Djurens Rätt begär överprövning av nedlagt ärende mot åklagare
Djurens Rätt har under 2022 lämnat in över 50 anmälningar om brott mot djur i Sveriges djurfabriker. I flera fall har åklagare valt att inte inleda förundersökning trots att Djurens Rätt presenterat god bevisning för brotten och trots att åklagare i Sverige omfattas av absolut åtalsplikt. Djurens Rätt har underrättat polis om de fall som skulle kunna utgöra tjänstefel men samtliga ärenden har lagts ner. Djurens Rätt begär nu att en överåklagare omprövar ett ärende och inleder förundersökning mot åklagaren.
I april lämnade Djurens Rätt in en anmälan mot en djurfabrik som utsatt kor för lidande genom att inte ge dem tillräckligt med mat och vatten samt underlåtit att ge sjuka djur vård. I anmälan informerades polis och åklagare bland annat om att djuren på gården inte haft tillgång till mat vid de tillfällen länsstyrelsen varit på plats, att de under en period inte fått kraftfoder över huvud taget samt att några av djuren misstänktes ha ringmask. Något som djurhållaren hade kännedom om men trots det inte gett djuren vård.
– Det finns tydliga bevis på att djuren har lidit under en lång tid. Därför tycker jag att det är skandalöst att rättsväsendet inte tar vidare fallet och självklart begär vi nu därför överprövning, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
Den åklagare som fick ansvar för ärendet beslutade att inte inleda någon förundersökning och skrev i sin motivering av beslutet att:
Av det underlag som bilagts anmälan kan noteras att Länsstyrelsen noterat vissa brister samtidigt som man förelagt berörd att inom viss varierad tid åtgärda dessa. Mot den bakgrunden bedöms det förfarande som anmälts inte vara av sådan grad att det är brottsligt innefattande att ringa fall inte anses vara brottsligt. Förundersökning ska därför inte inledas.
Åklagaren menar alltså att det faktum att länsstyrelsens djurskyddshandläggare har bedömt att djuren är för magra, inte får vård samt att de noterat att djuren saknar tillgång till mat gör att djurfabrikens gärningar blir mindre allvarliga, vilket Djurens Rätt menar är helt ologiskt. Det framgår klart och tydligt av lagstiftningen att det kan utgöra djurplågeri att låta djur svälta och leva med obehandlade sjukdomstillstånd på det sätt som djurfabriken gjort i det här fallet.
– Vi har en djurskyddslag i Sverige som vi är väldigt stolta över, men vad betyder den egentligen när brott mot djur inte ger några konsekvenser?, säger Camilla Bergvall.
Det misstag som åklagaren begått genom att inte inleda förundersökning trots att det funnits tillgång till bevisning om brotten kan vara brottsligt med hänvisning till brottsbalkens regler om tjänstefel. Därför underrättade Djurens Rätt polisens särskilda utredningsenhet som hanterar utredningar mot åklagare om beslutet. Även denna gång ledde vår anmälan till ett beslut om att inte inleda förundersökning.
Nu lämnar Djurens Rätt in en skrivelse till särskilda åklagarkammaren och ber dem överpröva ärendet. Tillsammans med skrivelsen skickar Djurens Rätt med de tolv kontrollrapporter som visar att korna på den aktuella gården under lång tid gått magra och inte fått tillräckligt med foder för att bygga upp sitt underhull, trots att länsstyrelsen gång på gång påpekade bristerna. Länsstyrelsen borde ha åtalsanmält fallet, att de trots sin skyldighet att anmäla brott inte gjort det ska inte vara en anledning att bedöma vad som annars skulle betraktas som djurplågeri som ringa djurskyddsbrott.
