Djurens Rätt har som remissinstans lämnat sina synpunkter på förslaget till ny djurskyddslag. Djurens Rätt menar att många förslag är bra, men uttrycker en oro över hur de kommer efterföljas i praktiken. Mycket makt över lagens tillämpning föreslås lämnas över till Jordbruksverket, och även de djurförsöksetiska nämnderna föreslås ges möjlighet att bevilja undantag från stora delar av lagstiftningen. Dessutom uppmuntras utökad egenkontroll. Jordbruksverket sitter på flera stolar och har utöver djurskyddsansvar också ett uppdrag att gynna djurindustrierna, menar Djurens Rätt. Djurens Rätt vill istället se en egen myndighet som har djurskydd som främsta prioritet.
Bland de förslag som rosas finns lagens första paragraf, som slår fast att djur har ett egenvärde oavsett det värde de har för människan. Förbud mot att överge djur, krav på märkning av katter, begränsning av vilka arter som får hållas som sällskapsdjur och att alla djur ska hållas lösgående är några andra välkomna förslag.
På andra områden finns dock mycket mer att önska. Djurens Rätt uttrycker i remissvaret besvikelse över utredarens förslag när det gäller djurförsök. Utredningen föreslår flera rejäla försämringar på det området. Djurens Rätt är också mycket kritisk till utredarens resonemang gällande hemlösa katter. I princip går förslaget ut på att de ideella katthemmen ska sluta rädda liv och istället börja avliva katter på löpande band.
Djurens Rätts yttrande har skickats till Landsbygdsdepartementet, som nu ska sammanställa synpunkter från remissinstanserna. Sedan återstår att se om förslaget kommer resultera i en proposition, och slutligen i en ny lag.
Här följer en sammanfattning av Djurens Rätts synpunkter på utredningens förslag
Läs hela vårt remissyttrande i högerspalten.
- Djurens Rätt är mycket positiv till att djur tillerkänns ett egenvärde och att detta uttrycks tydligt i lagens första paragraf. Vi ser också positivt på att det förtydligas att begreppet ”lidande” gäller såväl psykiskt som fysiskt lidande, och att vikten av djurvälfärd och inte bara djurskydd betonas.
- I flera fall menar vi att alltför långa övergångsperioder har föreslagits. De båda välkomna förslagen om att förbjuda uppbindning av djur och obedövad kastrering av grisar bör träda i kraft omedelbart.
- Vad gäller lagstiftningens struktur så delar organisationen inte utredarens syn att en stor del av detaljregleringen kan flyttas till föreskriftsnivå, och menar att Jordbruksverket i förslaget ges alltför många möjligheter att bevilja undantag från centrala djurskyddsbestämmelser. Djurens rättsställning måste stärkas och inte försvagas. Vi hade istället velat se att all lagstiftning rörande djur förlagts till en djurbalk.
- Djurens Rätt anser att viltlevande djurs välfärd måste ges högre prioritet och att dessa borde omfattas av djurskyddslagstiftningen.
- Djurens Rätt hade gärna sett att utredningen gjort en mer uttömmande översyn av regleringen av djurförsök. Vi vill föreslå ett antal tillägg till de föreslagna paragraferna på detta område, och är kritiska till att många av reglerna föreslås försvagas. Vi menar att den svenska definitionen av djurförsök ska fortsätta gälla, och att det är oacceptabelt att de etiska nämnderna föreslås ges möjlighet att bevilja undantag från en stor del av djurskyddslagstiftningen. Vi är positiva till införandet av en central djurförsöksetisk nämnd, men anser att inte bara sökanden utan även djurskydds- och djurrättsorganisationer ska kunna överklaga till denna. Både den centrala och de regionala nämnderna bör ha krav på kompetens inom veterinärmedicin och etologi, samt om alternativa metoder till djurförsök.
- Vi är positiva till att det införs en åldersgräns för att ha huvudansvaret för ett djur. Vi menar dock att denna gräns ska gå vid 18 år istället för 16 år. Vi föreslår också att det ska införas krav på utbildning för alla som har ansvar för djur, inte minst alla som bedriver avel på djur.
- Vi är positiva till en begränsning av vilka djurarter som får hållas för sällskap och hobby, och menar att många arter som idag är vanliga i fångenskap är mycket illa lämpade för detta; vattenlevande, viltfångade och nattaktiva djur, icke marklevande fåglar och kaniner är exempel på sådana arter.
- Djurens Rätt menar att djurs rätt att bete sig naturligt inte ska begränsas till vissa kategorier av beteenden. Vi menar också att paragrafen om rätt till naturligt beteende ska vara straffsanktionerad. Flera av lagens förslag är inte förenliga med kravet om att djur ska kunna bete sig naturligt, exempelvis borde alla djur ges rätt till utevistelse.
- Förslaget om att förbjuda spödrivning av hästar är välkommet, men vi menar att det ska gälla all användning och inte bara i frammaningssyfte. Vi menar även att mycket annan utrustning som används vid träning och tävling av djur måste förbjudas. Vi föreslår ett tillståndsförfarande vid införande av nya metoder och ny utrustning, och ett krav på godkänd utbildning för hundinstruktörer. Vi vill även se ett förbud mot fisketävlingar och mot spel om pengar på djur.
- Vi är positiva till förslaget om ett förbud mot sexuellt utnyttjande av djur, men menar att detta bör gälla undantagslöst och oavsett syftet med övergreppen. Vi vill även se ett förbud mot djurpornografi.
- Förbudet mot elefanter och sjölejon på cirkus är välkommet men vi menar att det inte är motiverat att hålla några djur på cirkus, utan föreslår ett totalt förbud mot detta.
- Utöver de föreslagna åtgärderna för att komma till rätta med de avsevärda problem som orsakas av avel menar vi att det är motiverat med ett avelsförbud på vissa raser och raskorsningar.
- Vi är positiva till förslagen om fortplantningsbegränsning, märkning och registrering av katter, och hade velat se samma förslag gällande kaniner. Vi menar att avlivning av friska djur aldrig är en acceptabel lösning och är kritiska till utredarens resonemang gällande detta och när det gäller TNR-metoden. Vi menar att omhändertagandet av hemlösa djur ska finansieras med offentliga medel, och inte som idag ligga nästan helt på ideella krafter.
- Djurens Rätt är positiv till att det föreslås införas ett grovt brott mot djurskyddslagen och att vissa paragrafer nykriminaliseras, men vi saknar straffsanktionering av flera centrala paragrafer. Vi menar att det är självklart att såväl djurhälsopersonal som kontrollpersonal ska ha en straffsanktionerad skyldighet att anmäla lagöverträdelser, såvida de inte är både lindriga och rättas till omgående, och att polishandräckning alltid ska kunna begäras av kontrollmyndigheten. Däremot menar vi att polismyndigheten är fel instans att ha ansvaret för omhändertagna djur. Vi menar att upprepade brott mot djurskyddslagstiftningen alltid ska leda till prövning för djurförbud, och vänder oss emot den föreslagna försvagningen på detta område.