Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån

Brister i djurskyddskontrollen av försöksdjur - Djurens Rätt anmäler Sverige till EU-kommissionen

Foto: Shutterstock

Djurens Rätt har skickat in en omfattande anmälan mot Sverige till EU-kommissionen. Detta efter att organisationen upptäckt att Sverige under lång tid bara klarat av att göra knappt hälften av de kontroller som medlemsstaterna ska göra enligt försöksdjursdirektivet. Djurens Rätt kräver nu att fler djurskyddskontroller ska göras inom djurförsöksområdet.

Djurens Rätts granskning visar inte bara att Sverige är ett av de länder som har svårast att klara kraven på försöksdjurskontroller i EU utan också att det finns allvarliga brister i hur reglerna implementerats i svensk lag och i myndigheternas rutiner. Eftersom myndigheterna inte kunnat lämna en bra förklaring på hur de ska komma till rätta med problemen har Djurens Rätt lämnat in ett klagomål till EU-kommissionen med en vädjan om att hjälpa Sverige leva upp till kraven.

Enligt reglerna ska minst en tredjedel av alla som har tillstånd att använda försöksdjur kontrolleras av länsstyrelserna varje år. Länsstyrelserna är skyldiga att upprätta kontrollplaner inför varje kalenderår. När Djurens Rätt försökt begära ut dem visar det sig att bara ett fåtal länsstyrelser följer reglerna om kontrollplaner. Dessutom visade det sig i kontakt med länsstyrelserna att många av dem inte känner till att de har försöksdjursanvändare i sitt län.

Sverige har sedan försöksdjursdirektivet trädde i kraft 2013 bara klarat av att kontrollera tillräckligt många användare i två av åtta år. Trots att Jordbruksverket varit medvetna om att Sverige brister i kravet på kontroller har inte tillräckliga åtgärder vidtagits. I år har de förvisso sagt att de ska bilda en arbetsgrupp och skriva en ny vägledning till länsstyrelserna om försöksdjurskontrollen. Men många länsstyrelser känner alltså inte till att det finns försöksdjursanvändare i deras län och flera av dem pekar på resursbrister.

– Vår granskning visar att Sverige brister i efterlevnaden av försöksdjursdirektivets krav och att djurförsöksanläggningarna inte kontrolleras av Länsstyrelsen i den omfattning som de ska. Plågsamma djurförsök sker bortom allmänhetens insyn och därför är kontrollerna av yttersta vikt, vilket gör att vi valt att lämna in en anmälan till EU-kommissionen, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. 

Kontrollen av försöksdjursanvändare är lagstadgad

Försöksdjur får till skillnad från andra djur utsättas för lidande enligt Djurskyddslagen. Därför är det extra viktigt att de som utför djurförsök kontrolleras regelbundet av myndigheterna. Reglerna säger att minst en tredjedel av försöksdjursanvändarna ska kontrolleras årligen, ett krav som gäller i hela EU. 

År 2013 trädde direktiv 2010/63/EU (försöksdjursdirektivet) i kraft och ersatte därmed det tidigare direktivet 86/609/ECC. I det nya direktivet har EU uttalat ett slutligt mål för djurförsöken: att alla försök på levande djur ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. EU menar dock i skälen till direktivet att det fortfarande nödvändigt att använda levande djur för att skydda människors och djurs hälsa och miljön och att direktiven därför ska garantera en hög skyddsnivå för de djur som ännu måste användas i försöken.

Som ett led i det arbetet innehåller direktivet regler om obligatorisk kontroll på djurförsöksområdet. De reglerna finns i artikel 34 i direktivet. Reglerna gör skillnad på uppfödare, leverantörer och användare av försöksdjur. Av artikel 34.1 framgår att alla dessa ska kontrolleras av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

När det gäller användarna, alltså de som har tillstånd att utföra djurförsök, har det i artikel 34.3 införts ett krav om att minst en tredjedel av de som använder, d.v.s. utför djurförsök, ska kontrolleras årligen. Inspektionerna ska enligt samma artikel dessutom vara baserad på den riskanalys som regleras in artikel 34.2. Av artikel 34.4 framgår dessutom att en lämplig andel av kontrollerna ska ske utan föregående varning.

