• Foto: Mostphotos
    Bild 1 av 1

Kor, kalvar & tjurar

För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Kalvarna tas ifrån korna direkt efter födseln.

Det finns omkring 1,4 miljoner nötdjur, det vill säga kor, kalvar och tjurar, i Sverige (1). Av dem är ungefär 350 000 kor som hålls för mjölkproduktion, 175 000 är kor som hålls för att föda upp kalvar till slakt, och drygt 900 000 är kalvar och ungdjur samt vuxna handjur som föds upp för slakt (1). 431 830 nötdjur dödades i Sverige år 2014 (2).

Vad händer med kalvarna?

För att korna ska producera mjölk måste de föda kalvar. Därför insemineras korna (utsätts för konstgjord befruktning) ungefär en gång per år (3). Inom mjölkindustrin tas kalven normalt från kon direkt eller någon dag efter födseln. Både kon och kalven stressas av separationen (4, 5), och att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende (6). Hälften av kalvarna som föds är hankalvar och eftersom de inte producerar någon mjölk dödas de flesta och blir till kött vid ungefär 18 månaders ålder (2, 7). Ett vanligt sätt att hålla handjur på är i gruppboxar på hårt, halt spaltgolv utan strö.

Bedräglig reklambild

På sommaren har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt att gå ut under 2-4 månader (8). För lakterande kor - kor som producerar mjölk - räcker det enligt bestämmelserna att de får vara ute sex timmar per dygn, medan kor som inte lakterar, kvigor och stutar ska vara ute hela dygnet. Anledning till det är att korna ska kunna mjölkas. Eftersom korna är lakterande under större delen av sitt liv innebär reglerna att de kan hållas inomhus över 90 procent av sitt liv. Betesrätten omfattar inte kalvar och tjurar, så de står ofta inne året om. Trots att betesreglerna är anpassade för att underlätta för bönderna kritiseras reglerna. När kor är på bete och äter gräs får de i sig mindre kraftfoder vilket ofta leder till minskad mjölkproduktion under sommaren (9) och när gårdarna växer blir det svårare att ordna tillräckligt medbetesmark för alla djur. LRF verkar för att betesföreskrifterna ska ersättas av "branschens eget betesprogram" (10). Organisationen Sveriges Mjölkbönder har länge arbetat aktivt för att avskaffa beteskravet.

Många kor står bundna

Omkring 32 procent av korna i mjölkindustrin i Sverige står uppbundna inomhus under större delen av året (11). För korna innebär detta att de inte kan vända sig om eller klia sig, de kan bara stå upp eller ligga ned. De får heller ingen motion och väldigt begränsade möjligheter till sociala kontakter (6).

Allt större gårdar

Mjölkgårdarna i Sverige blir stadigt färre, men samtidigt större och mer rationaliserade. Idag har en genomsnittlig mjölkgård runt 75 kor (11). De nya gårdar som byggs har olika typer av lösdriftssystem, där korna går inomhus i byggnader inredda med betong och stålrör som kraftigt begränsar deras rörelsefrihet.

Avel gör korna sjuka

Det naturliga för en ko är att producera 5-10 liter mjölk om dagen till sin kalv. Genom avel, där bara de mest "högproducerande" kornas söner väljs ut som avelstjurar, har lett till att en mjölkko idag kan producera över 50 liter mjölk om dagen. Det här sliter hårt på korna, och bidrar till sjukdomar som kalvningsförlamning och juverinflammation (12).

Det mesta köttet kommer från mjölkindustrin

I genomsnitt får en ko i mjölkindustrin leva i fem år innan hon slaktas (3). Man kan inte skilja mjölk- och köttindustrin från varandra eftersom runt 60 procent av nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin (7). Det kött som inte kommer från mjölkindustrin kommer från så kallade köttraser eller köttraskorsningar. På slakteriet bedövas kor, kalvar och tjurar med ett skott i huvudet av en bultpistol innan de får halsen uppskuren och förblöder till döds (13).

Ekologisk mjölk

Runt 14 % av korna i mjölkproduktionen hålls ekologiskt (14). Skillnaderna mellan ekologisk och konventionell mjölkproduktion är från djurens perspektiv ganska små, och handlar framför allt om utevistelse. Till exempel tas kalvarna från korna ett dygn efter födseln även inom ekologisk produktion. Även uppbundna djur förekommer, men då krävs rastning två gånger i veckan (15). KRAV-godkända djur ska erbjudas utevistelse två månader längre än betesperioden, och även tjurarna ska få tillgång till utevistelse, men inte nödvändigtvis bete. Kalvar ska få komma ut på bete från 4 månaders ålder istället för 6 månader (8, 15). Ekologiska kor blir också till genom insemination och de är av samma högmjölkande raser, som lika ofta drabbas av juverinflammation (16).

Källor

  1. Sveriges officiella statistik (2015) Antal nötkreatur i december 2014.
  2. Sveriges officiella statistik (2015) Animalieproduktion - 2015:03.
  3. Arla (2012) Hemsida besökt 2012-10-18.
  4. Fredriksson M. et al. (2006) Optimal hälsa och välfärd för kalvar. JBT – Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU.
  5. Lidfors L. et al. (2004) Ko-kalvseparation: Mindre stress när mjölkkor och kalvar skiljs tidigt. SLU, Fakta Jordbruk 13:2004.
  6. Jensen P. (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Natur och Kultur, LT:s förlag. Stockholm.
  7. Svenskt kött (2014) Om kött. Hemsida: www.svensktkott.se, besökt 2015-07-21.
  8. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2010:15, saknummer L100.
  9. Jordbruksverket (2014) Beteslagstiftningens effekter på
    lönsamheten i mjölkföretagen
    – en studie av tre typgårdar. Rapport 2014:16.
  10. Lantbrukarnas Riksförbund (2013) "Mjölkbönder vill ta mer ansvar för betet" Pressmeddelande 2013-09-09.
  11. Växa Sverige. Personligt meddelande 2016-02-09.
  12. Flyrén, L (2011) Finns det ett samband mellan ökad mjölkproduktion och mastit? SLU, Självständigt arbete i veterinärmedicin.
  13. Jordbruksverket (2007) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. SJVFS 2007:77. Saknummer L22.
  14. Jordbruksverket (2015) Ekologisk djurhållning 2014. JO 26 SM 1501.
  15. KRAV regler 2014.
  16. Guldbrand, M (2010) En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa. Självständigt arbete i veterinärmedicin, SLU.