för obegränsat lidande om försöket är godkänt av en djurförsöksetisk nämnd. Åren 2003-2005 avslogs endast en procent av de prövade ansökningarna och flera av dem avslogs av andra skäl än djurs lidande. I denna rapport ges exempel på plågsamma djurförsök som godkänts av djurförsöksetiska nämnder. Djur tvångsmatas med höga doser av substanser, drabbas av allvarliga skador och sjukdomar av genmanipulering, manipulerade djur utsätts för strömstötar, försök avbryts först vid kramper eller allvarliga sjukdomstecken, svåra ledsmärtor framkallas utan att smärtlindring ges, LD50-försök på fiskar, djur görs drogberoende och utsätts för abstinens, djur görs svårt sjuka av virus. I rapporten redovisas försök som genomförts på sådant sätt att apor utsatts för svårt lidande, vilket inte skulle ske enligt den godkända ansökan. Detta är oacceptabelt därför att de apor, hundar, kaniner, möss, råttor och andra djur som utsätts har som människan förmåga att uppleva smärta och annat lidande. Djurens Rätt kräver att lagstiftningen ändras så att det inte är tillåtet att utsätta djur för obegränsat lidande i djurförsök. s
Mission impossible? EU, djuren och demokration - ett ungdomsprojekt Djurens Rätt 2006 Rapporten som PDF-fil
EU, djuren och demokratin – om Djurens Rätt och ungdomars möjligheter är ett ettårigt projekt finansierat av Allmänna arvsfonden. Syftet med projektet är att, genom ungdomsgruppers arbete med olika djurfrågor, undersöka deras möjligheter att påverka eu. Projektdeltagarna har på olika sätt skaffat information om eu och om olika djurfrågor för att därefter försöka påverka eu. Ytterligare ett syfte med projektet har varit att undersöka hur organisationen Djurens Rätt kan attrahera fler ungdomar. s
Vem representerar de? En rapport om partierna, deras väljare och djurpolitiken Jörgen Ödalen, Djurens Rätt 2006 Rapporten som PDF-fil
Djurpolitiken har blivit allt mer polariserad. Under valrörelsen 2006 har detta blivit mycket tydligt. I frågan om införandet av skärpta krav på minkuppfödning står de två politiska blocken på varsin sida. Med undantag för folkpartiet vill de borgerliga partierna lägga ner den djurskyddsmyndighet som socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern tillsammans har inrättat. Men vilka åsikter har egentligen partiernas egna väljare i dessa frågor? Är de lika polariserade? I denna rapport kartläggs och jämförs riksdagspartiernas och väljarnas ställningstaganden i några djurpolitiska frågor. Är de politiska partierna i kontakt med sina egna väljare på det djurpolitiska området eller inte? Finns det anledning för några av partierna att ompröva sina ställningstaganden i ljuset av deras egna väljares önskemål? s
Varje år utnyttjas hundratusentals djur i djurförsök i Sverige. I denna rapport redovisas statistik och ges exempel på djurförsök. Djurskyddslagstiftningen tillåter att djur utnyttjas i djurförsök. Lagstiftningen tillåter att djur utsätts för svårt och långvarigt lidande – om försöken godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. De djurförsöksetiska nämnderna ska väga försökets betydelse mot lidandet för djuren. Så mycket till etiska diskussioner är det inte i nämnderna. Få försök avslås på grund av lidandet för djuren och få försök avslås på grund av att de inte anses angelägna från allmän synpunkt. Diskussioner och beslut handlar främst om att göra försök skonsammare för de djur som utnyttjas. Det är såklart viktigt för de individer som utsätts för försök, men också i det avseendet kan nämnderna bli mycket bättre. Djurens Rätt föreslår bland annat att det ska göras oberoende vetenskapliga granskningar av djurförsöken och att det ska satsas mycket mer pengar på utveckling och utvärdering av djurfria forskningsmetoder. Djurens Rätt föreslår också att det ska tas fram fler föreskrifter om förbud att utföra djurförsök och villkor för djurförsöksutförande. Djurens Rätt anser att det behöver införas en möjlighet att överpröva beslut av djurförsöksetiska nämnder som innebär godkännande och föreslår att djurskydds-/djurrättsorganisationer ska ges talerätt. s
Bakom stängda dörrar - En rapport om lidandet i kycklingindustrin Kristina Odén, Djurens Rätt 2005 Rapporten som PDF-fil
Svenskarna äter allt mer kycklingkött, men få känner till det lidande som kycklingarna utsätts för i den intensiva produktionen; trängsel, gödselgaser, frätskador och svårigheter att gå. Dessutom är riskerna för skador vid hantering, transport och slakt mycket stora. Kycklingproduktionen är varken sund eller resursbesparande och uppfyller inte djurskyddslagens krav på att djur ska skyddas mot lidande, kunna bete sig naturligt och inte avlas på sådant sätt att det medför lidande eller påverkar det naturliga beteendet negativt. Djurens Rätt menar att vi genom våra dagliga val har en möjlighet men också ett ansvar att välja bort produkter som innebär lidande för djuren. Så länge djurproduktionen finns kvar, är det dock ett minimikrav att den svenska lagstiftningen följs. s
Om detta vill de inte tala - En rapport om utnyttjandet av djur i Sverige och lite om kloning och xenotransplantation Staffan Persson, Djurens Rätt 2005 Rapporten som PDF-fil
I rapporten redovisas att tiotusentals genmanipulerade djur sannolikt utnyttjas i djurförsök i Sverige varje år. Det finns inte någon statistik över antalet sådana djur men ansökningar till de djurförsöksetiska nämnderna om att framställa och/eller använda genmanipulerade djur och försöksdjurstatistiken talar för det. I Sverige utnyttjas främst genmanipulerade möss men också råttor, kaniner och zebrafiskar. Dessa djur riskerar att utsättas för lidande både av genmanipuleringen och av de experiment de utsätts för. Djurförsöksetiska utredningens slutbetänkande redovisar flera sådana situationer. I rapporten redovisas, via utdrag ur ansökningar om etisk prövning av djurförsök, flera exempel på lidande som genmanipulerade djur utsätts för. Djurförsöksetiska utredningen skickade en enkät till de som utnyttjar genmanipulerade djur för att få underlag att bedöma i vilken omfattning dessa djur utsätts för lidande. Så få svarade att det var inte möjligt att utifrån enkätsvaren bedöma hur många sådana djur som utnyttjas eller vilket lidande de utsätts för. Djurens rätt kräver lagar som skyddar djur från att utsättas för lidande orsakat av genmanipulation och att konsekvenserna för genmanipulerade djur samt omfattningen av utnyttjandet ska redovisas. s
Grisarnas liv och död - En rapport om hur grisar behandlas i Sverige Linda Björklund, Roger Pettersson, Siw Ågren och Staffan Persson, Djurens Rätt 2005 Rapporten som PDF-fil
Grisarna i Sverige tvingas leva inomhus i miljöer som gör det omöjligt för dem att bete sig naturligt och få sina behov tillfredsställda. Bara några dagar gamla kastreras hangrisarna utan bedövning. Ett ingrepp som orsakar stor smärta. Transporter är påfrestande och på slakterierna finns brister i tillsynen och hanteringen av djuren. Eftersom Djurens Rätt anser att varje djur är en unik individ med intressen och behov som måste tillgodoses, förespråkar vi veganism. Samtidigt arbetar vi mot det lidande grisar utsätts för idag när de utnyttjas av livsmedelsindustrin. Djurens Rätt kräver bland annat att alla grisar ska få vara utomhus och att kastreringen av smågrisar ska stoppas. s
Ur den jagades synvikeln - En rapport om djur som utsätts för lidande och död Angelica Berg, Ingegerd Erlandsson, Staffan Melin och Roger Pettersson, Djurens Rätt 2005 Rapporten som PDF-fil
Det pågår ett krig i Sverige! Det är ett anfallskrig mot obeväpnade individer, varav de flesta bor i skogen. Kriget pågår under så gott som alla årets dagar, med avbrott under så kallad yngeltid. Men det intensifieras under hösten. Då får bär och svampplockarna maka på sig när de grönklädda vapenbärarna intar skogen för att döda cirka hundra tusen exemplar av skogens konung. Många älgar dödas dock inte direkt, utan de skadas och flera går en plågsam, lidandefylld och utdragen död till mötes. Djurens lidande hamnar aldrig i fokus i de jaktbilagor som brukar finnas i lokaltidningarna. Där hamnar istället krigarna, troféerna och prylarna från vapen- och övrig jaktindustri. Men de senaste åren har man dock kunnat skönja en växande jaktetisk debatt. Oftast har den varit förvisad till insändarsidorna. Men den kommer alltmer fram i andra sammanhang. Som till exempel när Demokratiutredningen slog fast att djur utsätts för större lidande under den svenska älgjakten än det lidande som djur åsamkas under slakt utan bedövning (en verksamhet som av djurskyddsskäl är förbjuden i Sverige). Eller när den statliga utredningen om viltvårdsuppdraget angav att den oetiska godsjakten hotar hela jakten. Den här rapporten står på de jagades sida. Den beskriver de djur som jagas i Sverige. Den avslöjar också vilka det är som jagar, och att de svenska jägarorganisationerna till och med bedriver propaganda på förskolorna för att kunna fylla sina led i framtiden. Vapenindustrins roll avslöjas också. Dessutom innehåller den tio förslag på angelägna förändringar. s
Djurens Rätt är Sveriges största djurrättsorganisation med 36 000 medlemmar. Vi är en partipolitiskt obunden och ideell organisation som med det personliga samtalet och det skrivna ordet som arbetsredskap verkar för ett samhälle som respekterar djurens rättigheter. s
Djurens Rätt anser att alla kännande varelser ska få leva sitt liv utan förtryck, tvång eller utnyttjande. Det låter som självklara rättigheter, ändå gäller detta inte alla individer. För dem som exempelvis går på fyra ben eller lägger ägg ser förutsättningarna väldigt annorlunda ut. Vårt arbete utgår från att djur har moraliskt relevanta egenskaper. Även djuren är medvetna och kännande varelser. De kan känna lust, smärta och lidande. Deras liv är viktiga för dem själva. Djurens Rätt arbetar för ett samhälle som ser till alla individers intressen, oavsett art. Under 2007 har den ideologiska frågan om djurs rättigheter särskilt stått i fokus. Djuretik var temat för kampanjdagen Djurens Dag då lokalorganisationerna anordnade aktiviteter runt om i landet. Inför dagen togs en rapport fram om djurfilosofi samt annat opinionsbildande material om djurs rättigheter. Vi har även genomfört föreläsningar om djurs rättigheter, inte minst på universiteten. Vi har också noterat en livaktig debatt i media, inte minst tack vare flitiga insändarskribenter inom vår egen medlemskår. Djurens Rätts uppgift är slå fast att djur har rättigheter. Vi är Sveriges största djurrättsorganisation med över 36 000 medlemmar. Vi arbetar med informationsspridning, opinionsbildning och politisk påverkan för ett samhälle som inte förtrycker djur. s
År 2006... ... nämndes Djurens Rätt i media omkring 500 gånger. ... medverkade Djurens Rätt i samtliga stora tv-kanaler. ... besöktes Djurens Rätts hemsida drygt 700 000 gånger. ... delades över 330 000 flygblad från Djurens Rätt ut. ... spred Djurens Rätt över 30 000 exemplar av vårt vegetariska nybörjarkit. ... överlämnades 35 694 namnunderskrifter för att rädda Djurskyddsmyndigheten till jordbruksminister Eskil Erlandsson. s