|
|
Djurens Rätts historia - ett föredrag
|
Del 3: Makarna Tenow, Henry Salt och Medlemsbladet
|
 |
|
|
|
|
|
En intensiv offentlig debatt om djurförsöken var redan igång, när föreningen bildades. På första styrelsemötet föreslog Lembcke att den engelske läkaren Lawson Taits kritiska skrift mot vivisektionen borde översättas till svenska, vilket också skedde. Nordwall gav ut ett antal skrifter med angrepp på vivisektionen och gick i svaromål mot vivisektörerna som också debatterade i skrift. Ett flertal riksdagsledamöter engagerade sig i frågan. Resultatet av den första riksdagsmotionen, som lades 1881, blev att Kungl. Majt., det vill säga kung Oscar II:s regering, skulle ta ställning till om vivisektionen skulle förbjudas eller åtminstone inskränkas.
Trots riksdagens beslut vidtog regeringen inga åtgärder. Ytterligare två riksdagsmotioner under 1880-talet mötte större motstånd, då vivisektionens förespråkare stärkt sin ställning.
Nordwall avled 1892 och Nordiska samfundet levde på sparlåga till år 1900.
|
|
| Vid sekelskiftet 1900 hade många lokala djurskyddsföreningar bildats i Sverige förutom de rikstäckande. Nordiska samfundet fick en ny ledning, det gifta paret Elna och Christian L. Tenow, som till skillnad från Nordwall förespråkade vegetarisk kost för djurens skull – och även hälsans. Däremot hävdade de precis som föregångaren att lidandet var det primära. Christian Tenow var under ett antal år även ordförande i De Svenska Djurskyddsföreningarnas Centralförbund (nuvarande Djurskyddet Sverige). Många av de personer som var ledande i Nordiska samfundet var samtidigt aktiva i de allmänna djurskyddsföreningarna.
|
|
|
En bok som förde fram en ny djuretik hade kommit ut i England 1892. Djur har ett individuellt egenvärde och rätt till sitt eget liv. Nordiska samfundet lät översätta boken: ”Djurens rättigheter. I belysning av det sociala framåtskridandet”. Socialisten och icke-våldsanhängaren Henry Salt var författare till boken.
Mahatma Gandhi skrev i sin självbiografi att han kunde tacka Salt för att han kommit i kontakt med idéerna om civil olydnad som politiskt vapen. Det var när han läste Salts biografi över Henry David Thoreau. Gandhi blev också etisk vegetarian tack vare Salts påverkan.
|
|
| Elna Tenow startade 1902 "Medlemsbladet", som 1909 bytte namn till "Djurens Rätt", den tidskrift som fortfarande är föreningens organ. Nordiska samfundet ökade snabbt i medlemsantal och hade 1904 uppemot 10 000 medlemmar! Djurförsöksfrågan blev på nytt föremål för offentlig debatt vid sidan av andra djurskyddsfrågor, som den omfattande hemslakten av obedövade djur, och bristen på rättsskydd enligt lag för djuren. Det fanns endast ett lagstadgande från 1857 att det inte var tillåtet att slå djur därför att de var en annan människas egendom.
|
|
|
|
|
|
|
