• Foto: Mostphotos
    Bild 1 av 1

Kycklingar

Fler kycklingar än något annat djurslag föds upp och dödas för kött. Den tillväxtinriktade aveln har gjort så att kycklingarna växer så snabbt att de får ont.

I Sverige dödades 89 680 96o kycklingar år 2014. Av dem kasserades 1 759 270 direkt efter slakt (1). Kycklingarna kläcks i maskiner och får aldrig träffa hönan (2). De hålls inomhus i stallar som rymmer tiotusentals individer (2). I Sverige får de uppfödare som är medlemmar i Svensk Fågel ha högst "36 kilo kycklingar per kvadratmeter", eller som mest 25 kycklingar per kvadratmeter (2, 3).

Kycklingarna betalar priset för tillväxten

Många kycklingar får benproblem orsakade bland annat av den tillväxtinriktade aveln. De växer så snabbt att de får ont. Enligt svenska studier har runt 15 procent av kycklingarna försämrad rörelseförmåga (4, 5). Det motsvarar över 10 miljoner kycklingar varje år som har svårt att gå - och mycket ont - på grund av sina tunga kroppar. Ett annat allvarligt problem inom kycklingindustrin är att avelsdjuren, alltså slaktkycklingarnas föräldrar, får gå hungriga (6). Om de skulle få så mycket mat de ville skulle många fåglar dö och äggproduktionen störas på grund av den snabba tillväxten (6).

Farlig väg till slakteriet

Kycklingarna får leva i ungefär fem veckor innan de dödas (2). Årligen självdör över 180 000 kycklingar under transport i Sverige. Under 2014 dog hela 195 864 kycklingar i samband med transport till slakterier (7).

Kycklingslakt

De flesta kycklingslakterier använder sig av elbedövning. Där hängs kycklingarna upp och ned i fötterna, vid fullt medvetande (8, 9). Detta är mycket obehagligt och smärtsamt, inte minst för alla de fåglar som har benskador (10). Hängandes upp och ner förs fåglarnas huvuden ner i ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas genom en elstöt, innan halsen skärs upp och djuren förblöder till döds (8). Sveriges största kycklingslakteri, som slaktar över 40 miljoner kycklingar om året (11), använder istället gasbedövning.

Ekologiska kycklingar

Det finns två företag som bedriver uppfödning av KRAV-godkända kycklingar i Sverige (12). Totalt utgör de kycklingarna bara 0,1 % av de som slaktas (12). De kycklingar som lever på sommaren får möjlighet till utevistelse. Inomhus är beläggningsgraden max 20 kilo per kvadratmeter (3, 13). Dessa kycklingar är också av snabbväxande raser, men de växer lite långsammare och får dessutom mindre energirikt foder. Men de får leva dubbelt så länge som i konventionell uppfödning så de blir betydligt tyngre.  Ekologiska kycklingar bedövas innan slakt med den tidigare nämnda vattenbadsmetoden, som är mycket plågsam.

Källor

  1. Jordbruksverkets statistikdatabas (2015) Animalieproduktion - slakt av fjäderfä vid slakteri.
  2. Svensk Fågel. Internet: www.svenskfagel.se. Sidan besökt 2014-03-14.
  3. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2010:15, saknummer L100.
  4. Sanotra & Berg (2003) Investigation of lameness in the commercial production of broiler chickens in Sweden. Sveriges lantbruksuniversitet, Skara. Specialarbete 22.
  5. Waldenstedt (2007) En kartläggning av rörelsestörningar och benhälsostatus hos svenska kycklingar. Slutrapport Jordbruksverket.
  6. European Commission (2010) Scientific Opinion on welfare aspects of the management and housing of the grand-parent and parent stocks raised and kept for breeding purposes. European Food Safety Authority, Panel for Animal Health and Animal Welfare.
  7. Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2016-06-22.
  8. Djurskyddsmyndigheten (2006) Djurskydd vid svenska fjäderfäslakterier. Rapport 2006:02.
  9. Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16-2010.
  10. Gentle & Tilson (2000). Nociceptors in the legs of poultry. Animal Welfare 9, 227-236.
  11. Tidningen Fjäderfä (2011) Ombyggda Valla nu invigt. 2011-05-19.
  12. KRAV marknadsrapport 2015.
  13. KRAV regler 2014.