Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån

Fem myter och fakta om kycklingfabrikerna

"Kycklingarna bor i luftiga stallar". Det finns många olika myter som florerar om kycklingar och hur de föds upp. Här slår vi hål på fem viktiga myter som svenska kycklingindustrin sprider.

De flesta kycklingar som föds upp i Sverige för att slaktas behandlas inte väl och inte heller alltid enligt den lagstiftning som finns. De växer snabbt, äter stora mängder soja och spannmål, och hålls trångt i stora stallar med tiotusentals andra kycklingar. Ändå fortsätter kycklingindustrin sprida flera myter om att kycklingarna har det bra. Här får du relevant fakta om hur de flesta svenska kycklingarna föds upp och lever.

Myt 1: "Kycklingarna bor i luftiga stallar"

Även om alla kycklingar i Sverige som föds upp för att slaktas inte hålls i bur, så bor de trängre än något annat djur. Tillsammans med upp till 25 kycklingar per kvadratmeter har de mindre än ett A4-ark per kyckling att röra sig på, och därmed mindre utrymme än hönorna i bur i äggfabrikerna. I varje stall bor tiotusentals kycklingar i Sverige. Enligt flera svenska studier från de senaste åren bor kycklingarna så trångt, utan gömställen eller sittpinnar, att de stör varandra. Det gör att de inte kan sova ordentligt. 

Myt 2: "Kycklingar får ingen antibiotika i Sverige"

Nästan alla svenska kycklingar får en sorts antibiotika i fodret för att kunna hålla sig friska i den trånga miljön. Antibiotikan är godkänd som fodertillsats i hela EU, men länder som Norge och USA har börjat fasa ut den rutinmässiga användningen eftersom det kan bidra till resistens. Eftersom kycklingfabrikerna också importerar avelsdjur från andra länder kan antibiotikaresistenta bakterier följa med in i hela livsmedelskedjan i Sverige. 

Myt 3: "Svenskt kycklingkött är säkert att äta"

Det är ovanligt med salmonella i kycklingkött från Sverige eftersom det finns kontrollprogram som ser till att kycklingarna massavlivas om de har bakterierna. Konsumenten skyddas, men inte djuren.  Andra bakterier finns dock kvar i kycklingkött. Ett exempel är campylobacter, som är bakterier från kycklingarnas tarmar som ibland hamnar på köttet och orsakar magsjukdom hos människor som äter av det. Under 2020 drabbades tusentals svenskar av campylobacter-infektion då de ätit av svenskt kycklingkött från ett slakteri som inte rengjort lådorna kycklingarna transporteras i. Livsmedelsverket rekommenderar noggrann hygien i köket för all hantering av kycklingkött.

Myt 4: "Kycklingarna växer i lagom takt"

Nästan alla kycklingar i Sverige växer i oerhört snabb takt. På bara fem veckor fördubblar de sin vikt 50 gånger, från ungefär 50 gram till 2000 gram. Detta på grund av tillväxtinriktad avel under de senaste decennierna. I jämförelse växer hönsen i äggfabrikerna, som är av samma art, sällan upp till 2000 gram och på mer än tre gånger så lång tid. Den snabba tillväxten, hos turbokycklingarna, gör att de ofta drabbas av smärta i benen, rörelsestörningar och andra hälsoproblem. Särskilt om de inte hinner slaktas innan fem veckors ålder.  

Myt 5: "Kycklingarna får närproducerat foder"

Det stämmer inte när det gäller turbokycklingar. Kycklingarna behöver mycket protein för att växa så snabbt och ges därför stora mängder spannmål och soja. Sojan kommer ofta från mer eller mindre skövlade regnskogar i Sydamerika. Det går åt mer soja för ett kilogram svenskt kycklingkött än för ett kilogram sojafärs.

Är du också trött på kycklingfabriker som sprider myter? Bli medlem i Djurens Rätt för att vara med och kämpa för att kycklingarna ska få det bättre.

Anna Harenius

Anna Harenius | Sakkunnig

8 december 2021

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem