• Foto: Mostphotos
    Bild 1 av 1

Livsmedel

I runda tal visar våra beräkningar att du genom att välja att äta veganskt räddar många hundra djurindivider varje år.

Hur många djur räddas?

Tror du att det inte spelar någon roll vad du som enskild person äter? I så fall: tänk om! Som vegan och vegetarian räddar du många individers liv varje år, vilket Djurens Rätts beräkningar visar. En allätare bidrar i genomsnitt till att 14 fåglar och däggdjur dödas årligen.(1-8) Till det kommer uppskattningsvis 2000 fiskar per person.(9) Att det är så många beror på att antalet fiskar inte bara utgörs av dem som äts direkt av människor. Siffran inkluderar också de fiskar som använts som djurfoder, och alltså har ätits av de grisar, höns, kycklingar och odlade fiskar som varje allätare äter kött eller ägg ifrån.

Det totala antalet fiskar är osäkert; mycket osäkrare än siffrorna för andra djurslag. Att tillförlitig statistik saknas för hur många fiskar som egentligen fångas, "odlas", importeras och exporteras är i sig ett tydligt tecken på vilken låg status fiskar har i vårt samhälle idag. Djur som räkor, musslor och kräftor förs det heller ingen antalsstatistik över, och för dessa djur finns det inte ens några uppskattningar att tillgå.

Djurens Rätts beräkningar tar med både de djurslag som föds upp inom lantbruket och vilda djur. Efter fiskarna så är de flesta individerna fåglar (kycklingar, hönor och tuppar) och därefter kommer grisarna. Siffrorna är korrigerade för import och export.

I runda tal visar våra beräkningar att du genom att välja att äta veganskt räddar många hundra djurindivider varje år. Du kan själv tänka dig hur många individer det rör sig om under en människas livstid.

Miljö och rättvisa

Ditt val av mat påverkar även andra människor och hela vår jord. Det går åt mycket mark och vatten för att producera kött och andra animalier eftersom stora mängder djurfoder odlas. Detta innebär en rad miljöproblem som vi nu ska titta närmare på.

Mark och vatten är värdefulla resurser som används effektivare vid produktion av vegetabiliska livsmedel vilket gör att maten räcker till fler människor.(10) Det har att göra med att djur bara omvandlar en del av energin i sin föda till kroppsvikt, eftersom resten går åt till djurets rörelse och kroppsvärme. Animalisk föda kräver därför att mer grödor odlas än om människan äter grödorna själv istället. Sjuttio procent av åkermarken i Sverige och i världen används idag till att odla djurfoder.(10, 11) Till Sverige importeras dessutom stora mängder soja till djurfoder vilket medför allvarliga miljöproblem i de länder där sojan odlas.(10)

Tillgång till rent vatten är en av vår tids stora miljö- och överlevnadsfrågor. På landsbygden saknar nitton procent av befolkningen rent dricksvatten.(12) Den stora mängd djurfoder som odlas innebär betydande vattenåtgång. Omvandling av mark till foderodling och betesmark påverkar vattencykeln och därmed den lokala tillgången på vatten.(11) Djurproduktion bidrar också till föroreningar och övergödning vilka är stora miljöproblem.(11) Andra effekter av animalieproduktion är avskogning, ökad risk för jorderosion och ökad energianvändning, jämfört med framställning av vegetabilisk föda.(12)

Djuruppfödningen bidrar med ungefär 18 procent av den globala uppvärmningen. Det är mer än vad hela transportsektorn bidrar till.(11) Omvandling av skogsmark till betesmark och foderåkrar leder till koldioxidutsläpp. Djur som idisslar ger ifrån sig metan, som är en mycket kraftig växthusgas. Dikväveoxider, som kommer från gödsel, har också en negativ påverkan på klimatet.(11) En drastisk global omställning till mat som inte innehåller animalier behövs enligt FN:s miljöprogram för att komma till rätta med utsläppen.(13)

Med hjälp av så kallade livscykelanalyser har effekterna av olika kostval kunnat jämföras. Veganmat har visat sig ha minst miljöpåverkan.(14) Allra bäst var den ekologiskt odlade veganmaten, men även konventionellt odlad veganmat var bättre i jämförelse med ekologiskt odlad vegetarisk eller blandad kost.

Hälsa

Din egen hälsa kan också påverkas positivt om du väljer att äta en varierad kost baserad på vegetabilier.(15) Forskning visar att veganer  och vegetarianer i mindre utsträckning drabbas av övervikt och fetma, diabetes typ 2, högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar. (16,17). En kost rik på vegetabilier har visat sig skydda mot flera cancerformer samtidigt som kött ökar risken att drabbas av cancer.(18-20)Vegetarianernas livslängd är dessutom några år längre än den genomsnittlige blandkostarens.(21)

Den nya maten

Att ersätta kött, fisk och mejeriprodukter blir bara lättare och lättare med dagens stora utbud av olika livsmedel. Tzay, tofu, sojakött, bönor, linser, tempeh och seitan är bra produkter och kan användas istället för kött och fisk i många olika rätter. Soja- och havrebaserade "mejeri"produkter blir allt vanligare i livsmedelsbutikerna. I de flesta butiker finns idag flera veganska produkter som kan ersätta mjölk, grädde, margarin, yoghurt, glass och mjukost. I välsorterade hälsokostaffärer och ekologiska butiker kan du också hitta en hel del andra spännande produkter. Där finns t ex ris- och mandelmjölk! Titta gärna på vår Vegolista där vi listar de flesta vegoprodukter som säljs i Sverige, och låt dig inspireras!

Källor

  1. Jordbruksverket (2007) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik - 2007:11.
  2. Jordbruksverket. Värphönsregistret. Personligt meddelande 2007-02-12.
  3. Sametinget (2007) Statistik över renslakt för slaktåret 2006/2007 (1/7 2006 – 30/6 2007). Dnr 2007-1800.
  4. Jordbruksverket. Personligt meddelande 2006-11-07.
  5. Jordbruksverket (2007) Års- och månadsstatistik – 2007:9.
  6. Djurens Rätt (2005) Ur den jagades synvinkel – En rapport om djur som utsätts för lidande och död.
  7. Svenska Jägareförbundets viltövervakning. Avskjutningsstatistik för svenska viltarter. Hemsida: http://www.jagareforbundet.se/Viltet/Viltovervakningen. Sidan besökt 2012-11-22.
  8. LRF (2007) Kött 2006. LRFs Sammanställning av Svensk och Utländsk Marknadsstatistik för Kött. Hemsida: http://www.swedishmeats.com/web/1.0.1.0/109/K%C3%B6tt.pdf. Sidan besökt 2012-11-22.
  9. Fiskeriverket. Personligt meddelande 2010-12-07. 
  10. Naturskyddsföreningen (2009) Kött är mer än klimat – köttproduktionens miljöpåverkan i ett helhetsperspektiv.
  11. Food and Agriculture Organization (2006) Livestock's Long Shadow – Environmental Issues and Options.
  12. United Nations Environment Programme (2012) Global Environment Outlook: Environment for the future we want (GEO-5).
  13. United Nations Environment Programme (2010) Assessing the Environmental Impacts of Consumption and Production: Priority Products and Materials, A Report of the Working Group on the Environmental Impacts of Products and Materials to the International Panel for Sustainable Resource Management.
  14. Baroni, L. et al. (2007) Evaluating the environmental impact of various dietary patterns combined with different food production systems. European Journal of Clinical Nutrition 61: 279–286.
  15. Katcher, H.I. et al. (2010) A worksite vegan nutrition program is well-accepted and improves health-related quality of life and work productivity. Annals of Nutrition and Metabolism 56:245–252.
  16. Tonstad, S. et al. (2009) Type of vegetarian diet, body weight and prevalence of type 2 diabetes. Diabetes Care 32:791–796.
  17. Rizzo, N.S. (2011) Vegetarian dietary patterns are associated with a lower risk of metabolic syndrome: The Adventist health study 2. Diabetes Care 34:1225–1227.
  18. World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research (2007) Food nutrition, physical activity, and the prevention of cancer: a global perspective. Washington DC.
  19. Sinha, R. et al. (2009) Meat and meat-related compounds and risk of prostate cancer in a large prospective cohort study in the United States. American Journal of Epidemiology 170: 1165–1177.
  20. Daniel et al. (2012) Large prospective investigation of meat intake, related mutagens, and risk of renal cell carcinoma. American Journal of Clinical Nutrition 95:155–162.
  21. Singh, P.N. et al. (2003) Does low meat consumption increase life expectancy in humans? American Journal of Clinical Nutrition 78: 526S–532S Suppl. S.