Sverige har svårt att uppfylla kraven

Hur många kontroller som ska ske enligt direktivets krav förändras något från år till år eftersom det baseras på hur många aktiva verksamhetstillstånd som finns just det året. Som referens kan 2020 års minimikrav om 71 kontroller användas. Det kan vara bra att känna till att antalet aktiva tillstånd för att använda försöksdjur generellt är nedåtgående och att kravet på antalet kontroller därmed varit högre de första åren direktivet var i kraft.

EU-kommissionen ska övervaka implementeringen och efterlevnaden av direktivet i medlemsstaterna. För att underlätta det arbetet har en skyldighet att rapportera till kommissionen var femte år förts in i direktivet. Första rapporten lämnades in 2018 och avsåg åren 2013–2017.

Kontroller inom försöksdjursområdet

Åren som rapporterades till kommissionen 2018

2013 2014 2015 2016 2017
30 28 51 145 93

Åren som ska rapporteras till kommissionen 2023

2018 2019 2020 2021 2022
26 29 25 ? ?

Sverige rapporterade 2018 att de inte klarat kraven de tre första åren men av siffrorna som angavs fanns det en uppåtgående trend för antalet kontroller. Nu vet vi att kontrollerna återgick till den ursprungliga låga nivån samma år som rapporten lämnades in.

Jordbruksverkets rapport till kommissionen 2018

I rapporten som Jordbruksverket i enlighet med artikel 54 i direktivet lämnade till kommissionen år 2018 kommenterade myndigheten bristerna i efterlevnaden av djurskyddskontrollerna enligt nedan. Ökningen 2016-2017 avser som nämnt ovan kontroller utförda av en enskild länsstyrelse och nivån har efter år 2017, som var det sista året rapporten omfattade, fallit till rekordlåga nivåer.

During the first three years after the implementation, less than one third of the objects were inspected. However, the quota has risen and was over the minimum requirement in 2016 and 2017. In 2016, one County Administrative Board directed a specific effort towards the animals used for scientific purposes, resulting in an exceptionally high inspection frequency.1

Jordbruksverket menade alltså i rapporten till kommissionen 2018 att en enskild länsstyrelse gjort särskilda insatser 2016 och att det var orsaken till de höga nivåerna. Det kan alltså antas att det bara är i vissa län som kontrollen fungerat de åren.

I Djurens Rätts kommunikation med kommissionen menar de att Sveriges rapport visar att landet har haft problem med kontrollnivåerna de två första åren (2013-2014) men att siffrorna för de tre sista (2015-2017) visar en tydlig trend att målet var på väg att nås och till och med överträffas. Djurens Rätt har i sin granskning dock kunnat visa att den uppgång som kunde ses i slutet av den förra rapporteringsperioden var ett undantag.

Som framgår av tabellen ovan föll siffrorna till rekordlåga nivåer redan samma år som rapporten lämnades in och i kontakt med myndigheterna ser vi att det inte finns några tecken på bättring. Att Sverige själva säger i rapporten att uppgången i slutet av förra perioden berodde på en enskild länsstyrelsens insatser bekräftar dessutom att problemet sett till hela landet har varit konstant sedan reglerna trädde i kraft.

Vad säger myndigheterna om de låga kontrollnivåerna?

Djurens Rätt har kontaktat samtliga länsstyrelser, Jordbruksverket och Näringsdepartementet. I kontakten med länsstyrelserna har vi försökt begära ut deras kontrollplaner för att undersöka om några åtgärder vidtagits för att få upp kontrollfrekvensen till godkända nivåer, bara fem länsstyrelser har dock en fastställd plan men de flesta har åtminstone svarat på frågor om deras planerade kontroll 2021.

Jordbruksverket och Näringsdepartementet har vi kontaktat först efter att vi konstaterat att det finns anledning att lämna in ett klagomål till kommissionen i syfte att informera dem om problemen vi upptäckt hos länsstyrelserna. Både Jordbruksverket och Näringsdepartementet pekar på att det är länsstyrelserna som är ansvariga för kontrollen och särskilt Jordbruksverket menar att lagstiftning, organisation och samordning fungerar bra i Sverige.

När Djurens Rätt kontaktade länsstyrelserna visar sig dock en utbredd problematik med att myndigheterna saknar rutiner för att kunna leva upp till direktivets krav på djurskyddskontroller. I tabellen nedan har vi sammanställt svaren från länsstyrelserna. Djurens Rätt bad länsstyrelserna om att få ta del av deras kontrollplaner för år 2021. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska de nämligen fastställa en sådan inför varje kalenderår.

Trots att reglerna om planering och utförande av kontroller är tydliga klarar länsstyrelserna inte av att följa dem. Några av dem pekar på resursbrister och andra känner enligt egen utsago inte till att de har försöksdjursanvändare som de ansvarar för. I tabellen nedan har Djurens Rätt sammanställt länsstyrelsernas svar.

Länsstyrelse Finns kontrollplan? Planerade kontroller? Kommentar Användare med ensamt ansvar* Användare med delat ansvar**
Blekinge Nej Nej De svarar att dom inte har ansvar för några försöksanläggningar. 1 50
Dalarna Nej Nej De säger att dom inte har några "permanenta kontrollobjekt"? 4 41
Gotland Nej Nej De svarar att sedan dom reviderade kontrollplanen mars 2021 så har dom inga kända försöksdjur. 2 44
Gävleborg Inget svar Inget svar Inget svar 0 45
Halland Inget svar Inget svar Inget svar 1 47
Jämtland Nej Nej De svarar att det inte finns någon renodlad djurförsöksanläggning. Länsveterinären upplever att risken är låg och därför har de inte prioriterat dessa kontroller. 3 43
Jönköping Nej Nej De svarar att de inte vet varför en plan inte har upprättats och anger brist på resurser som anledning till att de inte hinner med allt som dom ska göra. 2 46
Kalmar Nej Nej De svarar att dom inte har gjort några kontroller 2020 och planerar inte att genomföra några 2021 heller. 2 50
Kronoberg Nej Nej De svarar att dom inte har några försöksdjursanläggningar 2 45
Norrbotten Nej Nej De svarar att en inventering ska göras år 2021 så att man kan börja göra kontroller 2022. 1 46
Skåne Ja Ja De svarar att dom valt att dela upp stora anläggningar i mindre delar och kommer genomföra kontroller på hälften. 14 49
Stockholm Inget svar Inget svar Inget svar 24 43
Södermanland Ja Ja De svarar att båda anläggningarna i länet kommer att kontrolleras 2021-2022 och därefter en anläggning om året. 2 44
Uppsala Nej Nej De svarar med att skicka en inventering över 10 användare med anknytning till länet. 12 43
Värmland Inget svar Inget svar Inget svar 5 40
Västmanland Nej Nej De svarar att den inte är färdigbeslutad och därför inte kan begäras ut. 6 41
Västra götaland Ja 16 De svarar att det är först efter deras inventering av utgångna tillstånd som de vet mer om vilka objekt som ska kontrolleras i år. 18 41
Västerbotten Inget svar Inget svar Inget svar 13 46
Västernorrland Ja Nej De lämnar ut kontrollplan som saknar planering för försöksdjurskontroll. Vid påtalande svarar de att de inte planerar några sådana kontroller 2021. 4 46
Örebro Nej ? Arbetet med kontrollplanen bara är påbörjat och att 5 44
Östergötland Ja Ja De har en övergripande plan och en arbetsplan där det ännu bara finns arbetsmaterial. De planerar dock varje år kontroller hos en tredjedel av deras kontrollobjekt. 4 48
Sammanfattning 5/21 har en fastställd kontrollplan, svar saknas från 4. 4/21 länsstyrelser planerar kontroll, svar saknas från 5. 125 användare där en ensam länsstyrelse ansvarar för kontrollen 59 användare som ska kontrolleras av mer än en länsstyrelse

* Antal djurförsöksanvändare som länsstyrelsen enligt Jordbruksverkets register ensamt ansvarar för.
** Antal djurförsöksanvändare som länsstyrelsen enligt Jordbruksverkets register ansvarar för tillsammans med andra länsstyrelser. 38 användare ansvarar samtliga länsstyrelser för gemensamt, 21 användare delar 2-20 länsstyrelser för gemensamt i olika konstellationer.

Länsstyrelserna menar själva att det saknas resurser för att genomföra kontroller och faktumet att bara fem av dem har en fastställd kontrollplan, att elva inte planerar några kontroller trots att de har ansvar för användare samt att flera inte känner till att det finns användare i deras län pekar på strukturella problem, inte avvikelser hos enskilda länsstyrelser.

– Det minsta vi kan begära är att kontroller ska göras regelbundet när djur utsätts för fruktansvärt lidande. Myndigheterna har känt till bristerna under lång tid utan att göra tillräckligt för att komma till rätta med problemen. Djuren har ingen möjlighet att själva föra sin talan och nu måste vi sätta ner foten för djurens skull, avslutar Camilla Bergvall.

Vad gör myndigheterna för att rätta till problemet?

Jordbruksverket har efter att i sin rapport Djurskyddskontrollen två år i rad konstaterat att Sverige inte lever upp till direktivets krav nu bildat en arbetsgrupp som tillsammans med länsstyrelserna ska försöka lösa problemet.2,3 Det finns dock sedan länge ett råd för djurskyddskontroll i Sverige där Jordbruksverket är sammankallande och samtliga länsstyrelser ska vara representerade.

Rådet har enligt djurskyddsförordningen ansvar för att samordna löpande strategiska frågor för djurskyddskontrollen och givet att Jordbruksverket å ena sidan menar att regler och samordning fungerar bra i Sverige medan länsstyrelserna själva inte anser att de har förutsättningar att följa reglerna är bildandet av ytterligare en arbetsgrupp inte en tillräckligt bra beskrivning för hur myndigheterna ska komma till rätta med problemen.

Förutom att bilda en arbetsgrupp säger Jordbruksverket att de arbetar på en vägledning som ska hjälpa länsstyrelserna med djurskyddskontrollen av försöksdjuranvändare. Det är emellertid svårt att förstå hur det ska kunna lösa problemet. Reglerna om obligatoriska försöksdjurskontroller har gällt sedan 2013 och är mycket tydliga med att en tredjedel av användarna ska kontrolleras årligen. Det finns dessutom redan vägledande material avsett att ge kontrollmyndigheter stöd i hur de ska utföra kontrollerna. Ytterligare skriftlig vägledning kommer troligen inte lösa de problem länsstyrelserna beskriver.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har påpekat för Jordbruksverket att det är oklart hur de ska hantera djurförsöksanvändare som har verksamhet i mer än ett län men inte fått svar av dem.

Det framgår inte i L44 hur man ska hantera verksamhetstillstånd som har verksamhet i fler än ett län. I vems län är de kontrollobjekt? Vi har lyft frågan till Jordbruksverket i januari 2020 och i samband med remissen kring L 44 i maj 2020. Vi har inte fått svar och förväntar oss inte heller få svar i närtid.3

Framförallt kommer inte en ny arbetsgrupp eller skriftlig vägledning att lösa de grundläggande problemen; att de svenska reglerna om riskklassificering tillämpas på länsnivå, vilket bidrar till låga kontrollnivåer och felaktig prioritering av kontrollobjekt eftersom antalet användare skiljer sig vitt mellan de olika länen. Inte heller kommer en arbetsgrupp och mer skriftlig vägledning lösa problemet med resursbrist som länsstyrelserna larmar om.

Sammantaget anser inte Djurens Rätt att myndigheterna har kunnat ge en tillräcklig bra beskrivning av hur de ska komma till rätta med problemen och därför tror vi att Sverige behöver EU-kommissionens hjälp.

