Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Djurens Rätt vill att förslag till nya djurskyddsregler dras tillbaka – saknar vetenskapligt stöd och leder till allvarliga försämringar för djuren

Griskultingar
98 procent av grisarna i Sverige får aldrig komma ut och böka och beta. Foto: Shutterstock/Dusan Petkovic

Idag klockan 08.00 gick remisstiden ut för Jordbruksverkets ”Förslag till nya och ändrade djurskyddsföreskrifter för hållande och skötsel av lantbrukets djur”. Nuvarande föreskrift med saknummer L100 föreslås delas upp i flera djurslagsvisa föreskrifter. Utöver det föreslår Jordbruksverket flera ändringar i sak.

Djurens Rätt har svarat på remissen och är kritiska till flera av ändringarna och till att förslaget presenteras med mycket bristfälligt underlag.

– Jordbruksverket bör dra tillbaka förslaget och invänta det vetenskapliga råd som regeringen, inom ramen för livsmedelsstrategin, har gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att bilda. Rådets uppgift blir bland annat att säkerställa att "Jordbruksverket får en mer uppdaterad bild baserad på aktuell forskning som underlag i arbetet med föreskrifter". Ett sådant underlag saknas till det här förslaget, vilket är anmärkningsvärt, säger Linda Björklund, etolog och ansvarig för området djuren i livsmedelsindustrin på Djurens Rätt.

Trots att en digivningsperiod på mindre än fyra veckor hos grisar bland annat leder till ökad risk för beteendestörningar och avråds av EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet), förslår nu Jordbruksverket en tillåten avvänjning vid 21 dagar. Jordbruksverket föreslår detta, trots att både tidigare avvänjning och fler grisar per avdelning, som är ytterligare en ändring, riskerar att leda till ökad antibiotikaanvändning,vilken i sig bidrar till antibiotikaresistens.

– Flera av de försämringar som grisbranschen arbetat för att få igenom i form av ett så kallat kontrollprogram, som tidigare avvänjning av smågrisarna och fler grisar per avdelning, presenterar Jordbruksverket nu som sina egna förslag i form av föreskrifter. Jordbruksverket sitter på dubbla stolar; ett gott djurskydd kontra enkelhet och ekonomisk vinning för näringen. Den här remissen är bara ett i raden av exempel på att verkets uppdrag är omöjligt att genomföra utan att djurens intressen får stå tillbaka. Sverige behöver en djurskyddsminister och en myndighet för djurskydd, säger Camilla Björkbom, Djurens Rätts förbundsordförande.

De ändringar som Jordbruksverket föreslår gällande avelsdjuren i kycklingindustrin sätter fingret på det faktum att produktionsintressen väger tyngre än intresset av att kycklingarna ska må bra. I strävan efter snabb och hög tillväxt kan fåglarna i kycklingindustrin inte bete sig naturligt, till exempel använda sittpinnar som de har ett behov av att göra, eller äta sig mätta, utan att själva får ont eller andra hälsoproblem av det. Kravet på sittpinnar vill Jordbruksverket ta bort eftersom avelsdjuren är så stora och tunga att de skadas av att använda sittpinne. Kravet på dagsljus tas också bort.

– Det här borde vara en tydlig varningssignal om att något inte står rätt till. Var går gränsen för vad djur får utsättas för, genom avel, uppfödningsmiljöer och hantering? säger Camilla Björkbom.

Linda Björklund

Linda Björklund | Etolog

22 maj 2017

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem