På nytt skulle ett gift par ta över ledningen av Nordiska samfundet. Det var Johan och Ellen Börtz. Johan valdes till ordförande 1951 och avgick först 1976, när han var 77 år gammal. Ellen var sekreterare i styrelsen, skötte administrationen, var redaktör för tidningen och flitig insändarskribent.
Vi hör Johan Börtz i en radiodebatt 1955 mot Birger Carlström, professor i veterinärmedicin. På affischen inbjuds till debatt med fysiologen Karl Johan Öbrink vid Uppsala universitet.
Det var ändå svårt att nå fram i den offentliga debatten under 1950-talet. Broschyrer blev vägen att nå ut till folk för att berätta om de plågsamma djurförsöken. Det resulterade i att medlemsantalet började öka från att ha legat på rekordlåga knappt 700 medlemmar i början på 1950-talet. 1959 kom den första lokala avknoppningen, en krets i Motala, och då hade medlemsantalet passerat 3000-strecket.
Det var även svårt att få fram information om vilka djurförsök som pågick i Sverige, eftersom det inte fanns krav på offentlighet. För att ta reda på vad djuren utsattes för fick man söka i vetenskapliga tidskrifter. Det som däremot nådde dags- och veckopress var vilka katter och hundar som blev försöksdjur. Det var fritt fram att sälja djur för att användas i experiment och flera djurförsöksinstitutioner annonserade öppet efter katter och hundar till djurförsök. Nordiska samfundet hjälpte till att hitta stulna djur på institutionerna. Upprördheten var stor över försöksdjursförsäljarnas metoder.
