Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Angående SVT:s inslag om Djurens Rätt

Angående SVTs inslag om Djurens Rätt

Idag, den 7 februari, har SVT sänt ett inslag om Djurens Rätt som bland annat tar upp användningen av smygtagna bilder och gilla-markeringar på Facebook. Här kommenterar vi det som framkommer i inslaget.

Djurens Rätt är en uttalad antivåldsrörelse då vi anser att varken människor eller djur ska utsättas för våld. Vi vill genom demokratisk opinionsbildning, politisk påverkan och attitydförändring förverkliga vårt mål: en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Att använda hat och hot som en del i arbetet för djurs rättigheter är aldrig acceptabelt och det går tvärtemot vad Djurens Rätt står för.

Det har aldrig varit någon hemlighet vilken typ av bilder Djurens Rätt använder i sina kampanjer så jag är förvånad över att det lyfts som en nyhet. Det finns inte några tveksamheter kring Djurens Rätts metoder. Vi tar avstånd från alla typer av hot och våld och skapar istället förändring för djuren genom demokratiska metoder, politisk påverkan och opinionsbildning, det vet alla som har någonting med oss att göra, säger Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig på Djurens Rätt.

Den 7 februari sände SVT:s Rapport ett inslag där det framstår som att det är otydligt var Djurens Rätt står i dessa frågor. Här kommenterar vi det som tas upp i inslaget.

Angående anställdas tidigare aktiviteter

I SVT:s Rapport sägs det att flera personer anställda av Djurens Rätt tidigare har begått brott kopplade till djurrättsaktivism. Vad det handlar om är tre personer som är anställda av organisationen idag. Händelserna var öppna civil olydnads-aktioner, utan våld och hot, och de skedde för 15-20 år sedan. Det var innan någon av personerna var anställda på Djurens Rätt, och det har alltid varit tydligt när en person anställs eller får en förtroendeposition inom Djurens Rätt att det är lagliga metoder organisationen arbetar med.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att SVT inte nämner något om omständigheterna kring händelserna i sitt inslag, säger Moa Richter Hagert. 

Idag hade Djurens Rätt troligen tagit ett annat beslut kring dessa anställningar för att inte riskera att det blir otydligt var organisationen står.

Att gilla och följa organisationer och inlägg på Facebook

Vad Djurens Rätt står för som organisation är tydligt: det är aldrig acceptabelt med hat och hot. Detta gäller även i kommunikationen på sociala medier och gäller organisationens samtliga anställda och förtroendevalda.

I SVT:s inslag framkommer att det finns enskilda förtroendevalda som gillat sidor på Facebook vars metoder inte sammanfaller med Djurens Rätts. Att gilla en sida på Facebook innebär inte nödvändigtvis att du sympatiserar med allt sidan står för: att följa andra organisationer, företag eller branschorganisationer på Facebook är ett sätt att hålla sig informerad vad som händer i omvärlden. Inte minst med tanke på den senaste tidens rapportering och diskussioner är det angeläget för oss att ha en omvärldsbevakning på andra organisationer och deras arbetssätt.

Det går dock idag att följa en sida på Facebook utan att gilla den, vilket är ett sätt att göra skillnaden tydlig mellan att “gilla något” och att “följa/bevaka” och det är något vi ska förtydliga i våra riktlinjer så att det inte ska finnas några som helst oklarheter. Det är inte lämpligt att som förtroendevald eller anställd gilla sidor eller organisationer på Facebook som förespråkar våld och olagliga metoder.

Angående användningen av bilder och filmer

Djurens Rätt har vid vissa tillfällen publicerat bilder och filmer som är smygfilmade eller tagna under liknande omständigheter, detta har aldrig varit en hemlighet. Vi har också publicerat bilder som skickats anonymt från s.k. whistleblowers, två accepterade tillvägagångssätt för att sätta ljus på hemskheter som djur eller människor utsätts för. Skandalen med det polska köttet som sålts i Sverige, som det rapporterats om under de senaste dagarna, blev till exempel känt tack vare smygtagna bilder.

Existerande bilder och filmer som visar upp en verklighet som annars är svår att ta del av anser vi därför kan vara relevanta att visa, även om det är en bedömning som behöver göras från fall till fall. Sådana bilder och filmer kan fortfarande behövas för att sätta ljus på saker som annars inte kommer fram, och det ingår i vårt uppdrag att granska djuruppfödningen och konsumenter har en rätt att veta var de produkter de köper kommer från.

Däremot tar vi aldrig egna bilder eller filmer på ett sätt som strider mot lagen, och vi ser fram emot en fortsatt diskussion om metoden i stort.

Sammanfattningsvis

Djurens Rätt accepterar inte olagliga aktiviteter, hat och hot, det är kontraproduktivt i vårt arbete för en värld som respekterar djurs rättigheter. Inget av det som framkommer i inslaget om Djurens Rätt handlar heller om hat och hot.

Vi kan dock alltid bli tydligare och särskilt med tanke på den senaste tidens rapportering har vi anledning att vara än tydligare i framtiden. Vi ser bland annat över våra riktlinjer för sociala medier.

Det ska inte finnas några gråzoner när det kommer till vad organisationen står för och vilka vi är. Om det förekommer fall där individer har agerat i strid med våra riktlinjer så har vi tagit händelserna på allvar och agerat därefter, det gällde igår, det gäller idag och det gäller i framtiden.

Linn Bleckert

Linn Bleckert | Kampanjkoordinator

6 februari 2019

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem