Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Djurens Rätt uppmanar handelsministern: Öppna inte upp för konkurrens med sämre djurskydd i handelsavtal

Foto: Photoagriculture/Shutterstock

Den 11 februari 2021 tillkännagav Europeiska unionen och Ukraina att de kommer att inleda förhandlingar för att se över bestämmelserna om marknadstillträde i enlighet med frihandelsavtal (DCFTA).

I det sammanhanget uppmanar Djurens Rätt handelsministern Anna Hallberg i ett brev att motverka att ytterligare marknadstillträde beviljas för animaliska produkter till dess att Ukraina implementerar EU-motsvarande standarder för djurens välbefinnande, som föreskrivs i DCFTA-avtalet.

– EU måste därför ställa krav på att djuren ifråga inte har en sämre djurvälfärd än miniminivån inom EU:s. Det är dags att EU visar att handelspolitiken styr mot bättre djurvälfärd och inte mot sämre. Vi hyser en stark tilltro till att regeringen kommer agera i den här frågan, då det finns många anledningar till att Sverige kraftfullt verkar för att skydda de djurskyddsnivåer som finns i Sverige och inom EU, säger Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall

Genom DCFTA-avtalet, som är i kraft sedan 2016, har Ukraina åtagit sig att närma sig EU:s regelverk om djurskydd. Enligt parternas gemensamma schema skulle Ukraina ha antagit all djurskyddslagstiftning senast 2019. Ändå har landet endast antagit ett ministerdekret, den 18 februari 2021, för att anpassa sin lagstiftning till EU:s djurskyddsnormer. Förslaget visar dessutom på tydliga brister.

Dessutom planeras de nya reglerna att implementeras först 2026. Den tidslinje som parterna kommit överens om respekterats alltså inte och det är ett skäl att inte utvidga Ukrainas tillgång till EU:s marknad för animaliska produkter. 

Från 2016 har DCFTA-avtalet möjliggjort att Ukraina har kunnat öka sin export av kycklingkött, ägg och mejeriprodukter till EU. Det rör sig sammantaget om mer än en tredubbling på fem år och det är i huvudsak till andra EU-länder än Sverige. Det har inneburit att ohållbar handel och EU-förbjudna produktionsmetoder har stimulerats. Ökningen av den ukrainska exporten av kycklingkött till EU-marknaden gynnade i stor utsträckning den gigantiska ukrainska fjäderfäproducenten MHP, som är känd för att producera i extremt intensiva megafabriker.

Företaget har också använt kryphål (kreativa beskrivningar av kycklingdelar) för att kunna exportera mer till EU. Detta tvingade EU till en kompromiss som innebar att Ukraina lyckades få EU att utvidga den volym som beviljats ​​för export av ukrainsk kycklingbröst från 20 000 till 70 000 ton.

Att ge ytterligare marknadstillträde till animaliska produkter från Ukraina innan djurskyddet har förbättrats i landet skulle strida mot EU:s mål i Green Deal och i Farm-to-Fork-strategin, som uppmanar EU att uppnå mer ambitiösa åtaganden om djurskydd. Ett beslut om detta skulle också gå emot EU-medborgares vilja.

Mer än 90 % kräver nämligen att importerade produkter respekterar de regler som finns i EU. En utvidgning av marknadstillträdet skulle också innebära att en fullständigt ohållbar djurproduktion Ukraina stimuleras ytterligare. Konkurrensen på marknaden blir också snedvriden om utomstående aktörer tillåts tjäna mer pengar på grund av sämre djurhållning.

Sebastian Wiklund

Sebastian Wiklund | Samhällspolitisk chef

2 juni 2021

EU

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem