Djurens Rätt
26 March 2014

Debatt om djurskydd och en saknad proposition

Anledningen till debatten var de motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om djurskydd som lämnats in till riksdagen. Miljö- och jordbruksutskottet yrkade avslag på samtliga motioner, med motiveringen att det just nu pågår arbete i de frågor motionerna tar upp.

Först ut i debatten vara Socialdemokraternas Sara Karlsson, som framförde partiets bestämde uppfattning att Sverige ska ligga i framkant i djurskyddsfrågor, bland annat därför att det är en fråga som berör många – och hon nämnde Djurens Rätts undersökning som visade att var tionde svensk äter vegetariskt, för många med hänsyn till djuren som skäl. Men politiker döms inte utifrån vad vi säger och vad vi gör, och de borgerliga partierna lever inte upp till sina fina ord – "vad vi ser är åtta förlorade år för djurskyddspolitiken" avslutade Sara Karlsson sitt anförande med att säga.

Helena Leander (MP) var hård i sin kritik mot regeringens arbete med djurfrågor, och menade att djurskyddslagsutredningen tillsattes som en ursäkt för att kunna säga nej till motioner och förslag med hänvisning till en utredning. Men den 18 mars var sista datumet för lagförslag att presenteras som ska behandlas innan valet – vilket innebär att propositionen om en ny djurskyddslag inte kommer att läggas under denna mandatperiod – och Helena Leander konstaterade att regeringen därmed kommer gå till historien som en som började med att försämra djurskyddet, och sedan förhala arbetet resten av tiden.

Josef Fransson (SD) började med att säga att partiet jobbat för ett djurvänligare samhälle, och att partiet har fått igenom flera av sina förslag. Han återkom till slakt utan bedövning i andra länder, och menade att dagens importregler inte är tillräckliga – samma regler som finns i Sverige bör gälla för det vi importerar medan Josef Fransson, och sa att "djurplågeriköttet flödar in över gränserna". Då EU:s regelverk sätter käppar i hjulet framförde han istället ett förslag om en obligatorisk märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning som lösning. Han framförde också att partiet vill att straffet för uppsåtligt djurplågeri ska skärpas.

Jens Holm (V) pratade om de 80 miljoner djur som slaktas varje år i Sverige, och att lagen säger att de ska skyddas mot onödigt lidande – men är det så verkligheten ser ut frågade han sig. Vänsterpartiets åsikt, enligt Jens Holm, är att det är just det naturliga beteendet som ska vara grunden i hur vi behandlar djur, och man ser behov av stora reformer på området.

Jens Holm kritiserade den sittande regeringen för att ha lagt ner den tidigare Djurskyddsmyndigheten - Vänsterparitets förespråkar inrättandet av en Djurombudsman, sa Jens Holm – och att återkom även han till att regeringen inte har presenterat fler än några få förslag från den 1 000 sidor långa djurskyddslagsutredningen.

"Det är ett oskick att inget mer har gjorts" sa Jens Holm från talarstolen, och förtydligade också Vänsterpartiets inställning till pälsfarmning med att avsluta sitt inlägg med orden: "Pälsdjursuppfödning borde stoppas här och nu".

Åsa Coenraads (M) sa att Sverige har en av världens mest etiska djurproduktioner, och att regeringen under sina sju år har stärkt stabiliteten i djurskyddskontrollerna – som blivit fler och bättre, menade Coenraads. Hennes anförande fokuserade på att det också krävs ett globalt perspektiv på djurfrågorna, och att djurskydd är en prioriterad fråga för regeringen även utanför Sverige.

Sverige ska inte sänka sina djurskyddslagar, men andra behöver höja sina, bland annat genom att höja lägstanivåerna i EU:s djurskyddslagstiftning, sa Åsa Coenraads, bl.a. för att hjälpa svenska grisproducenters konkurrensmöjligheter. Åsa Coenraads kritiserade Jens Holm för att driva en politik som leder till att svensk djurhållning flyttar till andra länder, med sämre djurhållning.

Att det saknas en proposition från djurskyddslagsutredningen beror, enligt Coenraads, beror på att arbete med nya lagar tar tid och att det är viktigt att vara noggrann.

Även Anita Brodén (FP) började med att säga att Sverige har en av världens bästa djurskyddslagar, men att även det som är bra kan bli bättre.

Anita Brodén sa att Folkpartiet håller med om mycket om det som står i djurskyddslagsutredningen, bl.a. rörande hemlösa katter och en striktare lagstiftning för brott mot djurskyddslagen, liksom förbud mot sjölejon och elefanter på cirkus. Hon sa att hon var mycket besviken över att propositionen ännu inte har lagts, men poängterade att mycket ändå redan har hänt på djurskyddsområdet under den sittande regeringen.

Roger Tiefensee (C) sa att det var fräckt av oppositionspartierna att kritisera svenska djurhållande bönder för deras arbete – är det inte fräckt att låta djur lida?, kontrade Helena Leander - och han kritiserade även kommuner och landsting för att köpa in livsmedel som är billigare, men från länder med sämre djurskyddsregler. Det finns nu nya klara regler för att det går att ställa djurskyddskrav vid offentligt upphandling, och det är viktigt att kommuner och landsting ställer sådana krav, sa Roger Tiefensee.

Han tryckte också på att Sverige, genom landsbygdsminister Eskil Erlandsson, har vunnit striden om att få behålla kravet på bedövning innan slakt, när EU vill något annat. Att äta svenskt är det viktigaste vi kan prioritera sa Tiefensee, och lanserade därför begreppet "svegan", vilket är en person som äter svenskt kött men annars vegetariskt. Att äta kött från andra länder kan t.ex. betyda att vi äter kött från djur som slaktats utan bedövning, sa Tiefensee.

Irene Oskarsson (KD) var den som avslutande debatten, och hon argumenterade även hon för det svenska djurskyddet – vi har ett moraliskt ansvar att ha en svensk djurproduktion så Irene Oskarsson, och anammade Tiefensees begrepp svegan.

Peter Nilsson

Peter Nilsson

Digital kommunikatör
Dela: