Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Djurens Rätt gläds åt att regeringen föreslår strängare straff vid brott mot djur

Ännu ett steg i rätt riktning mot införande av strängare straff vid brott mot djur har tagits. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen som ska rösta om förslaget senare i höst. Djurens Rätt gläds åt att det envist hårda arbetet nu ger resultat och hoppas även att regeringen ska göra något åt de systematiska överträdelserna som kvarstår i djurfabrikerna.

I den proposition som regeringen lämnat föreslås att det införs en skärpning av den nuvarande lagstiftningen gällande djurplågeri. Regeringens förslag innebär att ett nytt brott, grovt djurplågeri, förs in i brottsbalken.

– Vi har sett behovet av skärpta straff länge eftersom det är ett stort problem att djur utsätts för brott och att de brotten ofta prioriteras ned av rättsväsendet. Samhället måste visa i handling att brott mot djur tas på allvar och det här förslaget är ett viktigt steg i rätt riktning. Jag är glad att regeringen har lyssnat, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Grovt djurplågeribrott

Djurens Rätt har under lång tid arbetat för och föreslagit införande av skärpta straff vid brott mot djur. Utredningen om straff och andra sanktioner vid brott mot djur tillsattes av regeringen i augusti 2018. Djurens Rätt har deltagit i samråd med utredaren, lämnat skriftliga synpunkter och remissvar. Utredningen överlämnades till landsbygdsministern 11 februari 2020. Den 17 juni i år överlämnade regeringen en lagrådsremiss i frågan och igår, den 30 september, beslutade regeringen om propositionen. Förslaget om införande av ett grovt djurplågeribrott ligger i linje med vad Djurens Rätt har föreslagit och arbetat för, men vill också se att regeringen tar tag i de systemfel som kvarstår.

– Införande av grovt djurplågeribrott är viktigt och vi gläds åt att regeringen nu föreslår det. Det löser dock inte de systemfel som sker i djurfabrikerna. Kronfågel-skandalen är ett aktuellt exempel på systematiska överträdelser mot djurskyddslagstiftningen, vilket får förödande konsekvenser för miljontals djur årligen. Även dessa överträdelser måste ge kännbara konsekvenser, lidandet i djurfabrikerna måste få ett slut, avslutar Camilla Bergvall.

Regeringens förslag innebär att ett nytt brott, grovt djurplågeri, förs in i brottsbalken. Brottet ska omfatta uppsåtliga och grovt oaktsamma gärningar. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det beaktas om gärningen har inneburit allvarligt lidande för djuret eller djuren, har varit av större omfattning, har begåtts i syfte att nå ekonomiska fördelar, eller annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Straffskalan för djurplågeri idag sträcker sig från böter till fängelse i högst två år. Regeringens förslag innebär att straffskalan för grovt djurplågeri ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Förtydligande av anmälningsplikt för kontrollmyndigheterna

I propositionen föreslås också andra ändringar än införande av grovt djurplågeribrott, som så kallad sanktionsväxling och anmälningsplikt för kontrollmyndigheterna.

Djurens Rätt ser positivt på att regeringen föreslår ett förtydligande av kontrollmyndigheternas skyldighet att anmäla överträdelser till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten. Förtydligandet innebär att kontrollmyndigheterna alltid ska anmäla överträdelser till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten när överträdelserna har lett till djurs lidande eller inneburit en konkret risk för djurs lidande, eller när det annars finns särskilda skäl för en anmälan.

Sanktionsväxling

Förslaget om en sanktionsväxling ser Djurens Rätt risker med, men också potentiella möjligheter.

Enligt regeringen föreslås vissa ändringar i djurskyddslagen som kommer innebära att mindre allvarliga överträdelser ger sanktionsavgifter istället för straffrättsliga påföljder, en så kallad avkriminalisering. En sanktionsavgift är en avgift, inte ett straff som utdöms i domstol. Syftet med sanktionsväxlingen är att mindre allvarliga överträdelser ska mötas av en snabb och kännbar reaktion direkt från kontrollmyndigheterna.

Djurens Rätt har varit kritiska till sanktionsväxlingen eftersom det finns en risk att en sådan kan skicka signaler om att de berörda djurskyddsbestämmelserna inte är så viktiga. En möjlig positiv effekt av sanktionsväxlingen är att fler överträdelser får konsekvenser. Vägen till kännbara konsekvenser blir kortare om kontrollmyndigheten själv kan besluta om sanktioner. Djurens Rätt är eniga med regeringen vad gäller behovet av att mindre överträdelser i större utsträckning får konsekvenser (beivras), men har framfört att detta bör ske på andra sätt, som mer resurser till kontrollmyndigheterna och rättsväsendet samt högre status för djurskyddsfrågorna generellt. Vid en sanktionsväxling är det mycket viktigt menar Djurens Rätt, att länsstyrelserna tillförs resurser för det eventuella merarbete det kommer innebära för dem.

Djurens Rätt har också haft synpunkter på vilka bestämmelser som inte är lämpliga alls för en sanktionsväxling, eftersom de vid överträdelser riskerar att leda till stort djurlidande. Regeringen har lyssnat och föreslår nu i linje med Djurens Rätts färre bestämmelser som lämpliga för sanktionsväxling, än vad utredningen gjorde.

Enligt regeringen ska riksdagen rösta om propositionen senare i höst och lagändringarna föreslås att träda i kraft 1 juli 2022.

Med din hjälp kan Djurens Rätt påverka mest där det gör störst skillnad för flest individer. Vårt mål är en lagstiftning som fullt ut respekterar alla djurs rättigheter men tyvärr är det långt ifrån dagens verklighet. Samhällsförändring tar tid men med din hjälp så kan vi göra skillnad!

Linda Björklund

Linda Björklund | Sakkunnig

1 oktober 2021

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem