• Veganost Ultuna
    Vegetabilisk dessertost från Ultuna Mejeri
    Bild 1 av 1

Livsmedel

I runda tal visar våra beräkningar att du genom att välja att äta veganskt räddar många hundra djurindivider varje år.

Hur många djur räddas?

Tror du att det inte spelar någon roll vad du som enskild person äter? I så fall: tänk om! Som vegan och vegetarian räddar du många individers liv varje år, vilket Djurens Rätts beräkningar visar. En allätare bidrar i genomsnitt till att 15 fåglar och däggdjur dödas årligen.(1) Till det kommer uppskattningsvis 2000 fiskar per person.(2) Att det är så många beror på att antalet fiskar inte bara utgörs av dem som äts direkt av människor. Siffran inkluderar också de fiskar som använts som djurfoder, och alltså har ätits av de grisar, höns, kycklingar och odlade fiskar som varje allätare äter kött eller ägg ifrån.

Det totala antalet fiskar är osäkert; mycket osäkrare än siffrorna för andra djurslag. Att tillförlitig statistik saknas för hur många fiskar som egentligen fångas, "odlas", importeras och exporteras är i sig ett tydligt tecken på vilken låg status fiskar har i vårt samhälle idag. Djur som räkor, musslor och kräftor förs det heller ingen antalsstatistik över, och för dessa djur finns det inte ens några uppskattningar att tillgå.

Djurens Rätts beräkningar tar med både de djurslag som föds upp inom lantbruket och vilda djur. Efter fiskarna så är de flesta individerna fåglar (kycklingar, hönor och tuppar) och därefter kommer grisarna. Siffrorna är korrigerade för import och export.

I runda tal visar våra beräkningar att du genom att välja att äta veganskt räddar många hundra djurindivider varje år. Du kan själv tänka dig hur många individer det rör sig om under en människas livstid.

Vego är bäst för miljön

Du har möjligheten att vara en riktig miljöhjälte i ditt val av mat. Det går nämligen åt mycket mindre mark och vatten för att odla vegetabilier jämfört med att producera kött och andra animalier. Detta beror på att djur bara omvandlar en liten del av energin i sin föda till kroppsvikt medan resten går åt till djurets rörelse och kroppsvärme. Vegansk mat har också mycket mindre påverkan på klimatet än animaliska produkter. Utsläppen ligger idag på 1 800 kg koldioxidekvivalenter per person och år för en genomsnittlig kosthållning,
1 200 kg för lakto-ovo-vegetarisk och 500 kg för vegansk kosthållning.(3)

Produktion och bearbetning av foder leder till utsläpp av växthusgaser.(4) Djur som idisslar ger ifrån sig metan, som är en mycket kraftig växthusgas. Hantering och förvaring av gödsel, har också en negativ påverkan på klimatet.(4) En kraftigt minskad konsumtion av kött och mjölk från idisslande djur har visat sig vara nödvändig för att kunna nå det uppsatta tvågradersmålet och därmed undvika farlig påverkan på klimatsystemet.(5) En omställning till vegetarisk mat har i studier funnits ha betydligt större klimateffekt än att välja närodlad mat.(6)

 Växtbaserad mat har också stor potential att spara vatten – en resurs som det råder stor brist på i stora delar av världen och som begränsar möjligheten att odla föda. Denna potential är så stor att enbart en kostomställning skulle kunna räcka för att ge mat åt ytterligare 1,8 miljarder människor jämfört med idag.(7) Andra positiva effekter av vegetarisk mat är minskad avskogning, mindre risk för jorderosion och minskad energianvändning.(8)

Hälsovinster på köpet

Din egen hälsa kan också påverkas positivt om du väljer att äta en varierad kost baserad på vegetabilier.(9) Forskning visar att veganer och vegetarianer i mindre utsträckning drabbas av bland annat övervikt och fetma, diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar.(10-14) Studier har visat att när patienter med svår hjärtkärlsjukdom går över till en växtbaserad kost går sjukdomen tillbaka hos de flesta.(15)

En kost rik på vegetabilier har visat sig skydda mot flera cancerformer samtidigt som kött ökar risken att drabbas av cancer.(16-18)Vegetarianernas livslängd är dessutom några år längre än den genomsnittlige blandkostarens. T ex har studier visat att vegetarianer som ätit vegetariskt i mer än 17 år lever nästan 4 år längre än de vegetarianer som varit det kortare tid.(19) Mer information om kost och hälsa finns här.

Den nya maten

Att ersätta kött, fisk och mejeriprodukter blir bara lättare och lättare med dagens stora utbud av olika livsmedel. Tzay, tofu, chi-chi, sojakött, bönor, linser, glutenprotein, tempeh och seitan är bra produkter och kan användas istället för kött och fisk i många olika rätter. Soja-, havre-, ris- och mandelbaserade "mejeri"produkter blir allt vanligare i livsmedelsbutikerna. I de flesta butiker finns idag flera veganska produkter som kan ersätta mjölk, grädde, margarin, yoghurt, glass och mjukost. I välsorterade hälsokostaffärer och ekologiska butiker kan du också hitta en hel del andra spännande produkter.  Titta gärna på vår Vegolista där vi listar de flesta vegoprodukter som säljs i Sverige, och låt dig inspireras!

Källor

1. Jordbruksverkets statistikdatabas (2014) Totalkonsumtion av livsmedel, kilo per person och år, 2012. (Baserat på slaktvikter och genomsnittlig produktion har Djurens Rätt räknat ut hur många djur, även i mjölk- och äggindustrin, som utnyttjas varje år för att förse en genomsnittlig blandkostare med animalier.)
2. Fiskeriverket. Personligt meddelande 2010-12-07.
3. Bryngelsson, D. et al. (2016) How can the EU climate targets be met? A combined analysis of technological and demand-side changes in food and agriculture. Food Policy 59: 152–164.
4. Food and Agriculture Organization of the United Nations (2013) Tackling Climate Change Through Livestock. FAO Rom, Italien.
5. Hedenus F. et al. (2014) The importance of reduced meat and dairy consumption for meeting stringent climate change targets. Climatic Change 124: 79–91.
6. Åström S. et al. (2013) Food consumption choices and climate change. IVL Report B2091.
7. Jalava M. et al. (2014) Diet change—a solution to reduce water use? Environmental Research Letters 9: 074016 (14pp).
8. United Nations Environment Programme (2012) Global Environment Outlook: Environment for the future we want (GEO-5).
9. Katcher, H.I. et al. (2010) A worksite vegan nutrition program is well-accepted and improves health-related quality of life and work productivity. Annals of Nutrition and Metabolism 56:245–252.
10. Tonstad, S. et al. (2009) Type of vegetarian diet, body weight and prevalence of type 2 diabetes. Diabetes Care 32:791–796.
11. Rizzo, N.S. (2011) Vegetarian dietary patterns are associated with a lower risk of metabolic syndrome: The Adventist health study 2, Diabetes Care 34:1225–1227.
12. Barnard N.D. et al. (1995) The medical costs attributable to meat consumption. Preventive Medicine 24: 646–55.
13. Yokoyama, Y. et al. (2014) Vegetarian Diets and Blood Pressure A Meta-analysis. JAMA Internal Medicine 174(4): 577–587.
14. Orlich, M.J. et al. (2013) Vegetarian dietary patterns and mortality in Adventist Health Study 2. JAMA Internal Medicine 173 (13): 1230–8.
15. Esselstyn C.B. Jr. (1999) Updating a 12-Year Experience With Arrest and Reversal Therapy for Coronary Heart Disease (An Overdue Requiem for Palliative Cardiology) The Am J of Cardiology 84:339–341.
16. World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research (2007) Food nutrition, physical activity, and the prevention of cancer: a global perspective. Washington DC.
17. Sinha, R. et al. (2009) Meat and meat-related compounds and risk of prostate cancer in a large prospective cohort study in the United States. American Journal of Epidemiology 170: 1165–1177.
18. Daniel et al. (2012) Large prospective investigation of meat intake, related mutagens, and risk of renal cell carcinoma. American Journal of Clinical Nutrition 95:155–162.
19. Singh, P.N. et al. (2003) Does low meat consumption increase life expectancy in humans? American Journal of Clinical Nutrition 78: 526S–532S Suppl. S.