Hur ser det ut i övriga Europa?

År 2020 lämnade kommissionen in sin rapport till EU-parlamentet där de sammanfattar och analyserar uppgifterna de fick från medlemsstaterna år 2018. Sverige är enligt rapporten ett av 13 länder i EU som valt att dela upp ansvaret för direktivets införlivande och efterlevnad på flera olika myndigheter. Av de 13 är det 10 länder som har mer än en myndighet som ansvarar för kontrollen av försöksdjursanvändarna. Kommissionen menade i sin rapport till EU-parlamentet år 2020 att ju fler behöriga myndigheter som utses i implementeringen av direktivet desto större blir utmaningarna att nå en konsekvent efterlevnad av direktivet.5

De uppgav då att 18 medlemsstater utfört tillräckligt många kontroller samtliga fem år som rapporterna avsåg. Bara en medlemsstat hade misslyckats med att utföra tillräckligt många kontroller alla åren medan nio länder rapporterat att de klarat kraven något eller några år. Sverige är alltså ett av de nio länderna.

Djurens Rätts prognos för rapporteringsperioden 2018-2022

Efter att rapporten lämnats in till kommissionen 2018 har kontrollerna i Sverige som sagt återigen minskat och ligger nu på rekordlåga nivåer. 2018-2020 utfördes 26, 29 respektive 25 kontroller. Efter att ha sammanställt de svar vi fått av länsstyrelserna i vår mailkontakt med dem kan vi konstatera att det planeras 29 kontroller år 2021. Här är det dock viktigt att ta hänsyn både till att fyra länsstyrelser inte har svarat på vår mailkontakt samt att utfallet av kontrollen i regel är lägre än den planerade nivån. År 2023 ska medlemsstaterna lämna nästa rapport till Kommissionen och av allt att döma kommer Sverige att rapportera underkända nivåer för de första fyra åren som rapporten avser.

Djurens Rätt befarar att de åtgärder som nu vidtagits av Jordbruksverket inte kommer att vara tillräckliga för att få upp kontrollnivåerna till och med 2022. Om vår oro besannas innebär det att fem underkända år kommer att rapporteras år 2023. Bara ett annat land rapporterade så dåliga siffror efter den förra femårsperioden, vilket återigen sannolikt skulle innebära att Sverige placerar bland de sämsta länderna i EU när det kommer till kontroll av försöksdjursanvändare.

Om inga andra länder i EU försämrat sin kontrollverksamhet sedan den senaste rapporten pekar uppgifterna Djurens Rätt kunnat ta del av på att Sverige sannolikt kommer att vara det land i EU som varit sämst på att kontrollera sina försöksdjursanvändare.

Här kan en läsa klagomålet som skickades in till EU-kommissionen

Djurens Rätt arbetar aktivt för att förbjuda och ersätta djurförsök. Detta gör vi genom genom att påverka lagstiftning samt arbetar hårt för att se till att mer pengar ska avsättas för djurfri forskning. Håller du med oss? Bli medlem i Djurens Rätt idag!

Källor

  1. Jordbruksverket (2018) Article 54(1) Member State Implementation Report Directive 2010/63/EU on the protection of animals used for scientific purposes. ContributionId: 090462f0-b874-43f1-8fd4-7571795642be
  2. Jordbruksverket (2020) Djurskyddskontrollen 2019 - En redovisning av länsstyrelsernas arbete, s. 62.
    Jordbruksverket (2021) Djurskyddskontrollen 2020 - En redovisning av länsstyrelsernas arbete, s. 88.

  3. Länsstyrelsen i Västra Götaland (2021) kontrollplan 2021.

  4. EU-kommissionen (2020) COM(2020) 15 final, REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL on the implementation of Directive 2010/63/EU onthe protection of animals used for scientific purposes in the Member States of the European Union, s. 2-4.

Peter Hultgren

Peter Hultgren | Sakkunnig djurförsök

6 december 2021

EU

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem