EU-kommissionens nya rapport missar målet gällande stärkt skydd för kycklingar i Europa

Rapporten⁽¹⁾ kommer samtidigt som djurrätts- och djurskyddsorganisationer, bland dem Djurens Rätt, ökar sina ansträngningar för att lyfta medvetenheten om kycklingarnas lidande och börjat engagera företag att ta sitt ansvar. Flera globala företag, som brittiska Marks & Spencer, har redan antagit ambitiösa policys på området.

Kycklingdirektivet innehöll löften om ökad välfärd genom användning av djurbaserade parametrar i lagstiftningen, parametrarna som skulle tillåta lantbrukare och myndigheter att utvärdera och justera uppfödningsförhållanden som påverkar djuren direkt. Trots det säger rapporten ingenting om hur den enda bindande parametern - den sammanräknade djurdödligheten - eller den frivilliga parametern - förekomsten av problem med fothälsan - har använts för att förbättra djurvälfärden. Huvudorsaken till det är att dessa parametrar inte har använts konsekvent av medlemsstaterna och att strategier för att adressera underliggande problem på gårdarna saknats.

Rapporten avslöjar också stora problem med direktivets implementering och tillämpning.⁽²⁾ Faktumet att få länder har publicerat kontrollvägledning för inspektörer för att kunna granska ventilationens duglighet på gårdar och att kontrollerna generellt har fokuserat på vilka resurser som finns snarare än kycklingarnas mående är bara två exempel på hur den här lagstiftningen missar det huvudsakliga målet att faktiskt skydda kycklingarna.

Industriella produktionssystem är dominerande i EU enligt data från Eurostat 2014. Anläggningar med mer än 5 000 broilerkycklingar står för 93.5 % av all kycklinghållning i unionen. Det innebär att slaktkycklingar hålls på ett sådant sätt att de inte får möjlighet att födosöka på mark, sandbada, bygga bo, sitta högt upp, utföra normala sociala beteenden eller att få andra berikningar. Det finns ingen omsorg över individer då de hålls i tusentals i svagt upplysta stallar fulla av skadliga gaser. Inget har heller gjorts för att adressera de hälsoproblem som är orsakade av den genetiska selektionen för snabb växt (så som hältor och hjärt- och kärlsjukdomar).

En ny omfattande strategi baserat på vetenskap med djurbaserade parametrar för att mäta lagstiftningens och policyers effekt behövs nu mer än förut. För att komma tillrätta med problemet i Sverige uppmanar Djurens Rätt branschorganisationen Svensk Fågel att ta ställning för kycklingarnas välfärd som en del av kampanjen 99 miljoner. En implementering av följande punkter kan bidra till att svenska kycklingar får ett drägligare liv samtidigt som andra länder arbetar med att implementera liknande kriterier:

• Kycklingarna ska få mer utrymme att röra sig på, max 30 kg/m2 i beläggningsgrad.
• Kycklingar av snabbväxande ras ska inte användas.
• Kycklingarna ska få berikning i form av sittpinnar och olika material för sysselsättning.
• Kycklingarna ska få tillgång till en normal dygnsrytm, dagsljus och bättre belysning.
• Kycklingarna ska få möjlighet att vistas utomhus.

Samtidigt är det företagens tur att ta hänsyn till djurvälfärd i sina inköpspolicys, precis som att svensk djurskyddslagstiftning behöver ändras. Djurens Rätt fortsätter tt arbeta på flera olika plan för att kycklingarnas villkor ska bli bättre.

Källor

^{1. Den Europeiska kommissionen publicerade nyligen en studie om statusen för genomförande av direktivet från 2007 om hållande av slaktkycklingar: Broilers Directive 2007/43/EC. Med studien tog kommissionen sitt första steg i sin skyldighet att överlämna en rapport till Europaparlamentet enligt direktivet angående lagens applicering och påverkan på kycklingarnas välfärd. Fem månader efter studiens publicering har kommissionen nu överlämnat sin rapport till EU-parlamentet angående studiens resultat om broiler-kycklingarnas skydd i Europa efter införandet av direktivet.}

^{2. Några viktiga implementerings- och tillämpnings-problem:}

• ^{Avelsdjur och kläckerier var inte inkluderade i kycklingdirektivet vilket har gjort att de inte blivit kontrollerade även om det är känt att hållandet av föräldradjur och kläckeriernas verksamhet påverkar hälsa och dödlighet på kycklingarna sedan.}
• ^{Knappt 5 % av alla kycklingar i EU är av mer långsamväxande hybridtyp, de har nämnvärt bättre välfärd.}
• ^{40 % av alla kycklingar hålls på beläggningsgrader av 34-39 kg/m2, och ytterligare 26 % hålls på beläggningsgrader upp till 42 kg/m2. Trots att 33 kg/m² var det som skulle ha blivit den generella maximala beläggningsgraden i kycklingdirektivet.}
• ^{Endast ett fåtal länder har definierat maximala gaskoncentrationer i stallarna och försett anläggningarna med utrustning för att mäta det.}
• ^{Väldigt få länder har publicerat kontrollvägledningar för inspektörer om hur de ska granska ventilationens duglighet på gårdarna.}
• ^{Kontroller på gårdar har mer varit fokuserade på vilka resurser som funnits där än hur fåglarna har mått.}
• ^{De som fångar in och lastar fåglarna innan transport till slakt behöver inte ha kompetensbevis.}
• ^{Oavsett vikten av att mäta förekomsten och allvarhetsgraden av trampdynedermatit på slakteriet – eftersom det är kopplat till andra parametrar som bidrar till dålig välfärd på gården – så har det som bäst gjorts inkonsekvent i olika länder. Målinriktade åtgärder för att få bukt med problemet har varit ännu mer inkonsekventa.}
• ^{Även om mätning av förhållanden så som trampdynedermatit, parasiter och systemiska sjukdomar har varit en del av rutininspektionen efter död på slakterier, så har inte direktivet definierat omfattningen eller allvarhetsgraden av hur de förhållandena bidrar till dålig välfärd.}