Camillas årskrönika: Ett framgångsrikt år för djuren - men än står djurfabrikerna kvar
Även detta år har präglats av covid-19, både när det gäller hur vi kunnat arbeta men också gällande vilka frågor som hamnat i fokus. Framför allt har minkarnas situation kopplat till smittspridningen varit fortsatt aktuell. Under året rådde avelsförbud, men spridningen av SARS-CoV-2 på minkfarmerna fortsatte trots detta. Genom både nationella och internationella påtryckningar försökte vi få den svenska regeringen att agera och besluta om en permanent avveckling. I mitten av mars kom beskedet att Liberalerna nu ställer sig bakom en avveckling av minkfarmerna, däremot röstade Socialdemokraterna mot att arbeta för ett förbud på sin kongress i november. Det ska dock sägas att det bara saknades drygt 20 röster för att förslaget skulle gått i mål, så det är ett fortsatt splittrat S i frågan om minkfarmerna. I november kom också beskedet att avelsförbudet hävs och att minkar får lov att födas upp för sin päls igen nästa år. Här finns med andra ord en del kvar att arbeta för, men på grund av avelsförbudet är nu antalet minkfarmer nere på drygt 25 till antalet, vilket är en stor förändring.
Under våren flyttade vi fram positionerna internationellt med kampanjen End the Cage Age som vill se ett slut på burhållningen i hela EU. Det är helt fantastiskt att ett medborgarinitiativ vi arbetat med i fler år nu nått det hela vägen. EU-parlamentet gav sitt stöd och EU-kommissionen lovade att lagstiftning ska införas för att få bort alla burar i djurfabrikerna. En fantastiskt viktig seger som påverkar livet för omkring 300 miljoner djur årligen. I Sverige är antalet hönor som hålls i burar numera rekordlågt efter Djurens Rätts intensiva arbete med att få företag att ta större ansvar när många politiker har stuckit huvudet i sanden.
Något som dessvärre präglat även detta år är skandalerna i djurfabrikerna. Fruktansvärda förhållanden har rapporterats om från slakterier och transporter, vilket ledde till att ett stort antal kommuner sa nej till kyckling från Kronfågel efter rundringning från oss och media. Vårt mål om att köttkonsumtionen ska halveras till 2030 är inom räckhåll och skulle göra stor skillnad i arbetet med att montera ned de ohållbara djurfabrikerna.
Vi har också nått stora framgångar i arbetet för att plågsamma djurförsök ska fasas ut och djurfri forskning främjas. En fråga Djurens Rätt arbetat intensivt med ända sedan 1882. Nu har samtalet, både i Sverige och internationellt, äntligen börjat handla om hur vi ska fasa ut djurförsöken, istället för om vi ska göra det. Det är ett otroligt viktigt paradigmskifte i samtalen om djurfri forskning. Bakom det här skiftet ligger otaliga timmars hårt arbete under många år från Djurens Rätt. Det märks inte alltid när de politiska besluten väl fattas, men vi vet att vår opinionsbildning och politiska påtryckningar gör skillnad. Nästa steg blir att se till att både nationella och internationella handlingsplaner blir så effektiva för djuren som möjligt och att de ekonomiska satsningar som behövs också blir verklighet.
Det här året har varit ännu ett år av skandaler i djurfabrikerna, men också av framgångar och framflyttade positioner i arbetet för djuren. Jag är med andra ord hoppfull inför nästa år, nu när vi äntligen slipper att argumentera för att förändring behövs utan istället kan diskutera hur det ska gå till. Det kommer göra stor skillnad för många djur när vi kan fokusera på lösningarna. Djurens Rätts arbete är möjligt för att vi är många. Ju fler vi är, ju starkare röst för djuren. När vi tillsammans kämpar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv, då kan vi flytta berg. Och montera ned djurfabriker.
