Djurens Rätt om KRAV:s kritik till rapporten Mjölkfabriken

KRAV:s kommentar publicerades på krav.se den 17 oktober 2013 under rubriken Kommentarer till Djurens Rätts rapport Mjölkfabriken.

Djurens Rätt delar inte KRAV:s uppfattning om att det en väsentlig skillnad för djurvälfärden mellan KRAV-certifierad produktion och konventionell produktion. Inom vissa områden (andra än mjölkindustrin) är skillnaderna större, exempelvis grisar, hönor och kycklingar som får utevistelse och betesgång inom KRAV-certifierad produktion men som hålls inomhus inom motsvarande konventionell produktion. I mjölkindustrin är vår bedömning att skillnaderna mellan KRAV-certifierad och konventionell produktion inte är så stora när det kommer till djurskyddsnivån. Skillnader finns, och vi tar upp dem i vår rapport, även om vi inte nämner alla i sammanfattningen.

KRAV lyfter några punkter som enligt dem inte tas upp i rapporten. Jag bemöter dem här:

"KRAV-certifierade kor får KRAV-certifierat foder som produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel vilket ger en lägre belastning av hälsoskadliga substanser."

Att korna äter ekologiskt foder är inte främst en djurskyddsfråga, utan till stor del en miljöfråga. Därmed inte sagt att den är oviktig.

"KRAV-certifierade kor har fri tillgång till smakligt gräs eller annat grovfoder. För idisslare är det naturligt. Konventionella kor äter ofta mer kraftfoder som säd, raps och soja än vad KRAV-kor gör."

KRAV har missat att vi i rapporten skriver (sid 49) "Allt foder ska vara ekologiskt odlat och djuren ska ha fri tillgång till grovfoder." Det är en viktig skillnad och i sammanfattningen skriver vi också " Ekologiska kor får vara utomhus mer, och de får mer grovfoder."

"KRAV-certifierade kor får vara för sig själva när de kalvar."

Den regeln är inte helt unik för KRAV. Alla kor i Sverige ska som huvudregel få kalva avskilt. I Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning inom lantbruket (saknummer L100), som gäller för både ekologisk och konventionell djurhållning, står det:

"12 § Kor och kvigor ska kalva lösgående när tidpunkten för kalvning kan förutses, dock får uppbindning ske om förlossningssvårigheter uppstår. I besättningar med bundna kor eller kvigor får en ko eller kviga kalva uppbunden om kalvningsboxen är upptagen för kalvning."

"15 § I besättningar med kor eller kvigor som ska kalva ska det inför kalvning finnas kalvningsboxar."

Det är positivt att KRAV i sina regler anger att "Platsbrist är inte skäl nog för att kon ska bindas upp vid kalvning."

" Lantbrukaren ska arbeta sytematiskt för en bra djurhälsa. Förebyggande behandlingar mot t e x parasiter är inte tillåten men alla djur ska behandlas vid behov."

Att förebyggande behandlingar mot t.ex. parasiter inte är tillåtna är inte en renodlad djurskyddsfråga. Det finns dock viktiga djurskyddsaspekter i frågan och regeln ifrågasätts då och då av just djurskyddsskäl. Systematiskt arbete för en bra djurhälsa är inte unikt för KRAV-certifierad produktion. Djurhälsoproblem finns inom både KRAV-certifierad och konventionell mjölkindustri. Ekologiska kor drabbas lika ofta av juverinflammation, har mer parasiter än konventionella kor men mindre problem med hälta och virussjukdomar.

"KRAV-certifierad djurhållning kontrolleras mer än en gång per år av oberoende revisorer med fokus på god djurvälfärd."

Det är positivt att KRAV-certifierad djurhållning kontrolleras. Men regelbunden och oberoende kontroll betyder inte per automatik att djurskyddsnivån är högre inom KRAV-certifierad än inom konventionell djurhållning.

En mycket viktig djurskyddsfråga inom mjölkindustrin är separationen mellan ko och kalv. Tyvärr kan vi inte säga att KRAV skiljer sig från den konventionella produktionen på den punkten. Inom både KRAV-godkänd och konventionell mjölkindustri tas kalven från kon kort efter födseln. Det innebär ett stort lidande och förfarandet strider starkt mot djurens naturliga beteende.

Linda Björklund
Etolog
Djurens Rätt