• Foto: Mostphotos
    Bild 1 av 1

Får och lamm

De flesta lamm som slaktas i Sverige tas från sina mammor som halvårsgamla. Både klippning och vallning innebär mycket stress för får och lamm.

I juni 2013 fanns det ungefär 585 300 får i Sverige (1).  Får omfattas av det svenska beteskravet, vilket ger dem rätt till utevistelse varje dag under mellan två och fyra sommarmånader, beroende på vilken del av landet de bor (2). Många går ute längre perioder än så, men i de större besättningarna är det inte ovanligt att får och lamm står inne på ganska små utrymmen under vinterhalvåret. I vissa besättningar ser man till att lammen föds på hösten eller vintern. Lammen slaktas då till våren utan att någonsin ha fått komma ut. För de får som gått ute och inte hanterats så mycket av människor blir infångandet, transporten och hanteringen på slakteriet desto mer stressande.

Slakt

År 2013 slaktades 252 880 får, de allra flesta som lamm (3). Lammen skickas till slakt vid en ålder av ungefär ett halvår, vilket för det mesta infaller i augusti-oktober. Den vanligaste bedövningsmetoden då lamm slaktas i Sverige är electricitet, som går via en tång som sätts på huvudet genom fårets hjärna (4). Därefter hissas fåren upp i benen och strupen skärs upp. Studier på svenska slakterier har visat att för närmare 20 % av fåren är tiden mellan bedövning och avblodning alltför lång, upp till 69 sekunder jämfört med lagkravet på 20 sekunder, vilket innebär en risk för att djuren åter vaknat till medvetande under avblodningen (4).

Klippning

Fårklippning innebär en hel del tvång och våld och är en mycket stressande upplevelse för fåren (5). Alla nutida får måste klippas minst en gång om året (2), och det gäller även de raser som själva fäller sin ull, eftersom fällningen i sig orsakar problem (6). Anledningen till det är att får har avlats för en extrem pälstillväxt, precis som exempelvis perserkatter och angorakaniner. De ursprungliga fåren har samma typ av päls som getter. "Ullen är en fantastisk gåva fåren skänker oss", skriver Lammproducenterna på sin hemsida (7), men sanningen är alltså att ullen snarare är något som vi har gett fåren och som bara ger dem problem. Ull och hudar från svenska får slängs i allmänhet eftersom den inte kan konkurrera med den speciella och billigare ull som produceras i bland annat Asien och Australien. Läs mer om ullproduktion här.

Vallning

Även vallning är mycket stressande för de djur som utsätts. Hjärtfrekvensen hos ett får som ser en man med hund närma sig går upp med 84 slag i minuten (8). Det kan jämföras med den välkänt stressande upplevelsen av att skiljas från sin flock, som ger fåren en ökad hjärtfrekvens med 20 slag i minuten (8).

Källor

  1. Sveriges officiella statistik (2013). Husdjur i juni 2013.
  2. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2010:15, saknummer L100.
  3. Sveriges officiella statistik (2014) Animalieproduktion - 2013:12.
  4. Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Livsmedelsverkets rapportserie nr 16/2010.
  5. Hargreaves & Hutson (1990) Changes in heart rate, plasma cortisol and haematocrit of sheep during a shearing procedure. Applied Animal Behaviour Science 26, 1-2, 91-101.
  6. Fårhälsovården (inget datum). Hygienguide för fårklippare. 
  7. Lammproducenterna: Att klippa ett får – både vetenskap och konst. Hemsida: www.lammproducenterna.se, besökt 2012-10-31.
  8. Fraser & Broom (1997) Farm animal behaviour and welfare. CABI Publishing.