Djurens Rätt  Kontakt Sök Medlemssidor
 
Bookmark and Share  
 

Djurens Rätts historia - ett föredrag

Del 6: 70-talet och plågsamma djurförsök

1965 samlade Nordiska samfundet in namn på protestlistor som ställde krav på förbud mot plågsamma djurförsök. Listorna samlade 65 368 underskrifter – den största propagandakampanjen i föreningens historia skrev Djurens Rätt – och överlämnades till statsrådet Herman Kling. Denna insats ledde till nya bestämmelser om krav på journalföring av försöken och offentliga inköpsjournaler, som skulle möjliggöra kontroll av djurens ursprung. Hälsovårdsnämnderna fick i uppdrag att utöva tillsyn över djurförsöken.

Illustrationen gjordes av konstnären Hampus Hamberg, som var med i Djurfrontsgruppen. Den blev också omslag till antologin "Djur, människor, moral" som kom ut 1976.

När Nordiska samfundet 1970 för andra gången förkortade sitt namn, till Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, randades en genombrottstid. Medlemsantalet hade ökat till över
7 000 personer. En ny generation engagerade sig inte bara mot djurförsöken utan ifrågasatte djurförtrycket i sig. Begreppet speciesism myntades samma år av Richard Ryder, som är gäst här i dag och ska tala senare under eftermiddagen.

Utnyttjandet av djuren är inget annat än diskriminering utifrån godtyckliga kriterier, och följer samma logik som diskriminering på grund av hudfärg eller kön. Djur utsätts för diskriminering därför att de inte tillhör samma art som människan. Speciesism är alltså detsamma som artdiskriminering.

1970-talet innebar att riksdagsledamöter började motionera om att plågsamma djurförsök måste begränsas. Den flitigaste motionären var folkpartisten Kerstin Anér. Flera folkpartister utmärkte sig liksom moderaten Mårten Werner. Djurens Rätt hade kontakt med motionärerna, det hänvisades till föreningens uppgifter i motionerna. Kerstin Anér föreslog i en motion 1972 att djurförsöksetiska nämnder borde inrättas för att öka insynen i djurförsöksverksamheten liksom kontrollen.

Motionärerna inbjöds som talare på Djurens Dag den 4 oktober. 1969 genomförde Djurens Rätt den första demonstrationen i Stockholm på Djurens Dag, med närmare ettusen deltagare enligt referat i Dagens Nyheter. Varje år därefter hölls demonstrationer på Djurens Dag, efterhand på allt fler platser.

Läs mer om detta:

Introduktion
Del 1: En samhällsrörelse mot vivisektionen
Del 2: En pionjär från Strängnäs, en förmögen dansk och prinsessan Eugénie
Del 3: Makarna Tenow, Henry Salt och Medlemsbladet
Del 4: Den Nydalska lagen, mellankrigstiden och första djurskyddslagen
Del 5: 50-talet med Johan och Ellen Börtz
Del 6: 70-talet och plågsamma djurförsök
Del 7: Djurfront och den nya generationen
Del 8: Stor politisk framgång med beslut om en ny djurförsökslagstiftning
Del 9: 80-talet - ett framgångsrikt decennium
Del 10: Med djuren inom livsmedelsindustrin i fokus
Del 11: Päls och Moderna tider
Del 12: Djurrättsbegreppet, namnbyte och media
Del 13: Astrabeaglarna och en avrundning