Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Fiskar i fångenskap hårt drabbade av parasiter

Foto: Eurogroup for Animals

När fiskarna i haven började ta slut, började fiskar födas upp i fångenskap för att fler skulle kunna slaktas. Den stora trängseln i kassarna, dammarna eller tankarna där fiskarna hålls, orsakar inte bara stress, utan också sjukdomar. Och vissa sjukdomar drabbar även människor som äter fiskarna.

Tänk dig att vara en fisk som uppskattar ensamhet. Sådana fiskar hålls i fångenskap med tusentals andra fiskar i trånga utrymmen i så kallad “fiskodlingar”, både i Sverige och i övriga världen. 

Det här leder inte bara till risker för fiskarnas psykiska välmående, utan också deras fysiska. Mängden sjukdomar som kan drabba fiskar är överväldigande. Både på grund av att det är så många olika arter som fiskas och föds upp, men också för att människans utbredning och behandling av fiskarna gör att de trängs ihop och ökar smittspridning. Smittor kan ofta spridas snabbt och effektivt i vatten.

Maskar i rå fisk

Både binnikemaskar från tropiska fiskar och sälmaskar som har torskar som mellanvärd kan parasitera på människor. Binnikemaskarna ger sällan symptom, men kan bli tio meter långa och leva i dina tarmar. Hos fiskarna håller den till i muskulatur eller fritt i bukhålan. 

Sälmasken (även kallad torskmask) har torskar som mellanvärd, som kan påverkas kraftigt om de får en större infektion. Människor som sedan äter torskarna kan drabbas av illamående och kittlingar i halsen. Masken blir ungefär fem centimeter lång.

Matförgiftning och sårinfektioner

Även bakterier som kan vara vanliga i jord, kan befinna sig hos fiskar och drabba människor när de äter fisken. Vanliga symptom är matförgiftning efter konsumtion eller sårinfektioner efter rensning av döda fiskar. Kontakt med bakterierikt vatten där fiskar förekommer, så som i “fiskodlingar”, kan öka risken för sårinfektioner hos människa.

Resor till tropiska områden och konsumtion av fisk där, ökar riskerna för både maskinfektion och sårinfektions-sjukdomar hos människor.

Laxlus

Ett stort djurvälfärdsproblem i de norska laxodlingarna är lidandet som laxarna utsätts för på grund av bekämpning av parasiten laxlus. Laxlusen har i hög grad blivit resistent mot kemiska lusmedel. Därför ha andra metoder utvecklats,  som spolning och behandling i sötvatten och varmt vatten, trots att det saknas kunskap om hur metoderna påverkar fiskarna. En del fiskar får sår eller dör av stressen av behandlingen. 

För att minska mängden laxlus används också så kallade putsarfiskar (läppfiskar) i fiskuppfödningen. Varje år exporteras närmare en miljon läppfiskar från svenska västkusten där de fångas från det vilda, till norska laxodlingar. Läppfiskarna far väldigt illa av hanteringen och de riskerar att sprida parasiter och sjukdomar i det nya området som de transporteras till. Läppfiskarna utsätts för svält för att de ska äta mer laxlöss i laxodlingarna och en stor andel dör på grund av skador vid hantering och transport. Dagligen dör 150 000 putsarfiskar i de norska fiskuppfödningarna.

Är du trött på industriell djurhållning med smittrisker för både djur och människor? 

Anna Harenius

Anna Harenius | Sakkunnig

18 juni 2020

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem