En fjärdedel av djuren i den svenska mjölk- och nötköttsindustrin får aldrig komma ut på bete

Mer än hälften av det svenska nötköttet kommer från djur i mjölkindustrin. Korna slaktas när de inte ses som lönsamma i mjölkproduktionen längre och deras tjurkalvar föds upp för köttets skull. I den nya SLU-rapporten “Ungtjurar på stall – kartläggning av omfattning och potential för naturvård”, initierad av WWF,  konstateras att en fjärdedel av allt svenskt nötkött kommer från djur som aldrig fått beta under sin livstid. Av handjuren får 48,2 procent av dem aldrig komma ut på bete. Alla de är handjur i mjölkindustrin.

– Det är väldigt bra att den här frågan lyfts och att djurvälfärdsaspekten poängteras. Precis som korna behöver också tjurarna få komma ut på bete. Som det ser ut idag föds tjurarna upp inomhus, ofta trångt och på hårt underlag. Det finns ingen logik i att de är undantagna betesrätten, sett till djurens behov, säger Linda Björklund, sakkunnig och etolog hos Djurens Rätt.

Enligt svensk djurskyddslagstiftning har kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt till utevistelse under 2-4 månader. Betesrätten omfattar inte kalvar yngre än sex månader eller tjurar.

Varje år slaktas cirka 110 000 tjurar i Sverige som under sitt liv aldrig fått komma ut på bete. Så ser det ut trots att branschen använder sig flitigt av mervärdet biologisk mångfald i sin marknadsföring av svenska mjölk- och nötköttsprodukter. Enligt SLU-rapporten skulle upp till 290 000 hektar naturbetesmark kunna betas av de tjurar som idag föds upp enbart inomhus. Som jämförelse finns det i Sverige omkring 450 000 hektar naturbetesmark. 

– När den svenska betesrätten lovordas nämns ofta bara i förbifarten att beteskravet inte omfattar tjurarna, om undantaget nämns alls, och att det är av säkerhetsskäl som tjurarna inte får komma ut. Men saken är den att handjuren utgör en stor del av mjölk- och köttindustrin. Och säkerhetsargumentet håller inte, eftersom det är möjligt att kastrera tjurarna, avslutar Linda Björklund.

Djurens Rätt har under lång tid arbetat för att den svenska betesrätten ska värnas och utökas till att omfatta även tjurarna och kalvarna. Delar av mjölkbranschen driver på för att ta bort eller försämra kornas rätt att få komma ut på bete. Ett aktuellt exempel på det är att LRF:s riksförbundsstämma i höstas tog beslut om att LRF ska verka för att beteslagstiftningen görs mer flexibel, vilket i det här fallet betyder att de ska verka för att kor som hålls i lösdrift inomhus (vilket de flesta kor i Sverige gör), bör undantas från beteskravet.

Djurens Rätt vill se

Djurens Rätt vill se en värnad och stärkt betesrätt. Alla nötdjur bör få rätt till utevistelse och bete. Även andra djur i livsmedelsindustrin, som grisarna, kycklingarna och hönorna borde få rätt till utevistelse.