Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Debatt: Politikerna måste stå upp för kornas rätt till bete

Ett gäng svart-vita kor står på grönt gräs, vissa betar och vissa ser in i kameran, bakom är himlen blå.
Foto: Shutterstock/Elisabeth Aardema

Branschen driver på för att minska kornas rätt till utevistelse och bete. Vi uppmanar Jordbruksverket, riksdag och regering att värna, och stärka, betesrätten.

Mjölkbonden Morgan Dahlgren sa i tidningen Land Lantbruk den 15 maj att "en högproducerande Holsteinko är ett produktionsdjur, inget betesdjur. Den är att jämställa med en elitidrottare". Dahlgren står, tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i Västra Götaland, bakom motionen "Förändring av kravet på bete och utevistelse" till LRF:s riksstämma i höst.

Dahlgrens påstående om att kon inte längre är ett betesdjur visar på en skrämmande okunskap som han tyvärr inte är ensam om. Låt oss börja med att slå fast att kornas naturliga beteende finns kvar, trots avel och foder som leder till hög produktion.

Rörelse, sociala interaktioner och att få beta är alla mycket viktiga naturliga beteenden hos kor, oavsett om de producerar på elitnivå eller inte.

I ljuset av Uppdrag gransknings ”Arlagården” frågar vi oss: Hur stort förtroende känner konsumenter i dag för Arla och resten av mjölkbranschen?

Många påståenden

Branschen driver på för slopad eller förändrad betesrätt, och en del politiker är tyvärr inte sena att haka på. Den 18 mars i år debatterades motioner om djurskydd i riksdagen. Där sa Magnus Oscarsson (KD) att en majoritet av dagens mjölkkor inte behöver få komma ut på bete, eftersom de hålls i lösdrift och inte är uppbundna.

Handlingsplan Mjölk 2.0, som bottnar i Livsmedelsstrategin, tas lösdrift också upp som ett argument för förändrad beteslagstiftning, liksom att mjölkgårdarna blir färre men större. Tillgången till betesmark i anslutning till stallarna ses som en begränsande faktor praktiskt och ekonomiskt.

Enligt Arla Sveriges vd Patrick Hansson kan marknaden reglera kornas rätt till bete lika bra som lagstiftningen. I ljuset av Uppdrag gransknings ”Arlagården” frågar vi oss: Hur stort förtroende känner konsumenter i dag för Arla och resten av mjölkbranschen?

Lösdrift ingen ersättning

Kan lösdrift verkligen ersätta betesgång? Enligt djurskyddslagen ska djur kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende).

Djurens möjligheter till rörelse och sociala interaktioner är helt andra på bete än inomhus i lösdrift, som många gånger har hårda och hala golv. Betet är positivt för kornas ben- och klövhälsa. En studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) från år 2019, där belastningsfördelningen på kornas klövar vid olika underlag jämfördes, visar att betet är överlägset både betonggolv och gummibeklädda golv.

Den ökade rörligheten på bete är förknippad med bättre hälsa och dessutom kan kor på bete beta färskt gräs. Forskning från år 2017 visar att mjölkkor i lösdrift vill arbeta genom att öppna en tung dörr, lika mycket för att få komma ut som för att få tillgång till färskt foder. Lösdrift inomhus kan inte ersätta betesgång utomhus.

Risk att färre får beta

Utöver lösdriftsargumentet lyfts i debatten att betesrätten bör tas bort eftersom den är en konkurrensnackdel och med en slopad betesrätt skulle möjligheterna till så kallad djurvälfärdsersättning vara större. Självklart kommer korna få komma ut på bete ändå, sägs det.

Men varför ska vi tro på det, när det från samma håll pekas på utvecklingen mot allt större gårdar och sämre tillgång till betesmarker, liksom felaktiga fakta om att kor i lösdrift till skillnad från de uppbundna, inte behöver få komma ut på bete?

Betesdriften lönar sig

Dessutom kan djurvälfärdsersättningar endast ges för åtgärder som går utöver lagstiftning på EU-nivå och på nationella nivå samt utöver allmän praxis. Då det är allmän praxis att hålla kor på bete i Sverige kan djurvälfärdsersättning för betesdrift i nivå med dagens lagkrav inte heller ges efter ett eventuellt borttagande av lagkravet.

Allmänheten anser att djurskyddsfrågor är viktiga. Lagstiftningen anger vad som anses vara en acceptabel djurhållning, en miniminivå. Det är svårt att dra säkra slutsatser om betesrättens ekonomiska fördelar respektive kostnader. Det finns omfattande studier som visar att betesdriften lönar sig genom bättre klövhälsa och mer hållbara kor.

Fler vinster att hämta

Med stor sannolikhet skulle lönsamheten påverkas negativt om det ”svenska mervärdet”, vilken kors lagliga rätt till bete ses som, tas bort. Det finns fler än rent ekonomiska vinster på både kort och lång sikt, av att hålla kor på bete.

En sak är säker: betet bidrar till bättre hälsa och djurvälfärd. Det i sin tur är kopplat till mindre behov av antibiotika. Att förhindra utvecklingen av antibiotikaresistens är en av de största samhällsutmaningar mänskligheten står inför.

Vi uppmanar Jordbruksverket, riksdag och regering att

  • Värna betesrätten och stärka den genom att ge fler nötkreatur, som ungtjurarna, rätt till utevistelse och bete.
  • Undersöka möjligheten att ge djurvälfärdsersättning till de djurhållare som håller djuren på bete fler dagar än vad lagen kräver.

Det här är en debattartikel som ursprungligen publicerats på Altinget.se

Porträttbild på Camilla Bergvall

Camilla Bergvall | Förbundsordförande

12 juni 2020

Kor
LRF

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem