Bra och dåligt i djurskyddslagsutredningen

Syftet med översynen var enligt utredaren Eva Eriksson, som gått uppdrag av landsbygdsminister Eskil Erlandsson, att man ville göra en bred översyn av den nuvarande djurskyddslagen, se hur lagstiftningen kan moderniseras och förenklas samt att finna lösningar på ett antal enskilda djurskyddsproblem. Den nya lagstiftningen ska vara en preventiv lag och ges förutsättningar för att djurvälfärdsproblem inte ska kunna uppkomma. Lagstiftningen ska även främja respekten för djur och vara baserad på "vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet" samt eftersträva en större acceptans och respekt i samhället.

En sammanfattning av en del av det som tas upp i utredningen:

• Begreppet naturligt beteende klargörs, med definieras inte i lagen – ansvaret för vilka beteenden som ska omfattas faller på Jordbruksverket att avgöra. Det är lite oroväckande att utredningen lagt till ordet "starkt", för att definierade vilka beteenden man ska ta hänsyn till - det öppnar potentiellt upp för att vissa beteenden inte ses som tillräckligt starkt motiverade för att djurens faktiskt ska gesmöjligheter att utföra dem. Ett konkret exempel på naturligt beteende är att djur inte ska få hållas uppbundna utan lösgående (exempel på djur som berör är t.ex. mjölkkor) och djuren ska ha daglig tillsyn. Undantag från detta ska dock kunna meddelas av Jordbruksverket. Minkars behov av att kunna bete sig naturligtvis på pälsfarmer är inget som omfattas av utredningens förslag, utredaren hänvisar istället till Jordbruksverkets remiss i frågan.

• Sexuell användning av djur förbjuds. Det som förbjuds är sådana handlingar som utförs för "mänsklig njutning", handlingar som utförs av veterinärmedicinska och avel undantas enligt förslaget - läs mer om det föreslagna förbudet mot sexuella övergrepp på djur.

• Den svenska definitionen av djurförsök ändras, till att röra sig om försök som utsätter djuret för smärta motsvarande "ett nålstick". Detta innebär att många av de försök som idag utförs i Sverige inte längre skulle definieras som djurförsök - det är nu syftet med försöken som är avgörande. Detta är en harmonisering med EU:s regler. Avel av genmodifierade djur räknas in i definitionen - vilket är bra, och ett krav Djurens Rätt har drivit. Djur som dödas för att deras organ ska användas räknas inte som djurförsök enligt förslaget (och berör bl.a. de på senaste tiden omtalade tuppkammarna). En central överklagandenämnd föreslås, till vilken sökande ska kunna överklaga beslut. Även situationer där de djurförsöksetiska nämnder är oeniga ska gå vidare till överklagandenämnden (eller om det är ärenden som ger upphov till frågor om ny eller principiell karaktär). De djurskydds- och djurrättsorganisationer som sitter i nämnderna (vilket Djurens Rätt är en av de organisationer som gör) kommer inte kunna överklaga, men det är positivt att fall då nämnden är oenigas ska kunna överlämnas till den centrala nämnden.

• Straffet grovt brott mot djurskyddslagen föreslås, och ska kunna ges max 4 års fängelse (till skillnad från 2 år, vilket är maxstraffet för brott mot djurskyddslagen idag). Även defintionen ringa brott mot djurskyddslagen föreslås införas.

• Polis ska omedelbart kunna omhänderta djur från personer med djurförbud. Oroväckande är dock om förslaget att antalet förelägganden och domar inte ensamt ska vara avgörande för djurförbud öppnar upp för en mer flexibel tolkning i de fall de föresligger sådana situationer.

• Spödrivning av hästar i frammaningssyfte förbjuds, vilket är positivt. I övrigt anser man att svensk hästhållning är god.

• Träning av grythundar med hjälp av grävlingar avser man förbjuda, vilket Djurens Rätt länge förespråkat.

• Sjölejon och elefanter på cirkus föreslås förbjudas. Inga sjölejon finns på svenska cirkusar idag, men ett antal elefanter skulle påverkas. Ett bra förslag.

• Utredningen föreslår en utfasning av obedövad griskastrering till 2017, i EU är årtalet fastställt till 2018. Lång tid för en fråga där riksdagen redan beslutat om ett förbud.

• Avel som kan medföra lidande för avkomman eller moderdjuret förbjuds, och berör t.ex. hundar som inte kan anas normalt, inom grisaveln att minska förekomsten av bogsår och smågrisdödlighet, inom kycklingindustrin att få bort ärftliga faktorer som ligger bakom t.ex. benproblem och för värphöns att få bort fjäderplockning och kannibalism.

• Utredningen föreslår en sekretessbrytande regel införs, så att hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänsten får lämna vidare uppgifter om "djurskyddsproblem" till ansvarig myndighet.

• Katter ska enligt utredningen omfattas av en permanent märkning och registrering, enligt exempel från hundregistret. Katter får inte överges av sin ägare, hemlösa katter får omhändertas av myndigheter och avlivas inom 10 dagar om inte ett katthem eller annat nytt hem kan uppbådas. Katter ska endast omfattas av djurskyddslagen, till skillnad från idag då de omfattas av flera olika. Negativt är att utredningen har en så negativ inställning till den s.k. TNR-metoden.