Ett bättre tiopunktsprogram till Kronfågel

European Chicken Commitment (ECC) är ett konkret sätt för företag i Sverige och Europa att jobba för att kycklingarna som föds upp inom livsmedelsindustrin ska få det bättre. Följande punkter är ett förslag på ett annat tiopunktsprogram till Kronfågel än det som de själva visat upp. Djurens Rätts förslag har med kriterierna i ECC som Kronfågel ännu inte lever upp till, samt några till som skulle förbättra djurvälfärden i Sverige. Djurens Rätt är kritiska till att Kronfågel inte presenterat de här lösningarna själva i deras nya utvecklingsprogram.

– Kronfågels förslag är som att släcka en eldsvåda med en liten vattenkanna. Så länge inte slakttakten och antalet djur minskar kan inte djurskyddet säkerställas. Utöver det finns det mycket Kronfågel kan göra för att se till att kycklingarna får ett bättre liv, och minska lidandet, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

1. Minska beläggningsgraden

Kronfågel har idag kycklingfabriker med upp till 25 kycklingar per kvadratmeter, eller 36 kilogram per kvadratmeter. Detta i enlighet med miniminivån i svensk lagstiftning och Svensk Fågels kontrollprogram. Studier har visat att beläggningsgraden, hur trångt kycklingarna har det, borde minska till åtminstone 30 kg/m² för att reducera förekomsten av sjukdomar och skador.¹ Det skulle också ge kycklingarna mer frihet att röra sig för att kunna bete sig naturligt. 

2. Sluta delslakta

Delslakt eller "thinning" innebär att en del av kycklingarna tas ut för slakt, tidigare än de andra, för att Kronfågel ska kunna ha maximal beläggningsgrad och trängsel under fler perioder och därmed tjäna mer pengar. Det här orsakar avsevärd stress för kycklingarna och risk för smittspridning,² som problemet med campylobakter-bakterier Kronfågel har haft.

3. Byt till hälsosammare raser

Kronfågel använder sig av turbokycklingar. De är avlade för att växa så snabbt att deras ben och inre organ ofta inte hinner med i utvecklingen. Det ökar risken för sjukdomar, plötslig död och svårigheter att gå för kycklingarna.³ Det finns redan mer långsamväxande raser och lantraser på marknaden, som mår bättre under sina liv och inte har lika hög dödlighet innan slakt. Den här övergången till mer hälsosamma raser behöver ske i Sverige, och inte bara i resten av Europa där utvecklingen skett snabbare. Kronfågels ägare Scandi Standard menar att det främst är danska konsumenter som efterfrågar bättre välfärd, men enligt en opinionsundersökning från Novus (2019) svarade 81 % av de svenska respondenterna att avel för snabb tillväxt behöver förbjudas. 

4. Förbättra ljuset

Kronfågels kycklingar växer upp med så lite som 20 lux i belysningsstyrka,⁴ trots att det inte är ljust nog för kycklingarna att se ordentligt. Forskning har visat att kycklingar uppvisar mer skador på bröstet, blir mindre aktiva och drabbas av högre dödlighet när det är mörkare än 50 lux.⁵

5. Ge kycklingarna inredning

Kycklingar har ett ursprungligt behov av att sitta högt upp och att picka i marken.⁶ Kronfågels kycklingar måste börja få tillgång till plattformar eller sittpinnar samt material att picka i förutom underlaget de går på. Något som redan borde varit en självklarhet i Sverige där alla djur enligt lag ska ha möjlighet att bete sig naturligt.⁷

6. Minska transporttiden

Maximalt fyra timmars transport inklusive i- och urlastning skulle minska dödligheten och lidandet⁸ på Kronfågels transporter. Samtidigt behövs bättre kontroll av djuren innan de transporteras för att minska risken att sjuka eller skadade djur transporteras, så som de ving- och huvudklämda kycklingarna som rapporterats om vid Kronfågels slakteri. 

7. Förbättra bedövningen genom minskad slakttakt

Kronfågel använder sig idag av gasbedövning i flera faser som har potentialen att minska risker för skållande av levande kycklingar och stress innan bedövning. Trots det har inte Kronfågel lyckats följa lagstiftningen och måste därmed påbörja en minskning av slakttakten, så att varje kyckling hinner ses till i dödsögonblicket. Idag slaktar Kronfågel ungefär två kycklingar i sekunden utslaget över hela året. Det är inte hållbart.

8. Öka antalet kycklingar som får komma ut

Inga kycklingar som slaktas under huvudvarumärket Kronfågel får idag tillgång till utevistelse. Det här är något som efterfrågas av konsumenter då 83 % önskar att alla kycklingar bör få tillgång till utevistelse (Novus 2019). Önskemålen från konsumenter har sin grund i att utevistelse är en oerhört viktig parameter för att kycklingarna ska kunna bete sig så naturligt som möjligt.⁹ 

9. Se till att hela produktionsledet tredjepartsgranskas

Kronfågel har genomfört en del revisioner på senare tid för att undersöka just slakten, men en ordentligt tredjepartsgranskning från gård till slakt behövs fortfarande. Mycket av det som sker under transport och slakt kan förebyggas genom bättre välfärd under kycklingarnas liv, i enlighet med punkterna listade ovan. Att det följs bör Kronfågel se till att undersöka för att säkerställa tillförlitligheten till påståenden om hur kycklingarna har det.

10. Investera i växtbaserade produkter

När slakten minskar för att säkerställa kycklingvälfärden bör också Kronfågel investera i ny innovation för produkter som inte riskerar lidande i produktionskedjan. Därmed skulle Kronfågel följa efter andra företag som redan gjort den satsningen, som exempelvis Dafgårds och Orkla Foods Sverige. Vego är framtiden!

Läs mer om European Chicken Commitment (ECC).

Källor:

1. -Dozier W.A. m.fl. (2005) Stocking density effects on growth performance and processing yields of heavy broilers. Poultry Science 84(8): 1332–1338.
   -Estevez I. (2007) Density allowances for broilers: where to set the limits? Poultry Science 86(6): 1265–1272.
   -Hall A.L. (2001) The effect of stocking density on the welfare and behaviour of broiler chickens reared commercially. Animal Welfare 10 (1): 23–40. 
2. Frosth S. m.fl. (2020) Identification of Transmission Routes of Campylobacter and On-Farm Measures to Reduce Campylobacter in Chicken. Pathogens 9(5): 363.
3. -Wilhelmsson S. m.fl. (2019) Welfare Quality® assessment of a fast-growing and a slower-growing broiler hybrid, reared until 10 weeks and fed a low-protein, high-protein or mussel-meal diet. Livestock Science 219: 71–79.
   -Rayner A.C. m.fl. (2020) Slow-growing broilers are healthier and express more behavioural indicators of positive welfare. Scientific Reports 10: 15151.
4. KRAV (2021) Regler 2021.
5. Broom D.M. & Fraser A.F. (2015) Chapter 32: The Welfare of Poultry. I: Domestic animal behaviour and welfare. 5th edition. Oxfordshire, UK, CABI. 
6. Bailie C.L., Ball M.E.E. & O'Connell N.E. (2013) Influence of the provision of natural light and straw bales on activity levels and leg health in commercial broiler chickens. Animal 7(4): 618–626. 
7. Djurskyddslag (2018:1192).
8. EFSA (2011) Scientific Opinion Concerning the Welfare of Animals during Transport. EFSA Journal 9 (1): 1966. 
9. Ipek A. & Sozcu A. (2017) The effects of access to pasture on growth performance, behavioural patterns, some blood parameters and carcass yield of a slow-growing broiler genotype. Journal of Applied Animal Research 45(1): 464–469.